Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Anställda tappas på blod under arbetstid

Inför den långa julen med flera arbetsfria dagar i kalendern behöver bloddepåerna fyllas på och företag uppvaktas därför extra av blodcentralerna runt om i landet. Flera arbetsgivare är redan frikostiga med de anställdas blod.
Johanna Rovira Publicerad 12 december 2019, kl 13:38
Marcus Ericsson/TT
I Stockholmsregionen har blodcentralen runt 120 olika företag som blodbussen besöker med jämna mellanrum för att tappa anställda på blod. Marcus Ericsson/TT

Rädda liv på arbetstid, är blodcentralernas nya kampanj för att få in nytt fräscht blod inför jul och nyår. Tre stora företag, Ikea, Microsoft och Nasdaq ska tömmas på blod och inspirera fler företag att fatta policybeslut om att de anställda ska få ge blod på arbetstid.

– Många arbetsgivare har sedan länge hjälpt till, bland annat genom att låta blodbussen stanna utanför och ge personalen möjlighet att lämna blod på arbetstid. Nu hoppas vi att fler arbetsgivare börjar uppmuntra till blodgivning på arbetstid berättar Karolina Blom Wiberg, talesperson på Ge Blod, en samlingsorganisation för alla landstings och regioners blodgivningsverksamheter.

I Stockholmsregionen har blodcentralen runt 120 olika företag som blodbussen besöker med jämna mellanrum för att tappa anställda på blod. Alla av dessa har dock inte tagit steget att införa bloddonationer på arbetstid, enligt Karolina Blom Wiberg.

– De privata företagen är föregångare när det gäller att få rädda liv på arbetstid. Många kommuner och landsting tycks ha svårare att fatta ett sådant policybeslut.

O-negativt blod, så kallat akutblod, är extra eftertraktat eftersom det kan ges till alla oavsett blodgrupp. Den vanligaste blodgruppen i Sverige är dock A-positiv. Blodbristen är störst i storstadsregionerna, eftersom universitetssjukhusen, som utför fler behandlingar och mer avancerade operationer, ligger där. Blod kan bara lagras i sex veckor, så inför långhelger då folk är bortresta behöver blodlagret vara välfyllt, eftersom åtgången ändå kan vara lika stor som annars

– Eftersom blod är en färskvara behövs många blodgivare nu inför jul. Vi besöker flera företag i veckan just nu för att prata blodgivning, och värva nya blodgivare, säger Karolina Blom Wiberg.

Blodiga fakta

  • Bara i Stockholmsområdet behövs 100 liter blod om dagen
  • Den största åtgången på blod står cancervård för
  • 3 procent av Sveriges befolkning är blodgivare
  • När man lämnar blod ger man knappt en halvliter blod
  • Kvinnor får lämna blod tre gånger om året, män fyra
  • Åldersgränsen för att registrera sig som blodgivare är 18-60 år, men undantag kan göras för 60-plussare
Hälsa

Yoga - den bästa träningen för din hjärna

Yoga hjälper oss att organisera vårt arbete, lösa problem och fatta bra beslut. Och gör det bättre än om vi enbart tränar kondis och styrka.
Publicerad 22 mars 2024, kl 06:02
En grupp mogna personer i en yogastudio.
Yoga överlägsen träning för hjärnans funktioner? Ja, åtminstone om du passerat 50. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare. Foto: Colourbox.

Styrka, kondition eller yoga? Vilken träningsform är bäst för att förbättra minne, uppmärksamhet och beslutsfattande?

Svaret är yoga. Åtminstone om du har passerat 50-strecket. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare.

Visserligen är det känt sedan tidigare att fysisk träning kan förbättra hjärnans förmåga att ta emot, lagra och bearbeta information, det som kallas kognitiva funktioner. Men att yoga visar sig vara den överlägset bästa träningsformen för att hålla hjärnan i trim var oväntat.

– Resultatet blev faktiskt en överraskning för oss forskare. Vi trodde att konditionsträningen skulle ge större utslag på de kognitiva testerna, säger överläkaren och biträdande professorn Peter Blomstrand vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Yoga bättre än styrketräning

Tillsammans med sina forskarkollegor har han granskat resultaten från drygt 300 studier med fler än 20 000 deltagare över 55 år i hela världen. I cirka 30 av de 300 studierna har de friska deltagarna antingen tränat yoga eller ingått i en kontrollgrupp som tränade kondition eller styrketräning. Alla fick göra en rad olika kognitiva tester både i början och slutet av studierna.

Styrke- eller motionsträning visade sig bara ha en låg positiv effekt på de kognitiva förmågorna. De som utövade yoga visade däremot en något högre positiv effekt på hjärnans förmåga att hantera information.

Yogans trippelverkan - rörelse, andning, meditation

Vad är då förklaringen till att yoga har större effekt på kognitiva förmågor än exempelvis styrke- och konditionsträning?

Peter Blomstrand förklarar att det beror på att träningsformer som tillhör gruppen av så kallade mind-body-exercise – det vill säga yoga, tai chi och qigong – förenar tre viktiga komponenter: rörelse, andning och meditation. Något som påverkar nervsystemet samt sänker hjärtfrekvens och blodtryck, vilket i sin tur lugnar och motverkar stress.

– Det är viktigt, eftersom stress gör att området hippocampus i hjärnan inte mår bra och till och med kan krympa. Däremot kan hippocampus – som har stor betydelse för minne och inlärning – växa med regelbunden yogaträning, förtydligar Peter Blomstrand.

Han utesluter heller inte att yoga kan förebygga demens, även om det än så länge inte är vetenskapligt belagt.

Nyckel till hjärnans fitness

Peter Blomstrand rekommenderar därför att yoga eller liknande aktiviteter som till exempel tai chi eller qigong bör integreras i äldre människors regelbundna träningsrutiner. Att kombinera olika träningsformer är det optimala för hälsan.

– För att få bäst effekt bör man träna minst tre gånger i veckan och helst med styrke- och konditionsträning som komplement. Konditionsträning är bättre för hjärta och kärl och styrketräning förebygger artros och benskörhet. Dessutom rekommenderar jag balansträning, säger Peter Blomstrand.

Kan yoga ha samma effekt på yngre personer?

– Ja, det är jag övertygad om, även om vi inte har tittat på det i den här forskningsstudien. Yoga förbättrar våra exekutiva funktioner, det vill säga organisationsförmåga, emotionell kontroll och självreflektion. Och det gäller sannolikt oavsett ålder, säger Peter Blomstrand.

Text: Gertrud Dahlberg. 

KOGNITIVA FÖRMÅGOR

Kognition handlar om hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och ta fram information.

De hjälper oss då det är med hjälp av våra kognitiva förmågor som vi planerar och organiserar vårt arbete – både på kort och lång sikt – och utvärderar resultat, löser problem och fattar beslut.

Kognitiva nedsättningar kan till exempel vara försämrat närminne, svårigheter att lära och utvecklas. Det kan också handla om svårigheter att fokusera eller följa instruktioner för att utföra något.

HJÄRNSNÄLL TRÄNING

I studien från Hälsohögskolan i Jönköping som granskar tidigare sammanställningar av originalstudier, ingår främst yogainriktningarna hatha och kundalini men även tai chi och qigong. Forskarnas samlingsbegrepp är ”mindbody-exercise”.

De gemensamma nämnarna i dessa ”hjärnsnälla” träningsformer är rörelse, andningsövningar och meditation, eller uppmärksamhetsövningar.

De leder till att nervsystemet påverkas och att hjärtfrekvens samt blodtryck sänks.

Det i sin tur innebär minskad stress och stärker förmågan att minnas och handskas med information.