Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Var tredje jobbar på sin fritid
Dålig sömn, ont i kroppen och sjukskrivning på grund av stress. Det är verkligheten för många tjänstemän i privat sektor, där var tredje jobbar på helger och annan ledig tid för att hinna med sina arbetsuppgifter. Det visar en undersökning från Unionen.
Nästan hälften av de privatanställda tjänstemännen arbetar övertid minst en gång i veckan. Var fjärde gör det i snitt mer än tre timmar i veckan. I Unionens undersökning framkommer även att 37 procent dagligen är tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid.
Att man inte hinner med sina arbetsuppgifter tror Cecilia Fahlberg, Unionens förbundsordförande, beror på flera saker. Dels att globaliseringen och en ökad konkurrens leder till en snabb teknikutveckling i kombination med att man slimmar organisationer och jagar kostnader, samtidigt som ledarskapet inte har hängt med. Dels att den ständiga tillgängligheten gör att arbete och fritid flyter samman, som Unionen har sett i tidigare undersökningar.
Läs mer: Svårt att släppa jobbet på semestern
- Vi ser att de flesta trivs och älskar sitt jobb. Men det finns gränser då arbetsbelastningen blir kontraproduktiv och man börjar prestera mindre, säger Cecilia Fahlberg.
Och visst sätter det tuffa arbetsklimatet sina spår. Enligt undersökningen upplever 21 procent att tankar på jobbet går ut över deras sömnkvalitet och att det dessutom finns ett samband mellan övertidsarbete och sömnen. Ju mer övertid, desto sämre sömn.
Fler än hälften har under den senaste månaden haft ont i nacke, axlar eller rygg. Lika många har en kollega som har varit sjukskriven på grund av stress under de senaste två åren.
- Det går inte att fortsätta så här utan att det i längden slutar med en sjukskrivning. Det är en tragedi för den drabbade och en kostnad för både företag och samhälle. Man kan ha en hög arbetsbelastning under en ganska lång period men den måste följas av återhämtning.
Cecilia Fahlberg tror att pressen i arbetslivet har förvärrats eftersom sjukskrivningarna ökar. För att bryta den negativa trenden tror hon att den arbetsmiljöföreskrift som börjar gälla våren 2016 blir ett viktigt verktyg och är ett steg i rätt riktning. Inte minst för Unionens arbetsmiljöombud eftersom arbetsplaster där man har ombud och gör systematiska riskbedömningar har en bättre psykosocial hälsa. Cecilia Fahlberg tror att den nya föreskriften kommer leda till större fokus på den psykosociala arbetsmiljön och stressproblematik.
Dagens chefer har en väldigt viktig uppgift i att hjälpa till att prioritera när det blir för mycket.
En av fackets viktigaste uppgifter är enligt Cecilia Fahlberg att lyfta frågor om stress och press i arbetslivet. Till exempel genom att värva, utbilda och stötta arbetsmiljöombud, något Unionen har satsat på. I dag har man utöka antalet arbetsmiljöombud till 7 500.
En medlem som befinner sig i en situation där man inte hinner med måste också sätta gränser, även om Cecilia Fahlberg menar att man inte ska finna sig i en miljö där man ständigt behöver säga nej utan att få gehör. Hon är dock noga med att poängtera att arbetsgivaren har det största ansvaret för arbetsmiljön och är den som sätter kulturen och normen på arbetsplatsen. Undersökningen visar att majoriteten varken har regler eller riktlinjer för att man inte ska störas av jobbet på fritiden.
- Man har svårt som individ att sätta gränser och dagens chefer har en väldigt viktigt uppgift i att hjälpa till att prioritera när det blir för mycket och ge återkoppling. Att se den som alltid sitter kvar och kommer tidigt och säga att nu har vi gjort vad vi kan, trots att det ligger högar på skrivbordet, säger Cecilia Fahlberg.
- Man behöver en beteendevetenskaplig kunskap om hur människor blir stressade och hur man gör för att bryta stress.
Är det många chefer som saknar den kunskapen?
- Ja, det tror jag. De flesta organisationer har HR-enheter där kunskapen definitivt finns. Men det är ju inte de som leder arbetet eller coachar och stöttar sina medarbetare. Framtidens chefer måste ha en större tyngd i den typen av ledarskap.
"Stress och press i arbetslivet"
Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Unionen i september 2015 genom intervjuer med ett slumpmässigt urval av privata tjänstemän. Resultaten bygger på svar från 1 011 personer.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Bob Hansson: ”Snälla människor är bättre på sitt jobb”
Att vara snäll är inte bara den högsta formen av intelligens – vänliga handlingar sprider sig som löss på förskolan. Det är dags att starta en snällgerilla på Sveriges arbetsplatser, säger Bob Hansson, som skrivit boken ”Snällast vinner”.
Lagsporten uppfanns för 3,5 miljarder år sedan. Då bestämde sig två celler för att för första gången i jordens historia börja samarbeta. De tog på sig samma lagtröja och evolutionen exploderade. Plötsligt kunde det skapas högre livsformer och vips så fanns det både civilisation och melodifestival. Men för att vi skulle överleva behöver vi mer än syre, sömn och makaroner. Vi behöver relationer, skriver poeten och föreläsaren Bob Hansson i sin nya bok, där han tittat på vad forskningen säger om snälla människor.
– Forskning visar att en snäll människa är bättre på sitt jobb, är en bättre ledare, partner och förälder och anledningen är enkel: för att uppnå framgång behövs samarbete och för ett lyckat samarbete krävs snällhet, säger han.
Att vara vänlig och kunna samarbeta sker dock inte i en handvändning. Det kräver övning och det sker varje dag. Ta bekräftelse till exempel. Har du gett ett förslag på ett möte som möts av tystnad eller blickar som riktar sig bort? Chansen för att du ska komma med en idé på nästa möte minskar rejält. Eller att du hälsar på någon men får ett snäsigt svar tillbaka. Det påverkar oss, får oss att krypa ihop och undra om det är något fel.
Bob Hansson kallar det för pupilltid, alltså hur vi möter någons blick och bekräftar att den är värd att lyssna på.
–Snällhet genomsyrar allt det. Det är när jag känner mig sedd, när jag har fokus på någon annan än mig själv. När jag visar att jag ser dig och lägger energi på att lyssna.
Berätta för chefen när din kollega gör något bra
Vi tillbringar oerhört mycket tid med våra kollegor. Ibland mer tid än med vår familj. När relationerna fungerar på jobbet är vi mer produktiva och mår bättre.
Ändå tenderar vi att lägga rätt lite energi på våra arbetskamrater. Vi går till jobbet för att få en lön och sedan gå hem. Är det ett kul jobb är det en bonus. Men att skapa en snällhetskultur på jobbet går rätt fort, med små handlingar.
– Starta en enmansgerilla i snällföring. Öppna dörren till någon, hämta en kopp kaffe, bjud på en pralin, möt blickar och le till okända människor. Gå in till din chef och berätta att din kollega gjort något bra. Och som chef eller kollega belöna snällheten.
Hurdå?
– Synliggör den. Varför inte ha en stor jävla plastbanan. Gå runt med den till personer som är snälla, det är ju skitkul. Forskningen är tydlig på den punkten, snabba tydliga belöningar av snällhet får den att öka.
Bob Hansson menar att det även är intelligent att vara snäll. När man gjort studier på vilka team som fungerar bäst blev svaret att det är de team som hjälper varandra. De som frågar om råd, bollar idéer och ventilerade sådant de inte förstod. De grupper som misslyckas är de som vill lösa allt själva.
Men att ha ett klimat där det går att ställa frågor och ”visa sig dum” kräver också att det finns några andra variabler, psykologiskt trygghet och tillit till exempel. Om stämningen i ett rum är vänlig så är den också tillåtande för att blotta svagheter.
– Jag blir bättre på att lösa en uppgift om jag inte känner mig stressad och trängd. Men det handlar inte om att allt ska vara bekvämt. Du ska bli utmanad, du ska bli arg, du ska känna att saker blir obekväma - för det är så vi lär oss. Men du ska kunna lära dig i en trygg miljö.
Snällhet grund för kollektiv intelligens
Snällhet är även en grogrund för kollektiv intelligens. Du kan lägga hur mycket energi som helst på att anställa intelligenta personer utan att få till fungerande team. För att få personer att fungera i grupp har forskningen enats om att det behövs åtminstone två parametrar: empati alltså förmågan att läsa av andra människor och att man håller sitt eget kakhål stängt ibland och låter andra tala.
– Om en person babblar igenom möten så sjunker den kollektiva intelligensen. Och i en grupp där snällhet och empati är eftersatt skapas en gruppdynamik där medarbetarna slutar att lära sig saker.
Viktigt vara snäll mot dig själv
Ska vi bara gå runt och vara snälla mot andra hela tiden? Nej, inte bara mot andra. Lika viktigt är det att vara snäll mot sig själv, enligt Bob Hansson, som till vardags även håller ”snällhetskurser”.
– Det handlar om att reflektera över vad jag gör bra, vad jag behöver för att växa, vad mitt hjärta längtar efter och när jag känner mig som mest stark. Det är kanske inte mycket pengar jag behöver eller titeln chef. Men jag är en glad jävel, hur mår du själv?
Bob Hanssons snällhetstips:
- Håll om någon
- Överraska någon
- Gör så mycket du orkar och förbanna inte dig själv när du inte orkar.
- Gör något som andra upplever som konstigt så att de kan känna sig normala.
- Ta tre minuters semester. Sätt dig eller lägg dig ner och gör inget som helst nyttigt för en stund.
- Om du har barn, påminn dig vid behov: ”jag tar hand om mitt barn för att mitt barn ska lära sig att ta hand om andra. Jag tar hand om mig själv för att mitt barn ska lära sig att ta hand om sig själv”.
- När du hör dig kritisera dig själv, böj på knäna och sträck ut armarna och säg med så ljus röst du kan ”nu tänkte jag något tokigt igen” Det pinsamma som uppstår kommer göra att din hjärna gör allt den kan för att situationen inte ska uppstå igen.
- Om du har en chef som är rädd och därför elak, underskatta inte hur det påverkar dig. Överväg att byta till en annan arbetsplats. Du är inte överkänslig, du är värdefull.
