Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nya jobb med tekniskt mode

Med en växande marknad för svenskt mode växer också antal jobbtillfällen. I fjol anställde branschen 56 303 personer, vilket innebär en ökning med 3,8 procent från året innan – och det innebär också att modebranschen nu är lika stor som den gamla svenska paradgrenen trä- och pappersindustrin.
Gabriella Westberg Publicerad
Peter Håkansson/Modeveckan
Några av 2014 års "Swedish Fashion Talents" på modeveckan i höstas var (från vänster) Orphan bird, Ida Klamborn, L'Homme Rouge och Elin Eng. Peter Håkansson/Modeveckan

Framför allt är det butiksjobben som ökar men enligt Elin Frendberg, vd på Moderådet, växer också en mängd andra, helt nya yrkeskategorier fram kring modet.

- Jobben som kreatörer, designers, är väl inte så många. Men det blir fler jobb inom logistik, produktion, affärsssystem och inte minst innovation, hela apparaten kring mode. En av de coolaste rollerna vi ser behov av i branschen framöver är att vara modestatistiker, säger Elin Frendberg.

En av modebranschens drivkrafter är, av naturliga skäl, att ligga ett steg före - vilket har börjat ge intressanta synergieffekter med den snabba tekniska utvecklingen. I dag är också det allra trendigaste i modevärlden de nya materialen, menar Elin Frendberg. Textilier gjorda av träfibrer, kokosfibrer, mjölkproteiner.

- Så stor träindustri som vi har i Sverige skulle vi kunna ta en viktig producentroll igen, som för 40 år sedan!

I den gamla tekostaden Borås utvecklar Smart Textiles, en del av Borås högskola, textila innovationer som tyger som renar vatten, mäter EKG eller blir svala i extrem hetta. I fjol lyckades ett svenskt initiativ ta fram textil av 100 procent återvunnen bomull, vilket är något av en världssensation. Bomullsfibrer har annars ansetts för korta för att kunna återvinnas.

På 60- och 70-talen var tekoindustrin stor i Sverige, som då var ett produktionsland. Sedan outsourcades allt mer av produktionen längre och längre bort, för att de senaste tio-tjugo åren nästan helt ha hamnat i Sydostasien.

- Men nu börjar Kina bli ett konsumtionsland. Och det pågår ett maktskifte mellan Kina och USA.  Efter finanskrisen har USA, lite protektionistiskt, gjort det till en kvalitetsmärkning med etiketten ”Made in USA”. Branschen förändras. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok