Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsmiljö mellan stolarna för inhyrda

Att vara bemanningsanställd innebär att ofta byta arbetsplats och arbetsuppgifter. Det ställer till det en del i arbetsmiljöarbetet som inte sällan hamnar mellan stolarna.
- Nyckeln är att involvera både kundföretag och bemanningsföretag i arbetet, säger Ann-Beth Antonsson, som är projektledare på Svenska Miljöinstitutet.
Lina Björk Publicerad 3 juni 2014, kl 14:01

Bemanningsföretagen har växt i många år. I mitten av 1990-talet arbetade ungefär 5 000 i branschen. I dag är det över 130 000 och det är tjänstemännen som dominerar. Men de nya jobben är inte endast av godo. Bemanningsanställda lever farligare. Olycksstatistiken har skjutit i höjden på senare år, mycket på grund av att arbetsmiljöarbetet hamnar mellan stolarna. Har kundföretaget ansvar för personen de anställt? Eller är det bemanningsföretaget som ska se till att den uthyrde inte far illa på jobbet?

- Det är svårt att kräva ansvar som inhyrd. Ofta känner sig bemanningsanställda mer utsatta, de kanske har en osäker anställning, vill inte klaga och tar mer risker än vad de annars skulle göra. De som säljer in tjänsterna till företagen vill inte klampa in och prata om skyddsronder det första de gör, för då får de vända i dörren, säger Ann-Beth Antonsson, som tillsammans med tre andra forskare skrivit en rapport om arbetsmiljöarbete i bemanningsbranschen.

Ansvaret är egentligen delat. Som bemanningsföretag bör man ställa krav på att kundföretaget har en fungerande arbetsmiljö och backa om så inte är fallet. Som kundföretag ska man efterfråga kunniga konsulter som tar arbetsmiljöarbetet på allvar och ge dem uppdrag som de har kompetens att utföra.

- En arbetsskadad konsult som vi intervjuade till rapporten berättade om en maskin som han fick komma in och manövrera helt utan utbildning. Han och tre andra skadade sig på den, säger Johan M Sanne, från Svenska Miljöinstitutet.

För att arbetsmiljöarbetet ska fungera måste många aktörer involveras, allt från ledning, HR-avdelning och säljare, till arbetsledare, skyddsombud och fackliga organisationer.

- Man har rätt att få en introduktion och att jobba med de arbetsuppgifter som man har fått information om. Ofta händer det att bemanningsanställda får nya uppdrag under uthyrning och då måste det finnas rutiner för det, säger Ann-Beth Antonsson.

I arbetsmiljölagen finns regler och skyldigheter för arbetsgivare och skyddsansvariga att ta till för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Men när det inte räcker kan man reglera detaljer i avtal.

- Vi tror inte på alltför detaljstyrda lösningar, men i avtalen skulle man kunna göra en del tillägg. Exempelvis skulle man kunna lägga till en formulering om att när en bemanningsanställd blir skadad på jobbet så ska det återkopplas till bemanningsföretaget så att de kan få en överblick, och därmed avgöra om de ska fortsätta hyra ut till det företaget i framtiden.

Slutrapporten som finansierats av AFA försäkring kommer att publiceras senare under året.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)