Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
När robotarna kommer – så planerar du din karriär
Att digitalisering pågår och att robotarna kommer att utföra allt fler av de uppgifter vi jobbar med i dag, är det nog ingen som har missat. Men hur ska man då planera sin karriär för framtiden?
Jari Kaivo-oja är forskningschef och professor vid Finlands Future Research Center vid Turku School of Economincs. Han är författare till flera böcker om den utveckling som följer med digitalisering, automatisering och robotisering, bland annat Winning in the Age of Bohonomics där han och medförfattaren Cristina Andersson utvecklar sina idéer om hur vi kan skapa en bättre värld genom att utveckla oss som människor och robotarna som våra samarbetspartners.
- Jag tror verkligen på människans kreativitet. Det är där vi har vår chans att uppfinna nya jobbtillfällen och inte passiviseras av digitaliseringen, säger han.
Dagens hipsters tänker alldeles för lite på robotarna och vad automatiseringen i arbetslivet innebär, menar Jari Kaivo-oja och lyfter kreativitet och kritiskt tänkande som de två enskilt viktigaste aktiviteterna för morgondagens arbetsmarknad.
- Glöm gymmet! Träna hjärnan istället, säger han.
Här ger han några tips på hur individen och samhället kan ställa om för att frodas vid sidan av, istället för att trampas ned av robotarna.
Gör så här:
- Undvik alltför smal kompetens
- Satsa på det du verkligen gillar
- Försök inte imitera robotarna!
- Utveckla och vidareutveckla din ”portfolio”
- Lägg tid på att vara kreativ och innovativ
- Ta reda på vad ”digitalisering” verkligen innebär för dig
- Tro inte att du är färdiglärd efter avslutad utbildning
- Se dig som en världsmedborgare, hela världen är din spelplan
- Var alltid redo att starta eget, att skapa en ”startup”
- Presentera dig inför rekryterare med en ”roadmap” – vart är du på väg? – snarare än en cv som ger en bild av vad du gjort och var du står i dag.
- Engagera dig i gräsrotsaktivism
- Aktivera din hjärna – strunta i gymmet, det är hjärnträning du behöver!
- Försök hitta smart användning av AI och robot-partners; lek dig fram
- Utveckla din bohemiska hantverkarådra
För att vi alls ska ha någon arbetsmarknad i framtiden behövs vissa anpassningar i samhället, när många av våra tidigare arbetsuppgifter automatiseras. Här är några av de Jari Koivo-oja tror är viktigast:
- Kortare arbetstid på vecko- eller dygnsbasis
- Basinkomst
- Deltidsarbete
- Delat arbete
- Mer samarbete människa-maskin – även i utbildningsväsendet
- Fler sociala företag och kooperativ
- NGO:s och det civila samhället tar större plats
- Skattebasen är något annat än arbete
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Det största cyberhotet på jobbet är du själv
Det absolut största cyberhotet mot din arbetsplats är du. För trots att du troligtvis vet hur du ska skydda dig mot angrepp från cyberbrottslingar, låter du bli. Men ansvaret att hålla databuset ute faller inte enbart på dig.
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Snällhet kan straffa sig
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Ordlista
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI låter avatarer tala och agera.
Så skyddar du dig – en liten påminnelse
- Öppna ej bifogade dokument/länkar från okända – de kan infektera med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information/utpressa. Öppna heller inte bifogade dokument eller länkar från kända avsändare som verkar atypiska eller konstiga. Avsändaradressen kan vara förfalskad eller fått kontot kapat. För att kolla att avsändaren av ett mejl är ok: För musen över adressen utan att klicka och jämför adressen som dyker upp i rutan.
- Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd inte samma lösenord överallt. Det går nämligen att köpa avlagda lösenord på Darknet.
- Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår som kan användas mot dig.
- Uppdatera mobilen och datorn omgående när det kommer propåer – säkerhetsuppdateringar beror ofta på att man hittat luckor som behöver täppas till.
- Undvik att koppla in dig på gratis nätverk. Genom att använda en vpn-anslutning skyddas din dator.
- Sätt inte in ett upphittat usb-minne eller laddsladd i datorn för att stilla din nyfikenhet. De kan innehålla skadligt virus eller spionsystemvara.
- Lämna aldrig jobbdatorn obevakad och låt ingen annan använda den. Det förekommer att barn duperats att göra förälderns dator mottaglig för hackerattacker.
