Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nya jobb med tekniskt mode

Med en växande marknad för svenskt mode växer också antal jobbtillfällen. I fjol anställde branschen 56 303 personer, vilket innebär en ökning med 3,8 procent från året innan – och det innebär också att modebranschen nu är lika stor som den gamla svenska paradgrenen trä- och pappersindustrin.
Gabriella Westberg Publicerad
Peter Håkansson/Modeveckan
Några av 2014 års "Swedish Fashion Talents" på modeveckan i höstas var (från vänster) Orphan bird, Ida Klamborn, L'Homme Rouge och Elin Eng. Peter Håkansson/Modeveckan

Framför allt är det butiksjobben som ökar men enligt Elin Frendberg, vd på Moderådet, växer också en mängd andra, helt nya yrkeskategorier fram kring modet.

- Jobben som kreatörer, designers, är väl inte så många. Men det blir fler jobb inom logistik, produktion, affärsssystem och inte minst innovation, hela apparaten kring mode. En av de coolaste rollerna vi ser behov av i branschen framöver är att vara modestatistiker, säger Elin Frendberg.

En av modebranschens drivkrafter är, av naturliga skäl, att ligga ett steg före - vilket har börjat ge intressanta synergieffekter med den snabba tekniska utvecklingen. I dag är också det allra trendigaste i modevärlden de nya materialen, menar Elin Frendberg. Textilier gjorda av träfibrer, kokosfibrer, mjölkproteiner.

- Så stor träindustri som vi har i Sverige skulle vi kunna ta en viktig producentroll igen, som för 40 år sedan!

I den gamla tekostaden Borås utvecklar Smart Textiles, en del av Borås högskola, textila innovationer som tyger som renar vatten, mäter EKG eller blir svala i extrem hetta. I fjol lyckades ett svenskt initiativ ta fram textil av 100 procent återvunnen bomull, vilket är något av en världssensation. Bomullsfibrer har annars ansetts för korta för att kunna återvinnas.

På 60- och 70-talen var tekoindustrin stor i Sverige, som då var ett produktionsland. Sedan outsourcades allt mer av produktionen längre och längre bort, för att de senaste tio-tjugo åren nästan helt ha hamnat i Sydostasien.

- Men nu börjar Kina bli ett konsumtionsland. Och det pågår ett maktskifte mellan Kina och USA.  Efter finanskrisen har USA, lite protektionistiskt, gjort det till en kvalitetsmärkning med etiketten ”Made in USA”. Branschen förändras. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.