Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Vem äger din idé?
De flesta av oss blir aldrig miljonärer på vår lön. Men kommer du på någon briljant idé som kan spara pengar åt ditt företag så har du möjlighet att ta del av vinsten. I teorin. I praktiken kan det vara svårt att avgöra vad som ingår i tjänsten eller inte.
Frukterna av ditt jobb tillfaller normalt arbetsgivaren, du får en lön som sätts utifrån en rimlig förväntan på vad du kan göra. Men gör du något utöver det förväntade, får en snilleblixt som företaget kan ta patent på, har du rätt till ersättning enligt Lagen om rätten till arbetstagares uppfinning.
Tanken med lagen är att du ska ha rätten till dina uppfinningar även som anställd. Men arbetsgivaren har förtur att ta över rätten – om uppfinningen faller inom det område företaget sysslar med. Vill arbetsgivaren utnyttja din uppfinning ska du ha betalt – rätten till skälig ersättning går aldrig att avtala bort.
För att få ersättning gäller det ju att veta vad din uppfinning är värd. Och det kan vara knivigt. Unionen har ett par enstaka tvister om uppfinningar och innovationer per år och ersättningen är ofta kruxet även om det också tvistas om vad som ingår i jobbet eller ej.
- Ska man bedöma värdet av en uppfinning är det en fördel om det gått en tid. Problemet är att arbetstagarna ofta vill ha ersättning på en gång och de schablonbelopp som finns i avtalet nu är inte uppjusterade sedan Eldkvarn brann, säger Hans Ekström, central ombudsman på Unionen.
- Sveriges välstånd bygger mycket på våra innovationer och vill man få tjänstemän att göra det där lilla extra måste det finnas morötter i form av bra system där den anställda kan få ta del av vinsten, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.
Men ibland blir det ingen vinst på dina idéer. Det händer, enligt Martin Wästfelt, att arbetsgivare av olika skäl lägger uppfinningar i byrålådan. Men även anställda är bra på att låta goda idéer ruttna bort i det fördolda
Andra uppfinningar patenteras aldrig.
- Förr tog man patent snabbt för att försvara värdet av en ny idé, men min bild är att det har förändrats. Det blir värdefullare för företaget att köra igång med produktionen direkt, så man får ett försprång framför konkurrenterna, säger Hans Ekström.
- Hanteringen av patent är ett krångligt område. Ett enda mjölkpaket kan till exempel bestå av 100 olika patent och ibland är det flera uppfinnare som bidragit, säger Martin Wästfelt.
- Som anställd ska man alltid i första hand vända sig till sin arbetsgivare om det man uppfunnit har någon som helst koppling till arbetet. Men det finns inga hinder att man också pratar med sitt fack, säger Martin Wästfelt.
SÅ HÄR GÅR DET TILL:
|
Vem äger din uppfinning?
Finns det kollektivavtal på jobbet gäller i första hand Uppfinnaravtalet, som delar upp anställdas uppfinningar i olika kategorier:
A-uppfinning. Faller inom ramen för ditt jobb. Gäller om du är anställd som till exempel forskare, produktutvecklare eller uppfinnare. Uppfinningen tillhör med automatik arbetsgivaren, som fritt fram bestämmer om det ska sökas patent på uppfinningen eller inte. Du ska ändå ha ersättning – hur mycket bestäms bland annat av vad uppfinningen är värd, hur hög din lön är och om anställningen haft betydelse för din idé. Om haft tillgång till lokaler, teknisk utrustning, maskiner och ritningar spelar också in.
B-uppfinning: Du kommer på något som ingår i ditt företags verksamhetsområde, men som ligger utanför din tjänst. Arbetsgivaren har första chans på din uppfinning och visar företaget inget intresse kan du själv söka patent fyra månader efter att du har anmält din uppfinning till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren vill ha din uppfinning ska du ha skälig ersättning för den.
C-uppfinning: En uppfinning som inte har ett dugg med företaget att göra och som du själv fritt förfogar över och kan söka patent på.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
