Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

LO-förbund vill reformera las

Det är inte bara inom PTK och Svenskt Näringsliv som nya omställningsavtal diskuteras. Även på LO-sidan förs samtal med arbetsgivarparterna. Och där har man lagt upp hela lagen om anställningsskydd på förhandlingsbordet.
Gabriella Westberg Publicerad
Till vänster Susanna Gideonsson, till höger Veli-Pekka Säikkälä.
Till vänster, Handelsanställdas förbundsordförande Susanna Gideonsson; till höger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare för IF Metall.

Strax efter sommaren avslutades de omställningsförhandlingar som PTK fört med Svenskt Näringsliv sedan 2012. Orsaken var att förbunden inom Saco-P (privatanställda akademiker) motsatte sig en förändring av turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las, vilket var ett krav från Svenskt Näringsliv. 

Parallellt har IF Metall och Handelsanställdas förbund fört motsvarande samtal med Industriarbetsgivarna, Teknikföretagen och Svensk Handel  - där inte bara turordningsreglerna utan hela las lagts upp på förhandlingsbordet. 

Som Kollega.se rapporterat om tidigare togs frågan upp redan på IF Metalls kongress, våren 2014

- Vi hade en jättediskussion om det på kongressen som resulterade i att förbundsstyrelsen fick i uppdrag att inleda samtal för att komma fram i de här frågorna, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall.

Arbetsgivarnas krav är att man ber lagstiftaren göra alla delar i las förhandlingsbara. Kontroversiellt, men inte orimligt, menar Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare.

- Las är ju inte bara turordningsprincipen förs in sist ut. Las gör det möjlighet att säga upp alldeles för billigt. Sådant spelar roll när företag väljer i vilket land uppsägningarna sker, säger han till Dagens Arbete

IF Metall och Handels har å sin sida krävt att äldre anställda ska få dubbelt så lång uppsägningstid – som ska vara arbetsbefriad men användas till studier. Det skulle göra det dyrare för arbetsgivarna att säga upp dem som jobbat längre, men underlätta omställning. 

-  Det är positivt i den bemärkelsen att man använder tiden. Gör man inte det finns risk att en längre uppsägningstid slår tillbaka och gör det ännu svårare att komma i arbete igen, det har erfarenheter från Trygghetsrådet visat, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef som också deltagit i arbetet för ett nytt avtal inom PTK.

Men Niklas Hjert ser inget behov av att reformera las. Det räcker med de delar som redan i dag är förhandlingsbara, eller dispositiva som det heter på juridiska, menar han.

-  Turordningsreglerna är redan dispositiva och vi har redan andra turordningsregler i omställningsavtalet idag. Vi ser inte att man ur Unionens perspektiv behöver gå längre än så. Att även omfatta regler kring till exempel uppsägning på grund av personliga skäl har vi inte sett något behov av. 

De samtal som förs på LO-sidan tar också sikte på andra frågor, som att vända trenden med en ökande andel inhyrda och visstidsanställda. De delarna har inte funnits med i omställningsförhandlingarna på tjänstemannasidan.

För en vecka sedan beslutade Unionens kongress att förbundet ska jobba vidare med kompetensutvecklingsfrågan, då avvisades tanken på att föra branschvisa omställningsförhandlingar – vilket är vad man nu gör på LO-sidan.

- Man kan fundera på om det skulle vara en väg att gå fram i vissa avtal först och sedan låta andra följa efter. Men man ska också komma ihåg att det ser olika ut i förbundsstrukturerna. Unionens medlemmar finns på hela den privata arbetsmarknaden. När det gäller så grundläggande frågor tycker vi att lösningarna ska vara likartade för alla.

I fredags bestämde också M-stämman att arbeta för att reformera las. Brådskar det för parterna att hinna före politiken?

- Det är nödvändigt att arbetsmarknadens parter kan hitta lösningar på de här utmaningarna som vi ser, med digitalisering och ökande ohälsa. Annars finns risk att andra kliver in och gör det. Politiken kan medverka, men ska inte skapa lösningar på egen hand. Det är inte långsiktigt.

Om samtalen IF Metall och Handels för med sina motparter leder till avtal hur kommer det att påverka Unionens och PTK:s arbete för nya eller återupptagna omställningsförhandlingar för tjänstemännen?

- Det är en bra fråga. Saker och ting har en tendens att sprida sig på arbetsmarknaden, som pensionsavtalet till exempel. När det är parterna som hittar lösningar är det positivt i en vidare bemärkelse, det stärker partsmodellen. Men jag tror inte att vi kan använda andras lösningar. Vi har redan i dag olika omställningsavtal på industri- och tjänstemannaområdet. Våra avtal har sprungit ur att Arbetsförmedlingen inte kan leverera vad tjänstemännen behöver. Jag tror att det är viktigt att vi bygger vidare på att stärka Trygghetsrådet. Vi har föreslagit ett bra system för livslång kompetensutveckling och stöd till personer med ohälsa. Jag har inte sett några andra konkreta förslag.

Under avtalsrörelsen som nu drar igång tar förhandlingarna mellan IF Metall och Handelsanställdas förbund och arbetsgivarparterna paus, med avsikt att återupptas i april 2016.

Parternas förhandlingar

Några av huvuddragen i de samtal som förs mellan IF Metall, Handelsanställdas Förbund och arbetsgivar-organisationerna Teknikföretagen, Svensk Handel och Industri-arbetsgivarna:

  • Kortare uppsägningstid för dem med kortare anställning
  • Dubbel arbetsbefriad uppsägningstid med studier för äldre anställda
  • Fast anställning hos kundföretaget för inhyrda efter ett år
  • Statliga subventioner för gemensam utbildningssatsning
  • Alla delar i las förhandlingsbara

Några av huvuddragen i de omställningsförhandlingar som PTK fört med Svenskt Näringsliv:

  • Ökad möjlighet för arbetsgivare att frångå turordningsreglerna i las, med viktförskjutning från arbetstid till kompetens
  • Gemensam finansering av ”kompetensstiftelse” för såväl uppsagda som anställda tjänstemän
  • Avtalet skulle även omfatta visstidsanställda och de som sägs upp på grund av sjukdom

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Northvolts konkurs – det här kan anställda förvänta sig

Under onsdagen ansökte batteritillverkaren Northvolt om konkurs. Sammanlagt är närmare 4 500 anställda berörda. De här kan de förvänta sig framöver, enligt Unionens förbundsjurist Filip Vujcic.
Lina Björk Publicerad 13 mars 2025, kl 06:00
Northvolt_konkurs
De anställda på Northvolt ska gå till jobbet tills dess att konkursförvaltaren kommer med annan information, säger Unionens förbundsjurist Filip Vujcic. Foto: Jonas Westling/TT

Den största konkursen i modern tid är ett faktum. Men vad händer med de anställdas löner och anställningar? Unionen har förberett sig på ett antal scenarier sedan det stod klart att Northvolt stod vid ruinens brant. Ett av dem är det som händer nu, enligt Filip Vujcic. 

Vad kan de anställda förvänta sig nu?
– Det första som händer nu är att vi ska inleda en dialog med konkursförvaltaren tillsammans med alla parter och berörda fackförbund, om hur och när lönegarantin ska kicka igång, hur anställningarna ska hanteras och hur arbetsskyldigheten ser ut. 

Ska de anställda fortsätta gå till jobbet?
– Fortsätt att jobba som vanligt till dess att konkursförvaltaren kommer med andra instruktioner. Om du inte går till jobbet kan det ses som arbetsvägran och i slutändan betyda att du inte har rätt till den statliga lönegarantin.  

Kommer de anställda få någon lön?
– Ja, om konkursförvaltaren beviljar statlig lönegaranti. 

Hur lång tid tar det innan de anställda får sina pengar?
– Det beror på när i tiden konkursförvaltaren fattar beslut. Det brukar sedan vanligtvis ta några veckor innan Skatteverket betalar ut pengarna. 

Vad kan de anställda göra nu för att förbereda sig? 
– De kan ha pappersarbetet redo, anställningsavtal och tidigare lönespecifikationer. Se till att ha kopior sparade utanför företagets datasystem. Kontrollera så att företaget har betalat ut rätt löner bakåt i tiden, så att det inte finns skulder kvar. Om du blir arbetsbefriad är det viktigt att anmäla dig hos Arbetsförmedlingen omedelbart, vänta inte tills dagen efter du fått beskedet.

Vad kan hända med medarbetarnas anställningar på Northvolt?
– I 90 procent av fallen slutar konkurser med att de anställda blir uppsagda. Men den här konkursen är komplex, innehåller många bolag och möjligtvis intressenter som kan köpa eller bli delägare, så jag kan inte spekulera i det i nuläget.

Vilka är Unionens främsta prioriteringar just nu?
– Vi vill se en effektiv hantering av lönegarantibeslut hos konkursförvaltaren så att våra medlemmar får ut sina löner så fort som möjligt. Sedan kommer vi att fortsätta vår dialog och informera löpande under tiden. Sedan hoppas vi såklart att den kompetens som finns hos våra medlemmar tas till vara på. Det vore en enorm förlust för svensk och europeisk konkurrenskraft om dessa investeringar inte tas tillvara på.