Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så blir du din egen lyckas smed på jobbet

Känns jobbet mest som ett nödvändigt ont? Misströsta inte. Med enkla knep kan du göra det mycket roligare – oavsett vad din vantrivsel beror på.
Anita Täpp Publicerad
Kvinna lutar sig mot skrivbord och drömmer sig bort.
Illustration: SaraMara/Söderberg Agentur

Men byt då! Så kan man tänka när någon för femtioelfte gången berättar om hur dåligt det är på jobbet. Men att byta arbete kan vara mycket knepigare än man tror. Många är rädda för alla slags förändringar, andra kan sitta fast i honungsfällor, som en ovanligt fet lön, eller på en ort, av familjeskäl.

Är man då dömd till att befinna sig i ett slags ständigt depressivt tillstånd fram till pensionen? Absolut inte, menar organisationskonsulten Tomas Eriksson. Om man ändå försöker gilla läget genom att ta ansvar för sin egen situation och ändra inställning kan man öka sin egen och kollegornas arbetsglädje.

– Det viktigaste är att hitta kittlande utmaningar. Då får man lust att hitta en lösning – och då kommer kreativiteten som ett brev på posten. Och arbetsglädje handlar mycket om att få vara kreativ, att få använda sin skaparkraft och att få gå i mål med det man vill, säger han.

Ett sätt att komma dit är att fundera på vad som motiverar dig. Kanske går du i gång på att lyckas göra något snabbare? Då kan du använda din kreativititet för att hitta ett sätt att bli klar med en uppgift fortare.

Om du i stället blir mest upplyft av att göra andra glada kan målsättningen vara att alla som kommer in på ditt rum ska gå därifrån med ett leende.

Ett annat sätt att bidra till sin egen och andras arbetsglädje är att ge feedback. Om man berömmer en kollega så ökar också chansen att man själv får uppskattning, vilket kan bidra till en positiv spiral där fler ger och får ta emot beröm. Man kan också ha en regelbunden runda där alla boostar varandra.

Tomas Eriksson tycker också vi bör se till att skratta mer på jobbet. Ett sätt är att tillåta sig att busa och leka.

– Flamsa i fikahörnan håller oss friska. Skratt ökar lymfocyter och antikroppar i kroppen, vilket skyddar mot sjukdomar. 

Man kan också ta regelbundna minipauser där man exempelvis njuter av formen på en fin penna, blundar och tar några djupa andetag eller pratar med en kollega och verkligen lyssnar nyfiket.

– Ju fler sådana ”nu-njut” du stoppar in under dagen, desto mer stressbuffert bygger du, och mindre stress betyder mycket för välmåendet och arbetsglädjen.

Även små förändringar i hur man tänker, och vilka ord man använder, kan göra det roligare på jobbet. Ett sätt är att försöka fokusera mer på sådant som faktiskt fungerar, som att man ändå har många trevliga arbetskamrater, liksom att minska på antalet ”måsten”. För när man säger ”jag måste”, så berättar du också för dig själv att du är tvingad att göra något, vilket inte ökar arbetsglädjen. Säg ”jag ska” eller ”jag vill” i stället.

Även om Tomas Eriksson är övertygad om att ju mer ansvar man tar för sitt eget liv, desto mer arbetsglädje får man, är han också medveten om att förutsättningarna kan se väldigt olika ut. Vad gör man exempelvis om man har en har en hårt kontrollerande chef som varken ger möjlighet till självständig kreativitet eller ger feedback?

– Kan man inte byta jobb är nog den bästa strategin att försöka se det som en kittlande utmaning – hur kan jag behålla min arbetsglädje under det här ledarskapet?

– Fråga dig vilka delar av jobbet som funkar och som du gillar, och hur du ska få det att växa och sprida sig till andra delar av jobbet, liksom vilka gränser du behöver sätta. Utgå ifrån att du vill öka arbetsglädjen. Det vi fokuserar på växer, och många små steg skapar hållbara förändringar. Det du behöver ladda dig med är mod och tålamod.

Även om arbetsglädjen är hög kan man ha en dålig dag. Då kan man vara öppen med det. Öppenhet bygger tillit, vilket bygger äkta arbetsglädje, menar Tomas Eriksson.

Så blir du gladare på jobbet

  • Ta reda på vad som motiverar dig och sök kittlande utma-ningar utifrån det.
  • Var generös med feedback. Att göra någon glad brukar också ge egen glädje.
  • Flamsa, lek och skratta mycket på jobbet! Sök stöd hos dina kollegor när du är låg.
  • Ta regelbundna mikropauser.
  • Uppskatta det som fungerar och undvik ordet ”måste”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.