Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vill att HD prövar dom om uppsägningstid

Sex eller tolv månaders uppsägningstid? Sex, säger Almega och Arbetsdomstolen. Tolv, säger Unionen. Nu vill Unionen att Högsta domstolen avgör frågan.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Colourbox

Allt började 2011. Fyra Unionenmedlemmar blev uppsagda från sina jobb vid ISS facility services. Samtliga hade ett par år tidigare följt med när ISS tog över växel, reception och vaktmästeri från deras tidigare arbetsgivare, Astra zeneca och Apoteket AB.

Vid uppsägningen hade alla fyllt 55 år och sammanlagt varit anställda mellan 13 och 41 år. Unionen ansåg därför att kollektivavtalets dubbla uppsägningstid, tolv månader, skulle gälla. Almega hävdade att den längre uppsägningstiden inte gäller vid övergång av verksamhet.

2012 drev Unionen målet till Arbetsdomstolen, AD. AD skickade frågan vidare till EU-domstolen för ett förhandsbesked på grund av EU:s överlåtelsedirektiv. Beskedet kom 2017 och var så öppet för tolkning att både Almega och Unionen utropade sig till segrare.

Läs mer: Unionen vann i EU-domstolen

Ett år senare, våren 2018, hade AD tolkat beskedet och gick på Almegas linje: dubbel uppsägningstid kräver tio års anställningstid hos den nya arbetsgivaren.

Läs mer: Unionen förlorade tvist om uppsägningstid

Men Unionen ger inte upp. Under torsdagen lämnade förbundet en resningsansökan till Högsta domstolen. Enligt Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, är frågan så principiellt viktig att Unionen inte kan acceptera domen från AD.

– Att Unionen i ett enskilt ärende begär resning betyder inte att vi inte har tilltro till Arbetsdomstolen. I det här fallet bedömer vi att Arbetsdomstolen inte gjort en riktig tolkning av EU-domstolens avgörande. Därför begär vi nu resning hos Högsta domstolen, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.