Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Tio myter om din semester

Nedräkningen har redan börjat för många av oss. Men semestern kan kräva en uppräkning också – lagen är svårtolkad och mången arbetsgivare har inte riktigt full koll på vad som gäller. Här är tio missförstånd.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Vad vet du om semestern? Vad gäller? Colourbox
  • Eftersom jag är nyanställd och inte tjänat in så många semesterdagar får jag inte ta semester.

Alla anställda har rätt till 25 dagars semester enligt lag – börjar du ditt jobb efter 31 augusti har du dock bara rätt till 5 semesterdagar. Däremot kanske du inte får några pengar om inte arbetsgivaren tillämpar förskottssemester som du kan komma att få betala tillbaka om du säger upp dig.

  • Om jag avtalar bort min övertidsersättning får jag längre semester.

Förvisso, men i de allra flesta fall är det en dålig idé att byta bort sin övertidsersättning mot en extra semestervecka. Det blir förmånligare att ha kvar övertidsersättningen om du jobbar mer än 20 timmar kvalificerad övertid om året.

  • När jag fyller fyrtio får jag fler semesterdagar tack vare gubbveckan.

Gubbveckan är bara en myt för privatanställda tjänstemän. Den finns bara inom det offentliga. Inom Unionens avtalsområden finns det bara ett fåtal kollektivavtal som ger längre semester än de 25 dagar lagen påbjuder

  • Om jag tar ut förskottssemester kan jag bli skyldig arbetsgivaren pengar om jag blir av med jobbet.

Fel. Blir du uppsagd på grund av arbetsbrist avskrivs förskottssemestern. Likaså om du säger upp dig frivilligt efter fem år.

  • De som jobbar på företag utan kollektivavtal får mer i semesterlön.

Det kanske kan finnas något enstaka litet avtalslöst företag som har bättre ersättning under semestern, men generellt är det så att summan är större per dag om det finns kollektivavtal. Finns det kollektviavtal får du vanlig lön + ett tillägg på 0,8 procent. Saknas kollektivavtal får du vanlig lön + 0,43 procent enligt lag.

  • Eftersom företaget jag jobbar på stänger under sommaren, måste jag ta min semester då, oavsett om jag har några semesterdagar kvar eller inte.

Nej. Grundregeln är att du aldrig kan bli tvingad att ta ut obetald semester. Arbetsgivaren måste erbjuda dig arbete och det ska vara inom arbetsplatsens verksamhet.

  • Eftersom det är så svårt att hitta vikarier kan jag inte ta mer än två veckors semester.

Enligt semesterlagen har du rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden  juni-augusti.  Vill du däremot ha ut semester under övriga tider på året är det arbetsgivarens lag som gäller.

  • Eftersom jag är vikarie så omfattas jag inte av semesterlagen och har inte rätt till semester.

Så var det förr, men efter en lagändring 2010 omfattas även visstidsanställda av semesterlagen.Om du är anställd kortare tid än tre månader kan du gå med på att skippa semestern och får i stället så kallad semesterersättning. Semesterersättningen ska betalas ut senast en månad efter du har slutat.

  • Min semesterersättning räknas in i lönen, så jag har ingen semester.

Många arbetsgivare tror sig slippa undan med det påståendet, men semestern får inte räknas in i lönen. Om du upptäcker att en arbetsgivare blåst dig har du två år på dig att kräva ut semesterpengarna.

  • Det går att spara semesterdagar så att man kan ta ett sabbatsår var tionde år.  

Enligt lagen har du rätt att spara allt utom tjugo semesterdagar per år om du säger till din arbetsgivare. Men bara i fem år. Sen kan arbetsgivaren betala ut din sparade semester i pengar om han eller hon vill. Du kan som mest alltså bara spara till 25 extra semesterdagar (om du har normallång semester)= 10 veckors semester vart femte år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

Medlemmar fick ”glömd” semesterlön i julklapp

Snart börjar ett nytt semesterår för en del anställda – hör du till dem är det hög tid att kolla din semesterlön, i synnerhet om du har rörlig lön. En jul för några år sedan räddade Unionen runt en halv miljon i bortglömd semesterlön åt medlemmar.
Johanna Rovira Publicerad 11 december 2025, kl 06:00
bild på sedlar i paket
Ett femtiotal medlemmar fick en oväntad julklapp i form av semesterlön som arbetsgivaren glömt bort att betala ut. Foto: Johanna Rovira

Det hände sig i nådens år 2017, runt första advent, att en ombudsman på Unionen fick ett till synes enkelt ärende på sitt bord. En medlem hade enbart fått semesterlön på sin fasta lönedel, men inte på den provisionslön hon tjänat. De lokala förhandlingarna hade avslutats i oenighet. 

Arbetsgivarna fortsatte hårdnackat vägra justera semesterlönen när Centrala ombudsmannen, Anna-Lena Glaad, tog över. Hon hade ingen aning om att detta enda ärende skulle växa betydligt i omfång och bli en dramatisk kamp mot klockan när hon övertog det. 

Muller på kontoret

– Det hade börjat gnissla en del på kontoret där medlemmen jobbade och fler verkade ha fått för lite semesterpengar. Sedan skickade arbetsgivaren av misstag en lista med massa namn, berättar Anna-Lena Glaad.

Hon började utforska listan. Namnen visade sig tillhöra medlemmar, före detta anställda som försvunnit i en företagsuppdelning och som troligtvis också blivit snuvade på semesterlön. Och nu var det bråttom – företaget hade semesterår som började och slutade vid årsskiftet och om förbundet inte agerade snabbt skulle medlemmarna gå miste om en hel del pengar. 

– I normalfallet stoppas klockan när man påkallar tvisteförhandling, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjuristen som kopplades in på ärendet.

– Men när det gäller semesterfrågor bryts preskriptionstiden bara av att man väcker talan i domstol. 

Kamp mot klockan

Fyra dagar före julafton, 20 december, satte sig Anna-Lena Glaad och fjorton kollegor ned och ringde upp 72 medlemmar för att höra om de ville bli företrädda av Unionen för att få ut sin rättmätiga semesterlön. 

– Alla fick lägga laxen åt sidan för att hjälpa till. Ett femtiotal av medlemmarna accepterade och nu gällde det för dem att snabbt som ögat få fram lönespecifikationer som visade vad de tjänat de senaste åren, berättar Anna-Lena Glaad.  

Under tiden satt juristen Pierre Dahlqvist och förberedde mallar till individuella stämningsansökningar som han kompletterade vartefter han fick klartecken och uppgifter från medlemmarna. I mellandagarna kunde ett femtiotal stämningsansökningar lämnas in till Stockholms tingsrätt. Och därmed var tidsfristen bruten.  

Arbetsgivaren backade

Efter att stämningarna lämnats in  visade sig arbetsgivaren vara mer samarbetsvillig och återvände till förhandlingsbordet. Stämningsansökningarna kallades tillbaka och cirka en halv miljon i bortglömda semesterslantar betalades slutligen ut till medlemmarna. 

– Om man är osäker på sin semesterlön bör man ringa vår rådgivning, hellre en gång för mycket.  Vår allmänna känsla är att en hel del semesterpengar fryser inne, säger Anna-Lena Glaad. 

– Arbetsgivaren ska göra korrekta beräkningar, men semesterlagen är komplicerad och därför gör arbetsgivarna ofta fel, säger Pierre Dahlqvist som aldrig kommenterar enskilda belopp i uppgörelser. 

– Man har ett eget ansvar att själv hålla koll för att inte riskera att förlora pengar. Det gäller inte bara semesterlönen. 

  • Oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, har man under vissa förutsättningar rätt till semesterlön på rörliga lönedelar, exempelvis provision.
  • Semstertillägget på de rörliga lönedelarna ska betalas ut senast en månad efter semesterårets utgång. Semesteråret börjar för många företag i månadsskiftet mars-april, men på en del arbetsplatser börjar semesteråret 1 januari.
  • Spara och kolla alla lönebesked. Speciellt lönespecifikationer som kommer före eller efter semestern eftersom det förekommer att dagar försvinner.