Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Andra fästingburna sjukdomar

Det finns också en mängd andra fästingburna sjukdomar, som Erlichios eller fästingfeber, Harpest och Babesios. Det lär även finnas fästingburen tyfus.
Gabriella Westberg Publicerad 30 juni 2014, kl 08:41

För några år sedan larmade kvällstidningarna också om den nya fästingen som kom österifrån, via Finland – taigafästingen, som sprider RSSE, Russian spring summer encephalitis, en slags extra allvarlig form av TBE som ger svår hjärnhinneinflammation.

Erlichios är en bakteriesjukdom som angriper vissa ”nyckelceller” i infektionsförsvaret. Den är vanligare hos djur än hos människor, men förekommer i två former som kan drabba människor: monocytär och granulocytär, beroende på vilka celler som infekteras.

Den monocytära formen har aldrig upptäckts i Sverige varken hos djur eller människa, men den granulocytära formen av erlichios har diagnostiserats på såväl hund, häst, katt och människa.

Många av de som smittats känner inga symptom alls, medan andra får feber, huvudvärk, muskel-, ledvärk och illamående. Några enstaka drabbas av lunginflammation, andningsbesvär och njursvikt. Dödsfall förekommer. Men Erlichios är en bakterie, och det fina med bakteriesjukdomar är att de till skillnad från virus kan behandlas med antibiotika.

Rickettsia är en av de tre vanligaste fästingburna smittorna (dock inte så vanlig som borrelia eller ens TBE) som kan ge upphov till olika typer av tyfus och så kallad Q-feber hos människor. Inkubationstiden är som regel en vecka.

Efter att fästingen bitit sig fast sprids rikettsierna till blodet varpå den drabbade insjuknar i hög feber följt av huvud- och muskelvärk. Ofta uppstår en blå-röd rodnad eller en svart krusta vid bettet. Hos ungefär hälften av de som drabbas uppstår också finprickiga utslag över hela kroppen.

Sjukdomsförloppet varar i ett par veckor, men bland de som drabbats är det inte ovanligt med komplikationer som njursvikt, blodpropp, lunginflammation och smittan kan även ge långvarig muskelvärk och trötthet. Sjukdomen kan behandlas med antibiotika. Dödlighet utan behandling varierar från 10 till 40 procent.

Harpest eller tularemi är också en bakterieorsakad sjukdom som sprids mellan djur och insekter till människor. Förr var harpesten vanligast i Norrland, men på senare tid har den spridit sig också över Götaland och Svealand.

Symptomen är akuta med hög feber, huvudvärk och illamående. Lymfknutorna närmast bettet svullnar och ömmar. Harpest kan också smitta via luftvägarna vilket då leder till lunginflammation. Sjukdomen behandlas med antibiotika. Dödsfall på grund av harpest är ovanliga.

Babesios, eller piroplasmos, är en malarialiknande parasit som är vanlig bland kor och får i södra och mellersta Sverige och som kan föras över till människor via fästingbett. Det är en sällsynt sjukdom bland människor - men som kan vara dödlig. Nästan alla som drabbas saknar mjälte.

Det finns inget vaccin mot babesios, men den kan behandlas med vissa antibiotika. Symptomen är influensaliknande med feber, frossa, muskelvärk och ibland även gulsot.

Hälsa

Yoga - den bästa träningen för din hjärna

Yoga hjälper oss att organisera vårt arbete, lösa problem och fatta bra beslut. Och gör det bättre än om vi enbart tränar kondis och styrka.
Publicerad 22 mars 2024, kl 06:02
En grupp mogna personer i en yogastudio.
Yoga överlägsen träning för hjärnans funktioner? Ja, åtminstone om du passerat 50. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare. Foto: Colourbox.

Styrka, kondition eller yoga? Vilken träningsform är bäst för att förbättra minne, uppmärksamhet och beslutsfattande?

Svaret är yoga. Åtminstone om du har passerat 50-strecket. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare.

Visserligen är det känt sedan tidigare att fysisk träning kan förbättra hjärnans förmåga att ta emot, lagra och bearbeta information, det som kallas kognitiva funktioner. Men att yoga visar sig vara den överlägset bästa träningsformen för att hålla hjärnan i trim var oväntat.

– Resultatet blev faktiskt en överraskning för oss forskare. Vi trodde att konditionsträningen skulle ge större utslag på de kognitiva testerna, säger överläkaren och biträdande professorn Peter Blomstrand vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Yoga bättre än styrketräning

Tillsammans med sina forskarkollegor har han granskat resultaten från drygt 300 studier med fler än 20 000 deltagare över 55 år i hela världen. I cirka 30 av de 300 studierna har de friska deltagarna antingen tränat yoga eller ingått i en kontrollgrupp som tränade kondition eller styrketräning. Alla fick göra en rad olika kognitiva tester både i början och slutet av studierna.

Styrke- eller motionsträning visade sig bara ha en låg positiv effekt på de kognitiva förmågorna. De som utövade yoga visade däremot en något högre positiv effekt på hjärnans förmåga att hantera information.

Yogans trippelverkan - rörelse, andning, meditation

Vad är då förklaringen till att yoga har större effekt på kognitiva förmågor än exempelvis styrke- och konditionsträning?

Peter Blomstrand förklarar att det beror på att träningsformer som tillhör gruppen av så kallade mind-body-exercise – det vill säga yoga, tai chi och qigong – förenar tre viktiga komponenter: rörelse, andning och meditation. Något som påverkar nervsystemet samt sänker hjärtfrekvens och blodtryck, vilket i sin tur lugnar och motverkar stress.

– Det är viktigt, eftersom stress gör att området hippocampus i hjärnan inte mår bra och till och med kan krympa. Däremot kan hippocampus – som har stor betydelse för minne och inlärning – växa med regelbunden yogaträning, förtydligar Peter Blomstrand.

Han utesluter heller inte att yoga kan förebygga demens, även om det än så länge inte är vetenskapligt belagt.

Nyckel till hjärnans fitness

Peter Blomstrand rekommenderar därför att yoga eller liknande aktiviteter som till exempel tai chi eller qigong bör integreras i äldre människors regelbundna träningsrutiner. Att kombinera olika träningsformer är det optimala för hälsan.

– För att få bäst effekt bör man träna minst tre gånger i veckan och helst med styrke- och konditionsträning som komplement. Konditionsträning är bättre för hjärta och kärl och styrketräning förebygger artros och benskörhet. Dessutom rekommenderar jag balansträning, säger Peter Blomstrand.

Kan yoga ha samma effekt på yngre personer?

– Ja, det är jag övertygad om, även om vi inte har tittat på det i den här forskningsstudien. Yoga förbättrar våra exekutiva funktioner, det vill säga organisationsförmåga, emotionell kontroll och självreflektion. Och det gäller sannolikt oavsett ålder, säger Peter Blomstrand.

Text: Gertrud Dahlberg. 

KOGNITIVA FÖRMÅGOR

Kognition handlar om hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och ta fram information.

De hjälper oss då det är med hjälp av våra kognitiva förmågor som vi planerar och organiserar vårt arbete – både på kort och lång sikt – och utvärderar resultat, löser problem och fattar beslut.

Kognitiva nedsättningar kan till exempel vara försämrat närminne, svårigheter att lära och utvecklas. Det kan också handla om svårigheter att fokusera eller följa instruktioner för att utföra något.

HJÄRNSNÄLL TRÄNING

I studien från Hälsohögskolan i Jönköping som granskar tidigare sammanställningar av originalstudier, ingår främst yogainriktningarna hatha och kundalini men även tai chi och qigong. Forskarnas samlingsbegrepp är ”mindbody-exercise”.

De gemensamma nämnarna i dessa ”hjärnsnälla” träningsformer är rörelse, andningsövningar och meditation, eller uppmärksamhetsövningar.

De leder till att nervsystemet påverkas och att hjärtfrekvens samt blodtryck sänks.

Det i sin tur innebär minskad stress och stärker förmågan att minnas och handskas med information.