Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nya jobb med tekniskt mode

Med en växande marknad för svenskt mode växer också antal jobbtillfällen. I fjol anställde branschen 56 303 personer, vilket innebär en ökning med 3,8 procent från året innan – och det innebär också att modebranschen nu är lika stor som den gamla svenska paradgrenen trä- och pappersindustrin.
Gabriella Westberg Publicerad
Peter Håkansson/Modeveckan
Några av 2014 års "Swedish Fashion Talents" på modeveckan i höstas var (från vänster) Orphan bird, Ida Klamborn, L'Homme Rouge och Elin Eng. Peter Håkansson/Modeveckan

Framför allt är det butiksjobben som ökar men enligt Elin Frendberg, vd på Moderådet, växer också en mängd andra, helt nya yrkeskategorier fram kring modet.

- Jobben som kreatörer, designers, är väl inte så många. Men det blir fler jobb inom logistik, produktion, affärsssystem och inte minst innovation, hela apparaten kring mode. En av de coolaste rollerna vi ser behov av i branschen framöver är att vara modestatistiker, säger Elin Frendberg.

En av modebranschens drivkrafter är, av naturliga skäl, att ligga ett steg före - vilket har börjat ge intressanta synergieffekter med den snabba tekniska utvecklingen. I dag är också det allra trendigaste i modevärlden de nya materialen, menar Elin Frendberg. Textilier gjorda av träfibrer, kokosfibrer, mjölkproteiner.

- Så stor träindustri som vi har i Sverige skulle vi kunna ta en viktig producentroll igen, som för 40 år sedan!

I den gamla tekostaden Borås utvecklar Smart Textiles, en del av Borås högskola, textila innovationer som tyger som renar vatten, mäter EKG eller blir svala i extrem hetta. I fjol lyckades ett svenskt initiativ ta fram textil av 100 procent återvunnen bomull, vilket är något av en världssensation. Bomullsfibrer har annars ansetts för korta för att kunna återvinnas.

På 60- och 70-talen var tekoindustrin stor i Sverige, som då var ett produktionsland. Sedan outsourcades allt mer av produktionen längre och längre bort, för att de senaste tio-tjugo åren nästan helt ha hamnat i Sydostasien.

- Men nu börjar Kina bli ett konsumtionsland. Och det pågår ett maktskifte mellan Kina och USA.  Efter finanskrisen har USA, lite protektionistiskt, gjort det till en kvalitetsmärkning med etiketten ”Made in USA”. Branschen förändras. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.