Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

7 nyårslöften för din ekonomi

Tolvslagets löften handlar ofta om sundare vanor. Men det är också ett utmärkt tillfälle att se över ekonomin – oavsett om du har mycket eller lite pengar.
Ola Rennstam Publicerad 7 januari 2019, kl 10:34
Colourbox
Colourbox

1. GÖR EN BUDGET – FÅ KONTROLL

Hur ser din ekonomi ut efter julhelgerna? Har du naggat lite för mycket på spardepåerna, eller mer än du tänkt dig på krediten? Börja i så fall med att betala av krediten så att du slipper onödiga ränteutgifter. Fundera på om du behöver börja sätta av en summa varje månad för att inte hamna i samma sits nästa jul eller semester.

Ja, hur bra koll har du egentligen på vart pengarna tagit vägen? Ta kontroll över din ekonomi och gör en budget för 2019. Skriv ner alla kända inkomster i en spalt och alla utgifter i en annan. Fundera på om det är något du kan göra som kan öka inkomsterna. Jobbar du deltid finns det kanske möjlighet att gå upp i tid eller att byta jobb? Kanske passar det dig att jobba extra?

Finns det några utgiftsposter som går att sänka eller skala bort? Har du möjlighet att hyra ut ett rum eller klara dig med ett mindre boende? Att dela lägenhet ger också lägre boendekostnader.

Konsumentverkets budgetkalkyl är ett bra verktyg. Appar som Tink och Dreams hjälper till att hålla koll på vart slantarna tar vägen.

2. STARTA ETT BUFFERTSPARANDE

Oavsett var du är i livet är det bra att ha en buffert för oförutsedda händelser, om du förlorar jobbet eller om bilen plötsligt går sönder. Hur stor bufferten ska vara är experterna oense om, men många rekommenderar minst två månadslöner som riktmärke.

Se till att månadssparandet hamnar på ett konto där du får ränta eller på ett ISK-konto (investeringssparkonto).

Ha för vana att se över ditt fondsparande ett par gånger per år och fundera på vilken risk du är beredd att ta. Ersätt dyra aktivt förvaltade aktiefonder med billiga indexfonder.

3. MINSKA LÅNEKOSTNADERNA

Har du blancolån eller krediter? Aviavgifter, uppläggningsavgifter och höga räntor kan göra det till en dyr affär – särskilt om du har flera mindre lån. Det lönar sig nästan alltid att slå ihop flera lån till ett och få förmånligare ränta. Om inte, försök att betala av de lån som har högst ränta så fort som möjligt.

Se över dina bolånekostnader och kontrollera hur det gick med den där rabatten som banken gav dig senast, så att den inte plötsligt tagits bort. Med nya aktörer på bolånemarknaden finns också goda chanser att låna billigare än hos storbankerna.

4. SE ÖVER DIN PENSION

Även om din pension ligger långt fram i tiden kan det vara klokt att regelbundet se över hur pensionssparandet utvecklas. På många års sikt kan det nämligen innebära en skillnad på flera tusenlappar i plånboken som pensionär – varje månad – om pengarna är placerade i fonder med låga avgifter.

Har du efterlevandeskydd på din tjänstepension? Fundera på om det behövs, eftersom det gör din pension lägre.

Se över dina premiepensionsfonder. Är du nöjd med ditt PPM-val eller behöver det justeras? Kom även ihåg att du kan flytta över premiepensionen till din partner om det är stor löneskillnad, det kan ge en högre sammanlagd pension.

Läs mer på: minpension.se och collectum.se

5. SPARA TILL NÅGOT SÄRSKILT

Det bästa sättet att hitta motivationen är att sätta upp ett konkret mål för vad pengarna ska användas till. Att ha ett separat sparande för framtida aktiviteter och inköp ökar sannolikheten att det verkligen blir av. Namnge dina konton för olika ändamål, exempelvis semestern, barnens körkort eller jorden runt-resan som du alltid drömt om. Många experter rekommenderar ett sammanlagt sparande på cirka tio procent av lönen.

6. KOLLA FÖRSÄKRINGAR OCH AVTAL

Gör en översyn av ditt försäkringsskydd. Byt bolag med jämna mellanrum, spela ut dem mot varandra och spara en slant. Se regelbundet över avtal för internet, el och mobiltelefonabonnemang.

7. SKAFFA NYA VANOR

Fundera en extra gång vid varje inköp – oavsett om det är en kopp kaffe eller ett nytt klädesplagg: behöver du verkligen det här? En latte för 30 kronor om dagen blir 900 kronor i månaden och närmare 11 000 kronor om året. Matlåda i stället för ute-lunch sparar stora summor årligen. Bil är en av de största utgifterna i ett hushåll. Att samåka, åka kollektivt eller cykla kan spara tusenlappar varje månad på bensin, försäkring och verkstad.

Ekonomi

Matlåda på jobbet - smart för plånbok och klimat

Kanske bör matlåda på jobbet inte förknippas med snålhet och trist matkultur. Utan med hjältedåd – som motverkar klimathot, inflation, ohälsa och hål i plånboken.
Joachim Stokstad Publicerad 18 januari 2024, kl 06:58
En person stänger locket på sin matlåda.
Matlåda med till jobbet är smart för din ekonomi, minskar matsvinnet och gör dig till en klimathjälte. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Alltsedan inflation blev ett begrepp på allas läppar har vi läst att matpriserna ökat med runt 20 procent. Men det är ett genomsnitt för alla livsmedel. Det finns varor som över en natt ökat med 140 procent. Och det finns andra vars pris knappt förändrats alls.

Om din ekonomi är knapp kan du därför tjäna mycket på att ha ett hum om vad de vanligaste grejerna du köper brukar kosta.

Den oberoende nättjänsten Matpriskollen, som bevakar matpriserna, har ett käpphästråd till prispressade konsumenter som går ut på att man ska vara otrogen – det vill säga handla i flera butiker.

För även under ett allmänt prisrally måste butikerna locka dig att besöka just dem. Gör det – menar Matpriskollen – men välj erbjudandena.

Och är något riktigt förmånligt, köp inte en förpackning utan många.

Ja, det tar tid att besöka fler butiker, men tid är pengar.

Bra för hälsan och miljön

Gamla sanningar som gäller ännu mer i dag är att handla i säsong (jordgubbar i december är alltid dyrare och tristare än i juni) och att köpa mer grönt på bekostnad av dyrt kött.

Det sistnämnda är bra även för din hälsa och miljön. Och att hitta aptitretande rätter utan kött är i dag bara en googling bort. Numera finns det massor av vegetariska rätter som får även inbitna köttfrossare att höja på ögonbrynen.

Bönor och linser är klassiskt bland billigt och nyttigt, men missa inte heller frysta grönsaker, som inte har ökat särskilt i pris. Fryst grönt brukar ses som B-alternativ till färskt, men behandlas det bara varsamt (koka inte, tina bara i varmt vatten) är de utmärkta. Dessutom till en bråkdel av priset för färska.

Och den som inte vill bryta med köttet kan bara låta dess andel av portionen minska.

Minska matsvinnet - bli en klimathjälte

Så fort en tomat eller en champinjon får en skrynkla blir de svårsålda. Liksom köttet, osten, brödet eller yoghurten vars datum närmar sig ”bäst före”. Därför säljs de ut, ofta till halvpris.

Den fula tomaten blir i stekpannan en sås som burksläktingen inte kommer i närheten av. Att svampen börjat torka på ytan märks inte när den är stekt.

Att köpa halvprismat associeras med snålhet och fattigpensionärer, men tänk i stället klimathjälte. Matsvinn är ett så stort globalt problem – en tredjedel kastas – att FN tagit sig an att minska det.

Även att ha med sig matlåda på kontoret kan kännas som att man är en snåljåp som käkar trist dagen efter-mat. Men nu är det kanske dags för den här lådans renässans och statushöjande.

Och inte enbart på grund av ekonomin. Klimatet mår som nämnts också bra av att vi äter klokt. Även om vi nog ofta har lite lättare att relatera till plånboken än till jordens överlevnad.

Matlådan räddar privatekonomin

Och den privatekonomiska aspekten ska inte föraktas. En dagens lunch i matsalen eller på stan kostar i dag oftast mellan 80 och 140 kronor. Om vi snittar på 100 blir det, för den som jobbar heltid på kontor, 2 000 spänn i månaden, eller 24 000 per år. Skattade slantar.

Generaltricket med matlådan är att inte stå kvällen innan och laga en portion, utan flera. Eller laga storkok under helgen.

Ytterligare fördelar med matlåda är att du vet säkert både vad och hur mycket du stoppar i dig.

Men framför allt: känslan av att vara en inflationsbekämpande klimathjälte ska inte underskattas.

CURRYGRATÄNG PÅ ÖVERBLIVET RIS, PAPRIKA, SVAMP & BANAN

4 portioner

Hanna Olvenmark, legitimerad dietist och grundare av plattformen

”Portionen under tian”, är expert på billig, god, nyttig och klimatsmart mat. Det här är hennes gröna gratäng på risrester – en rätt som blir lika god mikrad på kontoret dagen därpå.

4 portioner kokt ris
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
100 g champinjoner
1 dl inlagd grillad paprika
1 msk gul curry
1 tärning grönsaksbuljong
5 dl kokta svarta bönor
2 dl växtbaserad grädde
1 banan
Lite ost att strö över
Olja att steka i
Svartpeppar
Chili eller sambal oelek efter smak

Currygratäng.
Foto: Johanna Jonsson.

Sätt ugnen på 225 grader.

Finhacka lök och vitlök, skiva champinjoner och grovhacka paprika. Stek i olja på medelvärme tills löken är mjuk.

Tillsätt curry och buljongtärning. Rör ner bönorna. Smaka av med peppar eller chili/sambal oelek.

Lägg det kokta riset i en ugnsfast form. Bred över lök- och bönblandningen. Häll över grädden. Skiva bananen i slantar och lägg på toppen. Strö över lite ost.

Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter eller tills att gratängen fått fin färg.