Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apotekscheferna om kritiken: ”Anställda ska få pauser”

Nu svarar apotekens HR-direktörer hur de ser på kritiken mot arbetsmiljön från Unionens fackklubbar. Problemen beror på farmaceutbrist enligt arbetsgivarna. Men anställda ska få ta sina pauser.
– Behöver man ha en stol så ordnar vi en stol, säger Per Bergman, HR-chef på Apotek Hjärtat.
Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 13:12
Fasadskyltar för Kronans apotek, Apotek hjärtat och Apoteket.
Arbetsmiljön på Apotek får stark kritik från Unionens fackklubbar. Nu svarar HR-cheferna på Kronans apotek, Apotek Hjärtat och Apoteket på frågor om stress, utlåning, röriga scheman - och tillbakavisar uppgifterna om tystnadskultur på apoteken. Foto: Kronans Apotek/Bertil Ericson/TT/Fredrik Persson/TT.

Arbetsmiljön har fått kritik av Unionens klubbar på Apotek Hjärtat, Apoteket och Kronans apotek. Fackombuden har också berättat om anställda som är rädda att berätta om problem på sin arbetsplats. 

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman känner inte igen att det skulle finnas tystnadskultur på företaget.  

Vågar anställda ta upp problem i arbetsmiljön öppet med apotekschefer och facket? 

Per Bergman, HR-chef Apotek Hjärtat.
Per Bergman, HR-chef Apotek Hjärtat. Foto: ICA-gruppen/Apotek Hjärtat.

– Min övergripande bild är att vi har en kultur där man verkligen lyfter vad man tänker och tycker. Det är jätteviktigt att få signaler både om det som fungerar bra och om det är en utmaning, säger han. 

Har Apotek Hjärtat tillräcklig bemanning för att säkerställa en god arbetsmiljö? 

– Vi gör ett gediget arbete för bemanning på apoteken. Utmaningen är en farmaceutbrist på totalen i hela branschen. 

Utlån till andra butiker – är det frivilligt?

– Ja, in- och utlåning bygger alltid på frivillighet. 

Riskerar man något som anställd genom att säga nej?

–  Nej. Sedan ser ju vi att det är en fördel ju mer vi kan jobba på det sättet. Det är ett bra sätt att kunna hjälpa varandra när det är tajt. 

Hinner medarbetarna sitta ner och ta pauser under arbetsdagen?

– Självklart ska man kunna ta sin lunchrast och ta paus. Mycket bygger på samarbete och kommunikation - hur ser kundtrycket ut?

Har medarbetare stolar att sitta på i alla butiker, eller tas de bort ibland? 

– Jag känner inte igen det. Självklart, behöver man ha en stol så ordnar vi en stol.

Vad gör företaget för att motverka en eventuell tystnadskultur?

– Vi har månadsmöten där arbetsmiljö är en stående punkt. Vi har utbildning för alla våra chefer. Regionchefer ska också jobba med det här för att säkra att signaler kommer fram. 

Bäst är att börja prata om arbetsmiljön i dialog med sin närmaste chef tycker Per Bergman. 

– Att prata om arbetsmiljöproblem med HR är också jättebra. Kontaktar man sitt fack är det också i grunden positivt. När vi får signaler kan vi göra saker, säger han. 

Hur är dialogen med Unionens företrädare?

– Väldigt bra, vi har täta kontakter. Vi har olika uppdrag, men vill ju i grunden samma sak: att medlemmar som är medarbetare ska må bra. 

”Frostig stämning”

Unionens ordförande i fackklubben på Hjärtat, Lena Svensson, har inte samma positiva bild. 

Hur är dialogen med arbetsgivaren? 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Vi fackliga upplever en frostigare och hårdare stämning än för några år sedan. Det tror vi beror mycket på den slimmade bemanning vi har, säger hon. 

När Kollega söker företrädarna för Apoteket och Kronans apotek vill de endast svara på frågor via mejl. 

Sofia Almqvist Gärtner Hr-direktör Kronans apotek.
Sofia Almqvist Gärtner Hr-direktör Kronans apotek. Foto: Liza Simonsson/Kronans apotek

Sofie Almqvist Gärtner, HR-direktör på Kronans apotek, skriver att hur bemanningen ser ut beror på geografin, men att vakanser bemannas med konsulter. 

Alla utlån av personal till andra butiker är frivilliga enligt HR-direktören. När det gäller pauser krävs dialog och att man ”pratar ihop sig" lokalt. 

Hon förtydligar att schemaförändringar enligt avtal kan göras med två veckors framförhållning. 

Kronans: Må bra-samtal och självledarskap

Kronans apotek listar företagets insatser för att minska stress och sjukskrivningar: Medarbetarsamtal som kallas ”må bra-samtal” fyra gånger per år. Utbildningar - som självledarskapsutbildningar för alla och en självreflektionspodd samt ledarskapsutbildningar i arbetsrätt, arbetsmiljö och frisknärvaro. 

När det gäller tystnadskultur skriver Sofie Almqvist Gärtner att hon vill att medarbetarna alltid ska känna sig trygga att uttrycka sin åsikt till sin ledare, till fackliga representanter eller HR.  

Apoteket: "Vi behöver helt klart göra mer"

Anna Rogmark, HR-direktör Apoteket.
Anna Rogmark, HR-direktör Apoteket. Foto: Apoteket

Anna Rogmark är direktör för HR och juridik på Apoteket.  Hon svarar Kollega att när det gäller personaltätheten kan de också ha svårt att rekrytera på mindre orter. 

Om fackenkäten som visat att en tredjedel uppger att de inte hinner ta dagliga pauser skriver hon att företagets "ambition" är att alla medarbetare ska ha möjlighet till pauser utöver sin lunchrast och att de jobbar aktivt med att förenkla arbetssätt för att skapa tid för pauser. 

"Vi har fokus på detta men behöver helt klart göra mer för att nå målet", svarar Anna Rogmark. 

Hon medger att det finns problem med stress och anser, liksom de två andra HR-cheferna, att det beror på farmaceutbristen. Hon hoppas att den satsning Apoteket nu gör inom rekrytering på sikt kommer förbättra den stress som "finns på vissa apotek". 

Kan tvingas till utlån

När det gäller utlån till andra butiker ingår det i mångas schema och ibland kan man inte säga nej enligt Apotekets HR-direktör.

Anna Rogmark skriver att grunden är frivillighet vid utlån men att det undantagsvis kan "uppstå situationer där medarbetaren inte kan säga nej till en utlåning, det kan exempelvis handla om att medarbetaren behöver stötta upp vid sjukdom på ett annat apotek i närområdet.”

När det gäller tystnad upplever Anna Rogmark att företaget har ett öppet klimat där åsikter och tankar är välkomna.  

HR-direktörerna på både Kronans apotek och Apoteket hänvisar också till sina anonyma medarbetarenkäter och visselblåsartjänster som kanaler där problem kan lyftas. Dialogen med de fackliga klubbarna beskrivs som god på båda kedjorna. 

Arbetsmiljö

Ebba basar över Eurovision i Malmö

Tredje gången för Malmö, sjunde för Sverige och 68:e upplagan av Eurovision Song Contest. Ebba Adielsson, exekutiv producent, är laddad inför för världens största musiktävling.
Petra Rendik Publicerad 8 maj 2024, kl 06:06
Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest i Malmö.
Spänd men förväntansfull. Så beskriver Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest 2024 i Malmö, stämningsläget inför musiktävlingen. Foro: Peter Knutson.

Vad var första känslan när Loreen vann Eurovision och Sverige skulle arrangera tävlingen 2024?

– Skräckblandad förtjusning. En förtjusning över att Loreen blev historisk som enda svensk och första kvinna att vinna tävlingen två gånger. Och över att Sverige vann för sjunde gången. Känslan var ”jättekul”, men också ”hur ska vi få ihop det på ett år?” Jag har aldrig jobbat med Eurovision men hört att när man tar över stafettpinnen brukar Eurovisionchefen säga ”you are already too late”.

Är du nervös?

– Jag är spänd inför uppdraget. Det finns en enorm förväntan på Sverige eftersom det blev så bra när vi producerade 2013 och 2016. Men jag är inte ensam. Det här är kanske det största grupparbetet som någonsin görs och jag har det absolut bästa teamet omkring mig. Personer med stor kompetens, flera har gjort det här tidigare. Jag kunde inte ha fått bättre medarbetare.

Vad är roligast med uppdraget?

– På SVT Nöje har jag varit övergripande programchef för ett 40-tal titlar. Nu får jag vara mer operativ för en enda gigantisk grej. Det är roligt, men också ett stort ansvar. Det är speciellt att få producera världens äldsta musiktävling som har funnits sedan 1956. Då handlade det mycket om att ena ett sargat Europa efter kriget. Det högre syftet med programmet finns kvar än i dag.

Vad är svårast?

– Att det är så ont om tid. Vi ska bygga en hel organisation och ta in många människor som ska hitta sin roll. Och det måste ske i rätt ordning, annars kan det bli en dominoeffekt. Dessutom ska vi hålla produktionen inom en rimlig budget.

Eurovision lär kosta 125 miljoner kronor – samtidigt ska SVT spara 200 miljoner.

– Summan kan slås ut över flera år och programmet ska sändas i väldigt många länder och ses av över 170 miljoner tittare. Det är kostsamt, men vi försöker hitta smarta och hållbara ekonomiska lösningar.

Ditt eget bästa Eurovisionminne?

– England i våras. På min ena sida hade jag Melodifestivalens tävlingsproducent Karin Gunnarsson, på den andra en fotbollsspelare från Liverpool. Och så vinner Loreen!

EBBA ADIELSSON

GÖR: Exekutiv producent och ytterst ansvarig för Eurovision Song Contest i Malmö 2024.

ÅLDER: 52.

KARRIÄR: Programchef på SVT Nöje sedan 2019, en roll hon tillfälligt klivit av inför Eurovision. Studier vid Lunds universitet och i New York. Jobbat i flera år som redaktör och producent på produktionsbolag som Strix och Jarowskij. Exekutiv producent på TV4 och SVT Nöje.