Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Parterna bidrog till fokus på arbetslivsforskning

Inför vårens budgetproposition fick arbetsmarknadens parter möjlighet att samverka med regeringen i arbetet med en ny strategi för arbetsmiljöpolitiken – vilket bidragit till att stärka budgetens fokus på arbetslivsforskning och psykosocial ohälsa i arbetslivet.
Gabriella Westberg Publicerad
Jonas Ekströmer / TT
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson vid en pressträff i Rosenbad. Jonas Ekströmer / TT

Regeringen förstärker Arbetsmiljöverkets anslag med 60 miljoner fram till 2018 och arbetslivsforskningen förstärks med 55 miljoner kronor. Företagshälsan ska få bättre specialistkompetens och skyddsombuden ska bli fler. Det framkommer i den budgetproposition som regeringen presenterade på onsdagsförmiddagen.

- Det moderna arbetslivet ställer krav på nytänkande inom arbetsmiljöområdet. För en långsiktig positiv utveckling har vi tillsammans med arbetsmarknadens parter påbörjat arbetet med att ta fram en ny strategi för arbetsmiljöpolitiken, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i en kommentar.

Den förra strategin för arbetsmiljöpolitiken fick nyligen hård kritik från Statskontoret, bland annat för att den missat att ta sikte på ofrånkomliga utmaningar som globaliseringen och digitaliseringen och för att arbetsmarknadens parter inte inkluderats tillräckligt. Under våren har arbetet med en ny strategi kommit igång och där har parterna fått mer plats.

Enligt Natali Sial, pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, har samtalen inte direkt förändrat regeringens inriktning för arbetsmiljön, jämfört med den proposition som lades fram efter valet i höstas, men samtalen har definitivt förstärkt dess fokus på arbetslivsforskningen.

- Vi har ju kunnat dra igång arbetet med trepartssamtalen redan långt innan budgeten är lagd och därigenom har vi fått behovet av satsning på arbetslivsforskning och psykosocial ohälsa bekräftat, säger Natalie Sial, arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons pressekreterare.

Men det har inte gett mer i grisen för arbetsmiljön, istället har en avräkning gjorts sedan höstens budgetproposition, för 2015. Av tio miljoner aviserade för fler skyddsombud på arbetsplatserna, har det blivit nio miljoner. Av två miljoner till Företagshälsan, har det blivit en, och så vidare. För 2016 och framåt ser förslagen dock lika ut.

I linje med trepartssamtalen får arbetslivsforskningen, särskilt den som fokuserar på kvinnors arbetsmiljöproblem och arbetsrelaterad ohälsa, extra stöd de kommande åren. Under 2015 vill regeringen lägga fem miljoner kronor på arbetslivsforskningen, det dubbla under 2016 och sedan 20 miljoner kronor per år under 2017 och 2018.

Företagshälsovården ska få bättre kompetensförsörjning, för att kunna erbjuda specialistkompetens, och regeringen vill skjuta till omkring tio miljoner årligen från och med 2016. Exakt hur stödet ska utformas är inte klart än.

Under året kommer också en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet att presenteras. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.