Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Så söker du jobb med ohälsa

Vill du komma på banan med ett nytt jobb efter sjukdom och ohälsa? Då finns det stöd att få från TRR Trygghetsrådet och Arbetsförmedlingen.
Publicerad
Pressmaster/Colourbox
Med rätt hjälp finns det många vägar och möjligheter att göra en omställning, säger Liselott Klinth på TRR. Pressmaster/Colourbox

Vad gör TRR för att underlätta en så kallad omställning?
– Först och främst kan du få en personlig rådgivare. Tillsammans gör vi en omfattande kartläggning av din kompetens, personliga styrkor, drivkrafter, motivation, tidigare erfarenhet och aktuella livssituation för att kunna se vilka möjligheter det finns att få ett nytt jobb som passar dig. TRR har ibland möjlighet att ge extra resurser som utbildning, psykologhjälp eller annat om vi bedömer att det behövs för att underlätta en omställning. Vi har ofta så kallade trepartsmöten med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, arbetsgivare och andra personer. Dessutom finns det möjlighet till gruppaktiviteter där du kan få stöd av andra som befinner sig i en liknande situation som du själv. Vi har också en stor sökmotor där det går att matcha sig mot tusentals lediga jobb. TRR kan ibland även hjälpa till att hitta praktikplatser och finansiera viss kompetensutveckling, säger Liselott Klinth, projektledare på TRR:s utvecklingsavdelning.

Ska jag berätta om min ohälsa eller funktionsnedsättning?
– Vi på Trygghetsrådet har tystnadsplikt och du har att vinna på att vara öppen i kontakten med oss. Då blir det lättare att göra en individuellt utformad plan och eventuellt få extra stöd. Fokus ligger på att försöka hitta ett jobb som kan passa dig. I en ansökan eller vid en första kontakt med en arbetsgivare finns det däremot oftast ingen anledning att berätta om din tidigare ohälsa. Risken är då stor att du sållas bort innan du ens kommit på intervju och får en chans att visa vem du är. Men naturligtvis ska du inte ljuga om du får en direkt fråga. Det är också viktigt att du själv ställer konkreta frågor på förhand för att se om arbetet verkligen kan vara rätt för dig. En bullrig miljö kanske inte är optimalt vid tinnitus, till exempel.

Hur öppen ska jag vara med ohälsa eller eventuell funktionsnedsättning på anställningsintervjun?
– Det beror på. Bedömer du att det inte kommer att innebära några problem är det inget som du tvunget behöver gå in på. Har din tidigare ohälsa däremot betydelse för hur du kan komma att fungera på ditt kommande arbete bör du absolut berätta. Det går också att vända det hela till din fördel genom att framhålla vilka lärdomar du gjort. Gör det så odramatiskt som möjligt och med rak rygg. Du äger din berättelse! Ibland kan det kanske vara bra att förekomma eventuella missförstånd och förklara närmare. Om du till exempelvis har en neurologisk skada som gör att du sluddrar lite är det troligen bättre att berätta hur det ligger till men samtidigt förklara att det inte kommer att påverka hur du sköter jobbet.

Hur ska jag göra med referenser?
– Prata med dina referenser så att du känner dig trygg med vad de kommer att säga. Välj personer som också kan ge en rättvis bild av dig, vad du åstadkommit innan du blev sjuk och hur du hanterar svårigheter.

Vilka chanser har jag egentligen att komma igen efter en långvarig sjukdom?
– Min erfarenhet är att det ofta går bra även om det ibland kan ta lite längre tid. Med rätt hjälp finns det många vägar och möjligheter att göra en omställning, säger Liselott Klinth på TRR.

Läs mer: Susanna kom igen efter utbrändheten

Arbetsförmedlingen kan också ge stöd

Arbetsförmedlingen har specialister över hela landet som kan underlätta att få ett jobb efter att du varit sjuk och arbetslös eller har en funktionsnedsättning.

Det finns exempelvis psykologer, socionomer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och specialiserade arbetsförmedlare som kan bedöma och även ge individuellt stöd för att du ska kunna komma ut på arbetsmarknaden igen efter sjukdom eller vid funktionsnedsättning.

– Vi tittar på vilka förutsättningar den sökande har och ser vilka hinder som eventuellt kan finnas för att komma ut i jobb. Är arbetsförmågan nedsatt kan vi många gånger stödja med hjälpmedel eller andra insatser som exempelvis praktik, arbetsträning eller yrkesintroduktion, förklarar Martin Vadelius, enhetschef vid avdelningen rehabilitering till arbete på Arbetsförmedlingen.

För personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga kan det också finnas möjlighet till anställning med lönestöd där staten ger viss ekonomisk kompensation till arbetsgivaren. Syfte är att personen ska arbeta 100 procent utifrån sina resurser och kunna bli självförsörjande i stället för arbetslösa.

Ibland hittar Arbetsförmedlingen en arbetsgivare och ibland hittar den arbetssökande det.

Gertrud Dahlberg
gertrud.dahlberg@kollega.se

TRR

Stiftelsen TRR Trygghetsrådet stöttar dig som är tjänsteman i privat sektor och har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

Så hittar du de dolda jobben

Sex av tio arbetssökande tjänstemän hittar sitt nya jobb på den dolda arbetsmarknaden – alltså tjänster som inte annonseras. Här är knepen för att lyckas.
Publicerad 3 oktober 2024, kl 06:03
Cirka 60 procent av alla tjänstemän hittar jobb via den dolda arbetsmarknaden. Att nätverka är avgörande för att upptäcka dessa möjligheter. Besök branschmässor, seminarier och använd LinkedIn aktivt för att bygga relationer och hitta ditt nästa jobb. Foto: Colourbox/Stina Stjernkvist/TT.

Artikeln i korthet

  • Cirka 60 procent av alla tjänstemän hittar jobb via den dolda arbetsmarknaden. Att nätverka är avgörande för att upptäcka dessa möjligheter. 
     
  • Bygg ditt kontaktnät genom att prata med grannar, delta i branschevenemang och vara aktiv på LinkedIn.
     
  • Kontakta företag för korta möten och lär dig mer om deras verksamhet för att skapa värdefulla kontakter.

Sammanfattningen är gjord med stöd av AI-verktyg och är granskad av Kollegas webbredaktör.  Läs Kollegas AI-policy här.

Majoriteten av alla tillsatta tjänster handlar om så kallade dolda jobb. Det är tjänster som av en eller annan anledning aldrig utannonserats. Orsakerna kan vara flera, berättar Jonas Mauritzson, specialist på jobbsökning på omställningsorganisationen TRR.

– Det kan handla om allt från internt tillsatta vakanser till att arbetsgivaren tycker att en rekryteringsprocess tar för lång tid och är för kostsam.

– Det kan också vara så att man är på väg att införa en ny roll på företaget men inte riktigt landat i hur tjänsten ska se ut, eller helt enkelt att en medarbetare sett ett behov och rekommenderat någon i sitt nätverk för arbetsgivaren.

Prata med grannen om att du letar jobb

Jonas Mauritzson, TRR, porträttbild.
Jonas Mauritzson, TRR. Foto: Janerik Henriksson/TT.

Jonas Mauritzson berättar att omkring 60 procent av TRR:s arbetssökande hittar nya jobb via den dolda arbetsmarknaden. Han menar att statistiken talar sitt tydliga språk och betonar därför vikten av nätverkande då man är arbetssökande.

Att hålla sig framme och utveckla sitt kontaktnät är därför nyckeln till att finna de dolda jobben. Och det behöver inte nödvändigtvis vara en förstahandskontakt som leder en dit utan kan även vara en andra- eller tredjehandskontakt. 

– Säg att du berättar för din granne att du letar efter ett nytt jobb, grannen i sin tur känner någon som arbetar exakt med det du vill göra. Hen sammankopplar er, vilket leder till ett möte och kanske även en anställning.

Andra exempel på hur man hittar dolda jobb kan vara att man besöker branschintressanta mässor och seminarier. Förutom att vidga sitt kontaktnät är det ett naturligt sätt att lära känna representanter från olika företag, och man får även tillfälle att ställa frågor, presentera sig själv och kanske även boka möten.

Kontakta folk på Linkedin

Jonas Mauritzson nämner också Linkedin som ett självklart forum att synas på när man är arbetssökande.

– Men var inte en passiv åskådare. Var aktiv. Ta kontakt med dem som jobbar där du skulle vilja jobba. Kommentera andras inlägg och lägg själv ut. 

Sist men inte minst vill Jonas Mauritzson slå ett slag för det som han kallar en ”informationsintervju”. 

– Det går ut på att du först via mejl kontaktar den arbetsplats du skulle vilja arbeta på och ber om några minuters telefonmöte. Tänkt på att kontakta en chef och inte HR-avdelningen eftersom de oftast fokuserar på andra slags frågor. Berätta att du är intresserad av företaget och skulle vilja lära dig lite mer om hur de arbetar.

Var påläst och ställ frågor

Jonas Mauritzson betonar vikten av att vara påläst och väl förberedd med frågor.

– Tänk på att samtalets primära syfte är att få information som du senare kan ha nytta av när du söker jobb hos företaget, även om du såklart ska vara beredd att berätta att du söker jobb om frågan dyker upp.

Han inser att en del chefer inte kommer att ha tid att ta samtal eller träffas, men påpekar att det alltid är värt ett försök och att de flesta faktiskt blir smickrade av att få berätta om sitt arbete.

Hittade jobb genom inlägg på Linkedin

Katia Nevalainen, porträttbild.
Katja Nevalainen.

En som har lyckats att hitta jobb via den dolda arbetsmarknaden är Katja Nevalainen, 51. Hon arbetar i dag som cirkularitetsexpert och har stor erfarenhet av att söka dolda jobb.

– Första gången jag hörde talas om den dolda arbetsmarknaden var redan för över tio år sedan. Då pratades det om att upp mot 80 procent av alla lediga tjänster tillsattes via kontakter.

När hon själv blev arbetslös från ett bostadsutvecklingsföretag började hon söka på jobbannonser.

– Jag blev kallad till ett tjugotal intervjuer. Men föll alltid på målsnöret, antingen var jag för senior, hade för höga löneanspråk eller saknade någon specifik kompetens. Det är ju inte helt lätt i Sverige att hitta nytt jobb efter att man fyllt 50.

Förvånad över responsen

Katja Nevalainen började fundera över hur hon skulle hitta jobben som inte utannonseras.

– Inspirerad av en Linkedin-kontakt lade jag upp ett inlägg där jag berättade om min situation, vem jag var, vad jag kunde och vilka slags jobb jag var intresserad av. Då var jag ganska bred i mina önskemål.

Hon blev förvånad över vilken respons hon fick. Vissa Linkedin-kontakter vidarebefordrade jobbannonser de hade sett andra föreslog förutsättningslösa möten.

Ett av dessa möten handlade om ett företag som skulle införa en ny roll som de trodde skulle passa hennes kompetens. Intervjun gick bra och Katja Nevalainen började på bolaget. Men hon hann bara arbeta i sex månader innan hon blev uppsagd och arbetslös på nytt.

– Först tänkte jag, inte nu igen, men i slutändan var det bra det som skedde.

För med nya rollen kom många utmaningar.

– Rollen jag axlade visade sig vara väldigt otydlig. Jag tror inte de själva visste vad som skulle höra till mina arbetsuppgifter när de anställde mig.

Katja Nevalainen pekar på att just den utmaningen kan vara ganska karakteristisk när nya yrkesroller skapas på ett företag.

– Ibland är en ny roll inte specificerad. Den kan vara otydlig och uppfattas på ett sätt av den som fått rollen och på ett annat sätt av arbetsgivaren. Därför är det viktigt att få en ordentlig arbetsbeskrivning innan man tackar ja till en nyinstiftad roll.

Tydlig med vilka roller hon sökte

Efter uppsägningen lade Katja Nevalainen ut ett nytt inlägg på Linkedin. Den här gången specificerade hon tydligare vilka typer av roller hon sökte. Det var en bra strategi.

Även denna gång var det många som hörde av sig med tips på jobb och förutsättningslösa möten. Ett av svaren fick hon från en branschkollega vars nuvarande arbetsplats pratade om att rekrytera för en ny roll.

– Skillnaden här var att arbetsgivaren tydligare visste vilka områden och arbetsuppgifter som skulle ingå i rollen, och rollen har formats lite allt eftersom. Det är här jag arbetar i dag och jag trivs väldigt bra.

Text: Katarina Markiewicz

Andel dolda job

  • Det finns olika uppskattningar av hur stor andel av jobben som är dolda och de skiljer sig över tid.
  • Den andel som Arbetsförmedlingen numera oftast använder är cirka 70 procent och gäller arbetsmarknaden som helhet. Enligt TRR är siffran 60 procent om man enbart ser till tjänstemän.