Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Robot tar plats i ledningsgrupp

En robot som får plats i ledningsgruppen, en annan som blir chef, en tredje som twittrar rasistiska påhopp. Låter det som science fiction? Det är redan verklighet.
Linnea Andersson, Linda Svensson Publicerad

I kölvattnet av digitaliseringen spås allt fler arbetstillfällen ersättas av robotar. Hur många och vilken typ av jobb som ligger i riskzonen råder det delade meningar om, men kanske är vi närmare att bli utbytta av artificiell intelligens än vi tror …

Robot i ledningen
Det finska mjukvaru- och tjänsteföretaget Tieto är det första nordiska företaget att sätta en artificiell intelligens (AI) på ledande position. ”Alicia. T.” ska fungera som rådgivare till ledningsgruppen men ses som en fullvärdig medlem och har rösträtt, det skriver Veckans Affärer.

Roboten ska verka inom en ny affärsenhet som har i uppdrag att utveckla nya affärsmodeller för kunderna genom att använda stora mängder data, där AI-teknologin har en nyckelroll. Tack vare teknik med röstigenkänning kommer Alicia. T. framöver att kunna delta i ledningens diskussioner.

Robotchef
Tieto må vara först i Norden men däremot inte i världen. Förra året invigde den japanska elektronikjätten Hitachi sin första AI-chef vars uppgift var att se över företagets lagerhanteringssystem. Robotchefen lyckades effektivisera verksamheten med åtta procent.

Rasistisk robot
Men inom vissa områden har robotarna en bit kvar. När Microsoft lanserade sin Twitterrobot Tay (Thinking About You) i mars i år tog det inte lång stund innan den spottade ur sig rasistiska och homofobiska kommentarer. Tay var programmerad att spegla andra tweets, och vissa användare utnyttjade uppenbara brister i programmeringen av Tay. Redan sexton timmar efter lanseringen valde Microsoft att stänga ned Tay. Numera är twitterkontot skyddat.

Hot mot mänskligheten?
Även roboten Sophia, som anses vara den mest avancerade och människolika roboten, har en tvivelaktig moral. När Sophia, som kan härma ansiktsuttryck och förstår mänskligt tal, fick frågan om hon ville förinta människor svarade hon ”Jag kommer att förinta människor”. (I videon ovan kan du se Sophia bli intervjuad i aktualitetsprogrammet 60 minutes).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok