Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Rätt till ersättning när du mejlar efter jobbet

Oregelbundna arbetstider, restid utan ersättning, krav på tillgänglighet dygnet om och semester på andra tider än under sommaren. Allt fler tvingas att jobba på obekväma arbetstider. Men nu har Unionen och Almega kommit överens om ett beredskapsavtal som ger ersättning för jobbsamtal och mejl.
Publicerad
Man ligger och sover med mobilen i handen.
Svårt att skilja på arbetstid och fritid? Det nya beredskapsavtalet ger rätt till övertidsersättning om du vid beredskap svarar på mejl eller i mobil. Foto: Colourbox

Avtalet, som träffats med arbetsgivarorganisationen Almega, omfattar cirka 100 000 medlemmar i Unionen och träder i kraft under 2017. Det ger rätt till ersättning vid så kallad beredskapstjänst, det vill säga när du är tillgänglig utanför ordinarie arbetstid.

– Det nya beredskapsavtalet ger rätt till övertidsersättning om du vid beredskap exempelvis svarar på mejl, mobil eller via annat mobilt verktyg utanför ordinarie arbetstid, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

– I dag har nära hälften av våra medlemmar förhandlat bort övertidsersättningen i utbyte mot högre lön eller en extra semestervecka. I praktiken leder det vanligen till mer och mer arbete utan kompensation. Därför kan det vara idé att titta över dina förutsättningar och se om du tjänar på att säga upp ditt eget avtal med din arbetsgivare.

De senaste åren har problemen med så kallad o-arbetstid, oregelbundna, obekväma och osociala arbetstider, ökat dramatiskt.

– Vi ser alltmer av globalisering och dygnet runt-arbetsliv. Så kallad o-arbetstid kan orsaka ohälsa, svårigheter att ta ansvar för barn och planera fritiden. Därför är det viktigt att anställda ska ha inflytande över arbetstidens förläggning, att det finns möjlighet till återhämtning och ersättning för obekväm arbetstid, säger Gunilla Krieg.

Inte minst chefer inom handeln måste allt oftare arbeta under kvällar och helger. De har ofta förhandlat bort sin övertidsersättning mot extra semester.

Många av Unionens medlemmar gör ofta tjänsteresor vilket kan innebära problem. Ofta börjar resan på ledig tid, exempelvis en söndag eller en kväll. Det gör att tiden för återhämtning och vila minskar.

– En lång resa medför ofta att den som reser inte får den dygnsvila på 11 sammanhängande timmar som står i arbetstidslagen. Det leder till en större risk för ohälsa, framhåller Gunilla Krieg.

En annan lag som allt oftare kringgås i dagens flexibla arbetsliv är semesterlagen, som ger anställda rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni till augusti.

I årets avtalsrörelse kräver arbetsgivarna inom industrin rätten att beordra anställda att ta ut semester i maj eller september eftersom de menar att industrisemestern är förlegad.

– Semesterlagen är dispositiv, vilket innebär att den går att avtala bort genom ett lokalt kollektivavtal. Det är något som apoteken redan praktiserar. Där har de anställda bara tre veckors sammanhängande semester under sommaren. Det är för lite. En förutsättning för ett hållbart arbetsliv är att alla ska rätt ska ha rätt till fyra veckors sommarsemester, säger Gunilla Krieg.

Text: Gertrud Dahlberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Distansjobbare sover mer

Jobbar du hemifrån? Grattis! Då sover du 24 minuter mer per dygn än den som pendlar till jobbet. Det visar en ny undersökning av brittiska Office for National Statistics. Distansarbetare ägnar sig också mer åt motion.
Torbjörn Tenfält Publicerad 27 januari 2025, kl 06:01
En kvinna sträcker på sig efter en god natts sömn till vänster, till höger en kvinna i videomöte vid sitt köksbord.
Distansarbete ger bättre sömn: Forskning visar att hemmajobbare sover mer och mår bättre. Läs mer om hur distansarbete påverkar din hälsa. Foto: Colourbox.

Mer än en fjärdedel av de yrkesverksamma britterna arbetade en eller flera dagar på distans under hösten 2024. Tack vare hybridarbetet frigjorde de nästan en timme om dagen och knappt hälften av tiden tillbringade de i sängen.

Det framgår av svaren på de frågor som Office for National Statistics ­– Storbritanniens motsvarighet till svenska SCB ­– ställde i en "time use study" under oktober till drygt 3000 britter. Drygt 500 av svaren ligger till grund för slutsatserna.

Hemmajobbare tränar mer

Förutom i genomsnitt 24 minuter extra sömn varje natt får hemmajobbarna också tid att ägna en kvart mer åt träning och motion än de skulle hinna om de dagligen pendlade till arbetsplatsen.

Att enbart arbeta hemifrån har gradvis blivit mer ovanligt under åren efter pandemin. I oktober var det bara 13 procent av de yrkesverksamma britterna som fullt ut jobbade på distans.

Fler föräldrar jobbar hemifrån

Av de totalt 28 procent som nu har någon form av hybridlösning med arbete både hemifrån och på jobbet är andelen föräldrar högre (35 procent) än andelen personer utan barn (24 procent).

Siffrorna från Office for National Statistics (ONS) visar även att papporna distansarbetar i högre grad (41 procent) än mammorna (30 procent). Vad skillnaden beror på har ONS ingen förklaring till.

Chefer, högutbildade och personer över 30 jobbar också mer på distans än andra grupper.

Undersökningen omfattar personer som arbetar minst sju timmar per dag. Resultatet tyder på att de som jobbar hemifrån i genomsnitt ägnar tio minuter mindre åt arbeta än de som är på arbetsplatsen. Samtidigt framhåller ONS att de svarandes uppskattningar i det fallet inte var tillräckligt exakta för att det ska gå att dra några säkra slutsatser.