Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Varning för extraknäck

Nästan var tionde av alla som jobbar har ett extraknäck. Då finns det saker att tänka på - för att inte riskera anställningen eller a-kassan om du blir av med jobbet.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jonas Eriksson
När Mats Hammarin blev av med jobbet förlorade han också möjligheten att vara personlig assistent åt sin son vid sidan om. Han hade tjänat för mycket för att det skulle anses vara en bisyssla. Jonas Eriksson

För det första ska du vara medveten om att du inte omfattas av kollektiv­avtalet på den arbetsplats där du har ditt extraknäck. Därmed kan du inte heller dra nytta av avtalets försäkringar och tjänstepension.

- Då kan det vara bra att göra upp med arbetsgivaren där man har sin bisyssla så att det finns försäkringar som man omfattas av, säger Bo Hallberg, Unionens avtalsexpert.

I stället är det kollektivavtalet på den arbetsplats där du har din huvudsyssla som gäller.

Den viktigaste, och kanske även den mest självklara, regeln om bisysslor i avtalet är att du inte får be­driva konkurrerande verksamhet med arbetsgivaren där du har din huvudsakliga inkomst. En "god regel", heter det i avtalen, är att informera arbets­givaren och få till­åtelse först. Och det finns goda skäl att undersöka saken noga.

- Har man en konkurrerande verksamhet är det saklig grund för uppsägning och kan till och med vara grund för avsked om det är allvarligt, säger Bo Hallberg.

Inte heller närstående, exempelvis maka eller make, eller sambo, får be­driva verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. Men arbetsgivaren måste kunna visa att just den relatio­nen ger en konkurrensnackdel och riskerar att skada företaget.

Det finns ytterligare en regel att tänka på. Du får inte åta dig uppdrag som "kan inverka menligt" på jobbet.  Upp­drag kan, men behöver inte, betyda bisysslor som inbringar inkomst. Det kan lika gärna röra sig om ideella syss­lor. Du får exempelvis inte engagera dig som hockeytränare om resultatet blir att du inte orkar och hinner med ditt arbete.
"Tjänstemannen bör därför först samråda med arbetsgivaren", sägs det i avtalet.

Inom vissa yrken ställs det särskilda krav på val av bisysslor, bland annat inom media, eller ideella organisationer där de anställda syns i offentligheten eller kan sägas representera vissa idéer. Det skulle till exempel vara svårt att tänka sig en anställd på Amnesty som arbetade för vapenindustrin på helgerna. Eller att ett nyhetsankare på SVT extraknäckte som pressansvarig för ett företag eller politiskt parti.

Däremot finns det en bisyssla som ingen arbetsgivare kan neka dig att ägna dig åt. Du har alltid rätt att utföra förtroendeuppdrag i stat, kommun och fack.

Bisysslor

  • Runt nio procent av de sysselsatta i Sverige har en bisyssla, uppger SCB. Vanligast med bisysslor är det inom utbildningsväsendet samt inom vård och omsorg.
  • En rapport från Socialstyrelsen visar att var femte vuxen vårdar en anhörig. 100 000 människor har tvingats gå ned i arbetstid eller sluta arbeta för att de vårdar en anhörig, enligt samma rapport.

SCB

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.