Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Mammor bromsas i karriären

Kvinnor avstår i högre grad än män att söka nytt jobb för att de är föräldrar. Mammor anser dessutom att deras karriär påverkas negativt av föräldraledigheten i större utsträckning än pappor. Det visar en ny undersökning från Unionen.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Kvinnor anser i dubbelt så hög grad som män att deras karriär påverkas negativt när de blir föräldrar. Colourbox

Mer än en fjärdedel av tjänstemän i privat sektor med barn mellan noll och elva år har låtit bli att söka jobb för att de är föräldrar. Bland kvinnor är andelen 37 procent jämfört med 24 procent av männen, enligt Unionens undersökning om ett föräldravänligt arbetsliv.

Mammor anser dessutom i dubbelt så hög grad som pappor att deras möjligheter till karriärsutveckling har påverkats negativt.

– Det är självklart ett allvarligt problem att kvinnor i praktiken inte har samma förutsättningar som män att göra karriär. Föräldraskap får aldrig bli en karriärbroms för kvinnor, säger Martin Linder, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Tre av tio av de tillfrågade har gått ner i arbetstid för att kunna kombinera föräldralivet med arbetslivet. Även här är skillnaden stor mellan kvinnor och män. Nästan hälften av mödrarna har gått ner i arbetstid mot knappt en femtedel av fäderna.

– Föräldraskapet får olika konsekvenser för kvinnor och män. Kvinnor som grupp tar ett större ansvar för barn än vad män gör. Det får en karriärhämmande effekt för mammor som ofta inte får samma fart i sin karriärutveckling som pappor, säger Martin Linder.

Trots att föräldraledighetslagen förbjuder arbestgivare att missgynna arbetstagare av skäl som har att göra med deras föräldraledighet svarar 23 procent av kvinnorna och åtta procent av männen som varit föräldralediga under de senaste tre åren att de inte ingått i lönerevisionen på samma villkor som sina kollegor.

– Det är oacceptabelt men föga förvånande att en större andel föräldralediga kvinnor än män riskerar att missgynnas i lönehänseende. Ju längre föräldraledighetsperioder desto större risk att hamna på efterkälken i löneutvecklingen, säger Martin Linder.

Men det är inte dystra siffror överallt. Unionens undersökning visar även att en majoritet av föräldrarna tycker att de har inflytande över sin arbetstid och att möten ofta förläggs på tider som gör det möjligt att hämta och lämna på förskola och skola.

Unionens undersökning

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Målgruppen för undersökningen är tjänstemän inom privat sektor som har barn i åldersspannet 0-11 år. Undersökningen genomfördes som webbenkät under perioden 20/11 – 4/12, 2015. Totalt omfattar undersökningen 2 046 intervjuer med en svarsfrekvens på 61 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Kvinnor frågar oftare hur kollegan mår

Var fjärde kvinna frågar hur kollegorna mår varje dag. Motsvarande siffra för män är en tiondel. Det visar en enkät av Novus i samarbete med Make Equal.
Elisabeth Brising Publicerad 6 maj 2024, kl 06:01
Två kvinnor samtalar stående.
Kaffekokare och trevlighetsexpert. Vem är kontorets kurator, festfixare och florist? Känner du igen rollen hos någon eller har du tagit den själv? Foto: Shutterstock

Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal. 

Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent. 

Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad. 

Inte bara ”Tjena – läget?”

Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen. 

Alva Karlsson.jpg
Alva Karlsson. Foto: Make Equal

– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.

Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten. 

Fler kvinnor ökar uppskattningen 

Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas. 

– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson. 

Vad får det här för effekter?

– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar. 

Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?

– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra. 
 
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?

– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal. 

Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata? 

– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning. 

Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?

– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.  

Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?

– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats. 

Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande. 

”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som: 

• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.

• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det. 

• Ofta görs i skymundan. 

• Inte kräver några särskilda specialkunskaper. 

• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt. 

Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår. 

Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work. 

"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.