Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nevs lever vidare

Nevs skulder skrivs ned med drygt 300 miljoner kronor. Det beslutar Vänersborgs tingsrätt efter att en majoritet av borgenärerna godkänt ackordet. Ett viktigt steg för biljättens överlevnad. Det var vinna eller försvinna, enligt Unionens klubbordförande.
Linnea Andersson Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT
Tack vare nedskrivningen av skulderna kan Nevs ta sig ur den långa rekonstruktionen och undvika konkurs. Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

– Nedskrivningen var vital för att komma ur rekonstruktionen. Annars hade det blivit svårt att komma i land med de avtal och parter som vi räknar med att jobba med framöver. Det var skillnaden mellan succé och fiasko, säger Ronnie Hermansson, Unionens klubbordförande på Nevs.

Det var under gårdagen som Vänersborgs tingsrätt beslutade att godkänna ackordsförslaget, efter att en majoritet av borgenärerna röstat ja. För Hermansson var beslutet väntat, eftersom han sitter med i borgenärskommittén och har haft en dialog med de stora borgenärerna och rekonstruktören. Däremot är han väldigt positiv till att nedskrivningen blev så överväldigande.

Ackordet innebär att borgenärer med skulder upp till 500 000 kronor ersätts fullt ut, och att de 108 borgenärer som har skulder på över 500 000 får sina skulder halverade.

En viktig del är att Nevs har fått med sig majoriteten av borgenärerna med störst skulder. Borgenärerna har tre veckor på sig att överklaga beslutet, men i och med att 98,6 procent av de 108 borgenärerna redan har sagt ja tror Ronnie Hermansson att sannolikheten är liten.  Förutsatt att det inte bli någon överklagan börjar ackordsförslaget att gälla om tre veckor. Och dagen efter kan Nevs gå ur rekonstruktionen.

Även om det självklart är en stor lättnad för Unionenmedlemmarna och medarbetarna på Nevs säger Ronnie Hermansson att företaget inte är i mål än.

– Vi har många saker framför oss, men det här är en väldigt viktig del för att vi ska komma framåt. Om det här handlade om att vinna eller försvinna handlar nästa steg om hur vi går vidare och börjar agera som ett riktigt företag, genom att sluta kontrakt och avtal som vi har förberett under det senaste året.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.