Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Var tredje jobbar på sin fritid

Dålig sömn, ont i kroppen och sjukskrivning på grund av stress. Det är verkligheten för många tjänstemän i privat sektor, där var tredje jobbar på helger och annan ledig tid för att hinna med sina arbetsuppgifter. Det visar en undersökning från Unionen.
Linnea Andersson Publicerad

Nästan hälften av de privatanställda tjänstemännen arbetar övertid minst en gång i veckan. Var fjärde gör det i snitt mer än tre timmar i veckan. I Unionens undersökning framkommer även att 37 procent dagligen är tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid.

Att man inte hinner med sina arbetsuppgifter tror Cecilia Fahlberg, Unionens förbundsordförande, beror på flera saker. Dels att globaliseringen och en ökad konkurrens leder till en snabb teknikutveckling i kombination med att man slimmar organisationer och jagar kostnader, samtidigt som ledarskapet inte har hängt med. Dels att den ständiga tillgängligheten gör att arbete och fritid flyter samman, som Unionen har sett i tidigare undersökningar.

Läs mer: Svårt att släppa jobbet på semestern

- Vi ser att de flesta trivs och älskar sitt jobb. Men det finns gränser då arbetsbelastningen blir kontraproduktiv och man börjar prestera mindre, säger Cecilia Fahlberg.

Och visst sätter det tuffa arbetsklimatet sina spår. Enligt undersökningen upplever 21 procent att tankar på jobbet går ut över deras sömnkvalitet och att det dessutom finns ett samband mellan övertidsarbete och sömnen. Ju mer övertid, desto sämre sömn.

Fler än hälften har under den senaste månaden haft ont i nacke, axlar eller rygg. Lika många har en kollega som har varit sjukskriven på grund av stress under de senaste två åren.

- Det går inte att fortsätta så här utan att det i längden slutar med en sjukskrivning. Det är en tragedi för den drabbade och en kostnad för både företag och samhälle. Man kan ha en hög arbetsbelastning under en ganska lång period men den måste följas av återhämtning.

Cecilia Fahlberg tror att pressen i arbetslivet har förvärrats eftersom sjukskrivningarna ökar. För att bryta den negativa trenden tror hon att den arbetsmiljöföreskrift som börjar gälla våren 2016 blir ett viktigt verktyg och är ett steg i rätt riktning. Inte minst för Unionens arbetsmiljöombud eftersom arbetsplaster där man har ombud och gör systematiska riskbedömningar har en bättre psykosocial hälsa. Cecilia Fahlberg tror att den nya föreskriften kommer leda till större fokus på den psykosociala arbetsmiljön och stressproblematik.

Dagens chefer har en väldigt viktig uppgift i att hjälpa till att prioritera när det blir för mycket.

En av fackets viktigaste uppgifter är enligt Cecilia Fahlberg att lyfta frågor om stress och press i arbetslivet. Till exempel genom att värva, utbilda och stötta arbetsmiljöombud, något Unionen har satsat på. I dag har man utöka antalet arbetsmiljöombud till 7 500.

En medlem som befinner sig i en situation där man inte hinner med måste också sätta gränser, även om Cecilia Fahlberg menar att man inte ska finna sig i en miljö där man ständigt behöver säga nej utan att få gehör. Hon är dock noga med att poängtera att arbetsgivaren har det största ansvaret för arbetsmiljön och är den som sätter kulturen och normen på arbetsplatsen. Undersökningen visar att majoriteten varken har regler eller riktlinjer för att man inte ska störas av jobbet på fritiden.

- Man har svårt som individ att sätta gränser och dagens chefer har en väldigt viktigt uppgift i att hjälpa till att prioritera när det blir för mycket och ge återkoppling. Att se den som alltid sitter kvar och kommer tidigt och säga att nu har vi gjort vad vi kan, trots att det ligger högar på skrivbordet, säger Cecilia Fahlberg.

- Man behöver en beteendevetenskaplig kunskap om hur människor blir stressade och hur man gör för att bryta stress.

Är det många chefer som saknar den kunskapen?
-
Ja, det tror jag. De flesta organisationer har HR-enheter där kunskapen definitivt finns. Men det är ju inte de som leder arbetet eller coachar och stöttar sina medarbetare. Framtidens chefer måste ha en större tyngd i den typen av ledarskap.

"Stress och press i arbetslivet"

Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Unionen i september 2015 genom intervjuer med ett slumpmässigt urval av privata tjänstemän. Resultaten bygger på svar från 1 011 personer.

Rapport: Stress och press i arbetslivet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.