Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Social tystnad viktig för stressjuka
Känner du dig alldeles urlakad efter arbetsdagen trots att du inte stressat eller ens lagt särskilt många strån i kors på jobbet? Vikten av social tystnad har inte uppmärksammats tidigare, men forskaren Anna Maria Pálsdottir tar upp fenomenet i sin doktorsavhandling om Alnarps rehabiliteringsträdgård.
Alnarps rehabiliteringsträdgård var den första trädgården som designades för att stödja rehabilitering. Sedan 2002 har ett otal personer med stressrelaterade sjukdomar upplevt naturens helande kraft i trädgården. Naturen, dit även designade trädgårdar räknas, har en dokumenterad positiv effekt på vår hälsa.
Tidigare forskning har visat vad som händer i kroppen när vi vistas i naturen. Vi kopplar på det parasympatiska systemet, stressen minskas och det produceras mer lugn och ro, säger Anna Maria Pálsdottir, som jobbat på Alnarp sedan 2007 och sedan 2008 forskat kring varför rehabiliteringsträdgården fungerar.
I vardagen nuförtiden är vi väldigt mycket på och förbrukar mycket energi eftersom vi hela tiden måste förhålla oss till så mycket i den urbana miljön. I naturen behöver vi inte fokusera lika mycket eller förhålla oss till andra.
En av de viktigaste upptäckter hon gjort i sina fallstudier är utmattades behov av social tystnad. Att helt enkelt få slippa andra människor, vila och vara sig själv i mötet med naturen.
Sedan Alnarp anlades har ett antal rehabträdgårdar poppat upp lite här och var över hela landet, men nu håller Anna Maria Pálsdottir, utifrån resultaten i sin forskning, på att utforma kriterier för vad som krävs för en fungerande rehabiliteringsträdgård.
Att ställa ut tre krukväxter på en parkeringsplats räcker absolut inte, säger Anna Maria Pálsdottir.
Den egna trädgården är ofta kopplad till prestige och många måsten, även om många av dem jag intervjuat säger att de har fått ett helt annat förhållningssätt till sin egen trädgård efteråt.
Men vad gör man om man inte har tillgång till en trädgård att återhämta krafterna i?
Försök hitta en plats som tilltalar dig och stämmer överens med din sinnesstämning, där du kan sitta i lugn och ro. Det kan faktiskt också vara avslappnande att ha blommor på arbetsrummet och naturbilder på väggarna och att andas in doften av örttéer, säger Anna Maria Pálsdottir.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Lindra stress och ångest – med bastubad
Bastu ger inte bara avkoppling. Det kan mildra stress och minska risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke och demens. Hälsoeffekterna liknar dem som uppstår vid konditionsträning, menar läkaren Hans Hägglund.
Att basta kan fysiologiskt jämföras med en promenad i rask takt, menar professorn och läkaren Hans Hägglund.
– Musklerna aktiveras inte, men hjärtat och blodcirkulationen påverkas av värmen och de inre organen får motion, säger han.
Ett bastubad kan även ge psykiska hälsoeffekter som att mildra stress, oro och ångest. Hans Hägglund, även kallad Bastudoktorn, berättar att det sannolikt beror på att hormoner som serotonin, dopamin och oxytocin frigörs när kroppen utsätts för värmen.
Fysiologiska och psykiska hälsoeffekter av bastubad
Allra störst effekt ger regelbundet bastande. I en finländsk studie från 2015 framkom det att för personer som badade bastu fyra till sju gånger i veckan minskade risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar med ungefär 50 procent – jämfört med personer som badade bastu en gång i veckan. Samma studie visade också minskad risk för stroke, demens och lungsjukdomar vid regelbundna bastubad.
– Kärlen vidgas och blir mer elastiska när man bastar. Blodtrycket blir lägre och blodfetterna minskar. Det finns mycket som pekar på att det är bra för hjärta och kärl att basta.
Vetenskapliga studier och framtida forskning om bastubad
Men Hans Hägglund betonar att det behövs mer forskning kring ämnet. Han berättar att planering av ett bastulabb i Luleå pågår. Här ska forskare kunna studera hur värme påverkar olika folksjukdomar som cancer och reumatism. Men även hur bastubad kan kombineras med fysisk träning, för att förebygga sjukdom hos äldre och funktionshindrade.
– Med ökade kunskaper om bastubad hoppas jag att sjukvården framöver ska börja skriva ut bastu på recept.
Hans Hägglund vill slå hål på myter som finns om bastubad. Han berättar att personer med hjärtsvikt många gånger får rådet att inte basta, trots att forskning visar att bastubad har en positiv effekt på sjukdomen. Det finns dock tillfällen när bastubad inte är lämpligt.
– Du ska inte basta om du har feber eller en pågående infektion. Eller kort tid efter en akut hjärtinfarkt.
Han avråder också från att dricka alkohol eller vara bakfull i bastun. Då ökar risken för att somna eller att ramla och bränna sig. Själv försöker Hans Hägglund hinna med ett bastubad om dagen. För honom är det även en social aktivitet.
– Jag gillar att möta olika typer av människor i en offentlig bastu. Det blir ofta intressanta samtal.
Hans favoritbastubad brukar ske utanför Haparanda varje nationaldag.
– Rökbastu och sedan ett dopp i Kukkolaforsen under midnattssolen är oslagbart!
Text: Kristina Karlberg.
SÅ OPTIMERAR DU BASTANDET
→ Vänj dig långsamt vid bastubad. Det kan kännas ovant när värmen gör att kroppen svettas, hjärtfrekvensen ökar och andningen blir snabbare.
→ Sitt på nedersta laven (bänken), där det inte är lika varmt som högre upp i bastun.
→ Dela upp badet i omgångar. Basta under några minuter, gå ut och gå sedan in igen en stund tills du har vant dig vid värmen.
→ Duscha innan du bastar, för att skölja bort smuts som annars kan täppa till porerna och förhindra svettning.
→ I bastun utsätts huvudet för varmare luft än resten av kroppen. Det kan vara svalkande att täcka huvud och öron med en blöt kall handduk eller bastumössa.
→ Drick vatten både före och efter bastubadet.
Källa: Hans Hägglund.
