Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Visselblåsare ska få skadestånd

En visselblåsare som blir av med jobbet ska kunna få skadestånd. Det föreslår regeringen i ett nytt förslag om förstärkt skydd för anställda som slår larm om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen. TCO är positiva till lagen men ser flera svagheter i förslaget.
Linnea Andersson Publicerad
Bertil Ericson / TT
Under torsdagen presenterade regeringen och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson ett lagförslag om starkare skydd för visselblåsare. Bertil Ericson / TT

Redan i dag finns ett reglerat skydd för arbetstagare som slår larm men regeringen anser att det behöver förstärkas. En anställd som överväger att blåsa i visslan på grund av allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet ska kunna göra det utan att drabbas av repressalier från arbetsgivaren. Regeringen föreslår därför att visselblåsare som blir av med jobbet ska kunna få skadestånd.

Skyddet finns dels till för att skydda arbetstagare, dels för att det finns ett allmänintresse av att missförhållanden kommer upp till ytan och kan åtgärdas. Förutom anställda ska även inhyrda på arbetsplatsen omfattas av lagen.

TCO är positiva till förslaget om stärkt skydd för visselblåsare men har påpekat flera brister under remissgången som inte har åtgärdats i förslaget som presenterades under torsdagen. Bland annat menar TCO att det risken att anställda och inhyrda inte vågar påtala missförhållanden fortfarande finns.

– Missförhållandena kommer då att pågå längre tid och göra större skada än om de uppmärksammas tidigare. En hel del kriser hade kunnat begränsas eller helt undvikas om anställda haft bättre och tydligare skydd när de larmar sin arbetsgivare eller går ut offentligt med uppgifterna, säger Lise Donovan, chefsjurist på TCO, i ett pressmeddelande.

Enligt Lise Donovan och TCO är ett klimat där medarbetare vågar föra fram kritik en tillgång för såväl arbetstagare som arbetsgivare och samhället i stort.

– Det skydd som finns i dag för visselblåsare är inte tillräckligt. Frågan är om det i praktiken blir någon större skillnad med den nya lagen. Jag hoppas det, säger Lise Donovan.

Den nya lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2017.

Allvarligt missförhållande:

Med allvarliga missförhållanden menas brott som kan leda till fängelse. Till exempel:

  • Olika typer av ekonomisk brottslighet
  • Olika typer av korrupta gärningar
  • Kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter
  • Risker för liv, säkerhet och hälsa
  • Skador och risk för skador för miljön
  • Felaktigt användande av allmänna tillgångar
  • Brott mot regler till skydd för fungerande marknader
  • Brott mot interna regler och principer

Regeringskansliet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.