Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lättare för 50+ att få jobb

Nu är arbetsmarknaden lika bra som före finanskrisen. I alla fall om man ska tro på TRR Trygghetsrådets statistik. På ett år har antalet uppsagda tjänstemän som söker TRR:s stöd minskat med 31 procent.
Niklas Hallstedt Publicerad
Glad kvinna vid laptop.
Fler 50-plussare får jobb. Foto: Colourbox

Redan tidigare har man märkt en förbättring av arbetsmarknaden ute i landet. Det nya är, enligt TRR:s vd Calle Leinar, att det nu skett en väsentlig förbättring även i storstadsregionerna.

– Västra Götaland och Göteborg är topparna. Där var det 40 procent färre uppsagda under första kvartalet i år jämfört med första kvartalet förra året. Vår bedömning är att det är fordonsindustrin, Volvo, som drar, samtidigt som offentlig sektor anställer många. Det gör att arbetsmarknaden är på bra humör, säger Calle Leinar.

Även i Stockholm liksom Malmö och Lund ser det ljusare ut. I Stockholm är det framför allt tjänstesektorn som går bra.

Även för de äldre tjänstemännen, de mellan 50 och 59 år, går det åt rätt håll. Visserligen är det inte färre i den gruppen som sägs upp än tidigare. Däremot har de fått betydligt lättare att få jobb, visar TRR:s statistik.

– Det är en fortsatt trend. Det handlar både om att efterfrågan blivit större, och att arbetsgivarna måste fokusera på kompetens, men också en långsam men säker attitydförändring. Den ser vi både hos de enskilda, som vill jobba längre, och arbetsgivarna, säger Calle Leinar enligt vilken lite högre ålder numera till och med kan vara en fördel.

– Ja, i vissa branscher efterfrågar man uttalat senioritet, exempelvis i konsultbranschen. När man söker projektledare eller byggledare vill man gärna ha någon som varit med förr.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok