Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Molnet - vad är det?

Molnet finns inte på riktigt. Det är inget synligt kluster av data som svävar runt i cyber­rymden. Men det är det begrepp man använder för att förklara IT-tjänster där de ettor och nollor du jobbar med i dina digitala verktyg finns någon annanstans än på din dator. Ibland på flera platser.
Gabriella Westberg Publicerad
TT
Interiör från Facebooks serverhall i Luleå. TT

Datan i molnet lagras inte på en specifik server, utan flyttas mer eller mindre konstant mellan olika servrar, som ofta står utplacerade långt ifrån varandra för säkerhets skull. Ibland i olika länder.

Att jobba mot molnet innebär i stora drag att man jobbar med programvaror eller kod via Internet. Alltså utan att ladda ner något till den egna datorn. Den egna datorn fungerar mer som en portal till den virtuella plats där din data finns tillgänglig: molnet!

– En bra molntjänst är att jämföra med elen man betalar för hemma. Den är skalbar, så du betalar mer när du använder mer, säger Erik Junesjö, utvecklings­chef på IT-sektionen på Unionen.

Med molnbaserade IT-tjänster behöver användaren inte själv ha vare sig den tekniska kunskapen eller kontrollen över infrastrukturen bakom eller ens bry sig om att uppdatera programvaror och ta säkerhetskopior på dokument, bilder och andra filer. Det sköter molntjänstleverantören, centralt. Företag som använder molntjänster behöver inte köpa in lika mycket hårdvara, alltså datorer och servrar och supporten kan outsourcas.

Några av de vanligaste molntjänsterna är Google, Microsoft 365, Sharepoint, Dropbox, Hotmail. Din internetbank är en molntjänst. De vanligaste användnings­områdena är e-post och kalender­hantering och andra admini­strativa funktioner som konferensboknings-system och semesterrapporterings-system. Olika typer av sociala forum är också typiska molntjänster, som Facebook, Soundcloud och Flickr.

Unionen har en virtualiserad servermiljö, vilket kan kallas ett "privat moln". Tekniken är i stort sett densamma som molnet på Internet, med skillnaden att Unionens moln inte delas med andra.

– Om man drar parallellen till elen igen så har vi egna generatorer, som ett eget vindkraftverk, förklarar Erik Junesjö, utvecklingschef på Unionens IT-enhet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.