Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Utbränd - på olika sätt

De flesta säger utbränd, men numera skiljer man på utmattningsdepression och utmattningssyndrom. Skillnaderna är viktiga, eftersom tillstånden kan behöva olika typer av behandling.
Publicerad
Shutterstock
Många som går in i väggen är ambitiösa, driftiga och stresståliga personer. Shutterstock

Utmattningsdepression
 

VAD ÄR DET?
Utmattningsdepression är en depression som har utlösts av stress. Tillståndet behöver inte alltid vara direkt kopplat till yttre faktorer som jobbet. Den som drabbas har ofta tidigare – kanske i tonåren – varit deprimerad. Det går vanligen snabbt att lindra symtomen, men återfallsrisken är stor.

SYMTOM
Smärta och värk i kroppen. Självanklagelser, ältande, självmordstankar, aptit- och viktminskning. En deprimerad person har vanligen ingen tilltro till att kunna påverka sin situation, undviker att ta itu med problem, har höga krav på sig själv, kan inte säga nej och har svårt att delegera arbete till andra.

BEHANDLING
Fysisk aktivitet, samtalsterapi (ofta KBT, kognitiv beteendeterapi) eller antidepressiva läkemedel. Avslappning, meditation och stresshantering ger många gånger bra resultat. Ofta ges behandlingsalternativen i kombination.

Utmattningssyndrom


VAD ÄR DET?
Den som blir utbränd och får diagnosen utmattningssyndrom är inte alltid deprimerad, och om den är det så är detta en följd av utmattningen. De som drabbas av utmattningssyndrom älskar ofta sitt arbete så mycket att de jobbar ända in i kaklet. De säger aldrig nej, det är ständigt nya utmaningar och uppgifter, tills det inte fungerar längre. Utmattningssyndrom är till skillnad från utmattningsdepression lätt att förebygga, men svårare att behandla.

SYMTOM
Ofta har du länge ignorerat de psykiska och fysiska signaler som talar om att det har blivit för mycket. Symtomen smyger sig på. Brist på energi och en ständig trötthet som inte går att sova bort. Minnesstörningar eller koncentrationssvårigheter, nedsatt förmåga att hantera krav och tidspress, känslomässig labilitet eller irritabilitet samt sömnsvårigheter. Värk, hjärtklappning, bröstsmärtor, mag- och tarmproblem, yrsel och/eller ljudkänslighet är vanligt.

BEHANDLING
Om man inte även är deprimerad har antidepressiva medel ingen effekt, de kan tvärtom förvärra läget. Ju tidigare du söker hjälp, desto bättre. Se till att involvera din chef och företagshälsovården. Ofta krävs professionell hjälp för att ta ett helhetsgrepp på hela livssituationen och försöka hitta vad som stressar. Stresshantering, meditation, fysisk aktivitet samt regelbundna sov- och matvanor är viktigt. För det mesta krävs sjukskrivning och en långsam samt strukturerad återgång till arbetslivet. Med rätt stöd kan de flesta komma igen.

Läs mer: Har utmattningssyndrom blivit en folksjukdom?

ANTALET SJUKA ÖKAR
Sjukskrivningarna på grund av stress har ökat med 70 procent sedan 2010. 32 000 svenskar går in i väggen varje år. 200 av dessa personer dör. Åtta av tio som sjukskrivs för utmattningssyndrom är kvinnor. Och det kanske mest alarmerande: sjukhälsotalen kryper ner i åldrarna.

BRA SÄTT ATT VARVA NED

  • Skriv ned vilka saker som stressar dig och som ger ångest. Försök i möjligaste mån att undvika dessa situationer.
  • Undvik också att göra flera saker på samma gång, koncentrera dig på en sak i taget.
  • Odla konsten att göra ingenting då och då. Lyssna på tystnaden. Stäng emellanåt av mobil och dator.
  • Meditation har en lugnande effekt.
  • Testa massage. Beröring frisätter hormonet oxytocin vilket skapar lugn och motverkar stress.
  • Fundera över vad som känns mest meningsfullt i ditt liv. Hur kan du få in mer av det?

TESTA DIG SJÄLV: Hur nära väggen är du?

Gertrud Dahlberg

VARNINGSSIGNALER

  • Ständig trötthet, aldrig utvilad. Sömnsvårigheter.
  • Minnesvårigheter.
  • Koncentrationssvårigheter.
  • Försämrad förmåga att se saker ur olika perspektiv, så kallat tunnelseende.
  • Känsloutbrott, till exempel gråtattacker och raserianfall.
  • Överkänslighet för sinnesintryck som ljus och ljud.
  • Nedstämdhet, känslor av hopplöshet och vanmakt.
  • Muskelspänningar, ofta i nacke, axlar rygg och käkar.
  • Huvudvärk, magkatarr, allmän smärta och yrsel.

KRAV PÅ ARBETSGIVAREN
Enligt Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter ska arbetsgivaren ansvara för att:

  • ... arbetstagarna inte har en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet, till exempel genom möjlighet till återhämtning, ändrat arbetssätt eller ändrad prioriteringsordning.
  •  ... arbetstiderna inte leder till ohälsa. Det kan till exempel ske vid skiftarbete, nattarbete, delade arbetspass och om det finns förväntningar på att man ständigt ska vara nåbar. Det ska finnas tid för återhämtning.
  • ... sätta upp mål för att främja en god social och organisatorisk arbetsmiljö.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Rekordmånga svenskar sjukskrivna för stress

Aldrig förr har så många varit sjukskrivna på grund av stress som nu. Kvinnor i 30-årsåldern är värst drabbade. Förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet kan bryta utvecklingen, enligt Försäkringskassan.
Johanna Rovira, David Österberg Publicerad 18 november 2024, kl 11:07
Stressade kvinna sliter sitt hår, till vänster. Till höger en man vid en dator. Mannen är helt täckt av post it-lappar.
Ökad stress leder till fler sjukskrivningar. Enligt Försäkringskassan är kvinnor i 30-årsåldern mest drabbade. Förebyggande insatser på arbetsplatsen och ökad jämställdhet kan vara lösningen. Foto: Colourbox

Rekordmånga är sjukskrivna för stress. Det visar en rapport från Försäkringskassan. Mellan 2019 och 2024 har antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökat med 25 procent. 43 500 personer är sjukskrivna på grund av stress vilket innebär en ny högstanivå. Kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk för sjukfrånvaro på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män.

– Det positiva är att vi känner till de bakomliggande orsakerna och att utvecklingen går att bryta genom förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten, i ett pressmeddelande.

Kvinnor med små barn är oftare sjukskrivna

Flest sjukskrivna finns i åldersgruppen 30-39 år. Det finns också ett tydligt mönster med högre sjukfrånvaro för personer som har barn i åldern tre till åtta år. Dessutom är den stressrelaterade psykiska ohälsan högre för personer med fler än tre barn.

– Vi vet att en faktor för att inte bli sjuk av stress är just balansen mellan arbetsliv och fritid, och arbete och återhämtning, och det kan bli svårare för den som har yngre och fler barn. Eftersom kvinnor tar större ansvar för barn och hem så löper de större risk att drabbas av stressrelaterad sjukskrivning, säger Ulrik Lidwall.

Varannan svensk är stressad på jobbet

Även en internationell undersökning, från Manpowergroup, visar att många svenskar är stressade på jobbet. Undersökningen har vägt in hälsa och välmående, karriärmöjligheter, trygghet och meningsfullhet etcetera, hos anställda i 16 länder för att få fram ett medarbetarindex. Där hamnar Sverige först på tionde plats.

Stress på jobbet är en av de faktorer där Sverige sticker ut. 53 procent av de svarande i Sverige anser att de stressar mycket eller ganska mycket varje dag på sina arbetsplatser. Det är enligt rapporten betydligt stressigare än på jämförbara arbetsmarknader i Norge, Tyskland och Nederländerna. 

Vi är dessutom något mer missbelåtna med våra nuvarande jobb än kollegor i de tre jämförbara länderna och upplever oss ha sämre karriärmöjligheter på våra nuvarande jobb.