Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nya regler om arbetstid skrevs in i avtal

Din arbetstid regleras nu i kollektivavtalet. I nästan varje uppgörelse i år har nya regler skrivits in. Det är en anpassning till EU:s direktiv på området. Se här vad som gäller dig.<br />
Publicerad 4 september 2007, kl 08:00
För ett par år sedan kom EU med nya direktiv för arbetstiderna, som även skulle gälla svenska arbetsplatser. Men företag som hade kollektivavtal fick ett par år på sig för anpassning till de nya reglerna. I årets avtalsrörelse sker den.
- Både EU-direktivet och arbetstidslagen är en skyddslagstiftning, poängterar Ulla Lennertun, ombudsman på HTF som lett en arbetsgrupp i förbundet i arbetstidsfrågan.
Skyddet innebär att arbetstagaren ska få tillräckligt med vila och återhämtning mellan arbetspassen, som heller inte får vara för långa med för mycket övertid.
I förhandlingarna har fackets argument stått mot arbetsgivarnas önskan om så stor flexibilitet som möjligt. Medan arbetstagarna är måna om skydd och ett bra privatliv utanför jobbet vill arbetsgivarna disponera arbetstiden så fritt som möjligt för att anpassa den till företagens behov.
- När det i vissa avtal finns möjlighet att lokalt förhandla om egna, anpassade lösningar kan man ändå inte lägga sig under EU-direktivets nivå, säger Ulla Lennertun.
HTF har även tidigare haft arbetstidsbestämmelser i avtalen som komplement till arbetstidslagen och ett tidigare EU-direktiv från början av 1990-talet.
I förhandlingarna om den senaste anpassningen har HTF också tagit med krav från medlemmar som önskar kortare arbetstid för att de arbetar skift eller har skiftliknande förhållanden.
En svårighet har varit arbetsgivarnas tolkning. HTF:are som har individuella scheman med kvälls- och nattarbete vill arbetsgivarna inte räkna som skiftarbetande. De har hänvisat till avtalsskrivningar om att ett skiftlag ska innehålla tre till fyra personer. Därför har de inte heller gått med på sänkt arbetstid till 36 eller 38 timmar i veckan för denna grupp som för andra skiftarbetande.
HTF har gjort en kartläggning om hur omfattande skiftliknande arbete är bland medlemmarna inom de stora avtalsområdena transport, handel och tjänster.
- Av alla dessa medlemmar är det inte särskilt många som går på skiftliknade schema, säger Ulla Lennertun.
Många av dem har också individuella lösningar som kompenserar för den obekväma arbetstiden.
En grupp som har skiftliknande arbetstider är flygplatsernas markpersonal, som bland annat sköter incheckning. En annan grupp är personal på callcenter, som fått uppdrag att sköta kundtjänst för företag som har behov av kvälls- och nattöppet.
Jour är också sällsynt bland HTF:s medlemmar. I förbundets kartläggning hittades endast ett företag som hade jour - Öresundsbrokonsortiet.
HTF har på de flesta områden skrivit arbetstidsavtal som gäller i stället för EU-direktiv och lagen.
- För att få upp lönenivåerna i avtalen har vi fått betala en del och tillmötesgå krav från arbetsgivarna om ökad flexibilitet , säger Ulla Lennertun.
Kravet på kortare arbetstid på grund av att arbetstiden schemaläggs över veckans alla dagar kommer att finnas även framöver bland HTF:s yrkanden och eventuellt bli starkare inom tjänstesektorn. Företagen strävar efter att vara mer tillgängliga gentemot kunderna, och medlemmarna blir alltmer beroende av att deras arbetstid schemaläggs.



Här är bakgrunden: Nya regler för arbetstider


Genomgången utgår från för tjänsteföretagens område. Du måste själv kontrollera i ditt avtal exakt vad som gäller på din arbetsplats.
Arbetstidens begränsning: Arbetstiden är 40 timmar i veckan. Veckoarbetstiden får inte överstiga 48 timmar inklusive övertid beräknat på en period om tre månader. Tidigare beräknades genomsnittet på en månad.
Övertid: Max 150 timmar övertid per år. Behöver företaget mer kan det komma överens med fackklubben om ytterligare 75 timmar. Behövs ännu mer kan företaget begära central förhandling och lägga till ytterligare max 75 timmar.
Sammanlagd arbetstid: ordinarie arbetstid, övertid, mertid och jourtid ska räknas in i den sammanlagda arbetstiden som är underlag i begränsningen för veckoarbetstiden.
Årsarbetstid: Det finns möjlighet att i lokala förhandlingar komma överens om årsarbetstid. Det kan finnas skäl för vissa arbetsplatser som under en del av året har en oerhört hög arbetsbelastning att tidigt planera hur arbetstiden läggs ut under året.
Nattarbete: Det är ett nytt begrepp i HTF:s avtal och gäller från klockan 22.00 till 06.00. Nattarbetande är den person som utför minst 3 timmar av ett arbetspass under denna period och har en tredjedel av sin arbetstid under natten. Innan denna regel fanns i avtalen var företag med nattarbete tvungna att begära dispens hos Arbetsmiljöverket.
HTF har inte fått igenom förkortad arbetstid för denna kategori av anställda, men tänker återkomma i nästa avtalsrörelse med kravet.
Rast: Efter 5 timmars arbete har man rätt till rast (samma regel som i lagen men en timme bättre än i EU-direktivet).
Dygnsvila: Arbetstagarna ska ha 11 timmars sammanhängande vila per 24-timmarsperiod. Perioden mellan klockan 00.00 och 05.00 ska ingå.
Veckovila: Tanken är att arbetstagarna ska ha två dagars veckovila efter fem arbetsdagar och den ska helst vara förlagd till veckosluten. Det uppnås genom en rätt till 36 timmars veckovila och att man dessutom har rätt till 11 timmars dygnsvila efter det sista arbetspasset. Tillsammans ger detta två dygns ledighet (minus en timme).
Lokala undantag: Parterna på en arbetsplats med kollektivavtal kan förhandla om undantag för nattarbete, rast och vila. Om man inte blir överens kan klubben begära centrala förhandlingar. Parterna kan aldrig försämra villkoren så att de ligger under EU-direktivet.
Förändrad arbetstid: När arbetsgivaren gör en kontinuerlig förändring av arbetstiden måste det ske med minst en månads varsel. Om arbetstiden till exempel ändras från dagtid till kvällsarbete måste den anställde få tid att ändra sitt familjeliv och sociala liv, till exempel ändra tider på dagis eller kvällskurser. Det är bakgrunden till regeln.


Skiljer sig ditt avtal?


Exakt vad som gäller din arbetsplats regleras i ditt kollektivavtal, se där. Några exempel på skillnader i olika avtal jämfört med reglerna ovan:
Tjänstemän inom hotell-och restaurang: Arbetstider enligt arbetstidslagen och EU-direktivet. Finns inget eget arbetstidsavtal.
Biltrafiken, buss, hamnar, sjöfart: Ändras arbetstiden ska arbetsgivaren sägas till minst 14 dagar i förväg. I samband med beredskapstjänst kan veckovilan beräknas som ett genomsnitt under en period om två veckor.
Svensk Handel, elgrossister, ägg- och mjölk, IT-hantverkarna: Övertidstaket är 200 timmar.
Ideella organisationer, idrott: max 100 timmars övertid per år. Dygnsvilan ska ligga inom klockan 22.00 till 06.00.
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.