Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Reklambyrån Oss i Visby införde sextimmarsdag i mars förra året. Resultatet är entydigt positivt: nöjdare medarbetare och högre intäkter.
Komiskt nog har det nästan blivit ett heltidsjobb för ägaren och vd:n Julia Bendelin att svara på frågor om hur det har gått sedan medarbetarna gick ner i arbetstid. Journalister från hela världen hör av sig, liksom forskare och studenter som skriver uppsats. Många andra företagare är också nyfikna.
När folk i dag kommer klockan 9 så sätter de sig direkt och börjar jobba, alla har börjat ta mer ansvar
För några år sedan gick reklambyrån med fyra heltidsanställda knackigt.
– Då var bara hälften av veckans arbetstimmar fakturerbara. Jag vände och vred på allt och funderade på om jag skulle bli tvungen att säga upp någon, säger Julia Bendelin.
En kväll satte hon sig och funderade och skrev en plan för framtiden. I bakhuvudet fanns tanken att de som jobbar 75 procent får lika mycket gjort som när de arbetade heltid. Nästa dag presenterade hon sina idéer.
Sedan dess arbetar alla på Oss mellan klockan nio och fyra, med en timmes lunchrast. En dag i veckan var är det jour till klockan fem. Den timmen kan medarbetarna sedan kompa ut.
– När folk i dag kommer klockan nio så sätter de sig direkt och börjar jobba, alla har börjat ta mer ansvar, säger Julia Bendelin.
De har också tagit bort onödig overheadtid, bland annat genom att minska antalet möten. Kundmötena tar medarbetarna ofta på egen hand, förr var de oftast flera kolleger.
Alla har också blivit mer noga med tidrapporteringen. Allt som görs för kunderna noteras. Tidigare kunde man exempelvis bjuda på en kvart här och där. Nu gäller principen ”många bäckar små”.
– Alla skärpte sig och tiden utan uppdrag försvann. Men det ställer förstås högre krav på mig när det gäller planering, säger Julia Bendelin.
Kreativiteten har också ökat och kvaliteten har höjts. Enligt Julia Bendelin är den främsta förklaringen chansen till återhämtning. Hon tar som exempel företagets art director som varje morgon tar en långpromenad runt ringmuren och kommer till jobbet fräsch i huvudet.
– Jag är så stolt över detta! För moderna företagare är makt och pengar inte allt. Balans i livet är viktigare. Att jobba mycket är inte längre status.
Konsultbyrån Brath i Örnsköldsvik har sedan starten 2012 sex timmars arbetsdag. Även om det var uppgifterna mer än arbetstiden som lockade Annica Lindgren till jobbet som projektledare på Brath så blev den förkortade arbetstiden en oväntad bonus.
– Kortare arbetsdag passar mig perfekt. Jag gillar att köra hårt och nu får jag en längre återhämtningsperiod, säger hon.
I jobbet måste hon vara kreativ och har mycket kundkontakter. Då underlättar det att vara utvilad för att kunna hålla humöret på topp och ge kunderna bästa servicen.
– På de flesta arbetsplatser är det högt tempo. Men det finns ändå en maxtid för hur länge man kan prestera bra. När man arbetar sex timmar utnyttjar man tiden extremt väl, säger hon.
Hon och de 21 kollegorna arbetar mellan klockan nio och fyra och har en timmes lunch. Måste Annica Lindgren exempelvis gå till tandläkaren ser hon till att lägga besöket utanför de sex timmarna. Och ibland måste hon jobba över, precis som på vilken arbetsplats som helst.
För att effektivisera arbetet har man på Brath ett minimum av interna möten och har skippat fikaraster.
– På mitt förra jobb fick jag ibland höra att jag var tråkig som inte var med på fikat. Så då fick jag avbryta arbetet för gemenskapen. Det här passar mig bättre. Det tog kanske någon vecka extra innan jag lärde känna alla. Men relationerna fungerar alldeles utmärkt även utan fikaraster, säger hon.
För många på Brath underlättar den kortare arbetsdagen livspusslet. Annica Lindgren är inte längre småbarnsförälder, men sextimmarsdagen har gett henne en behagligare vardag, hon uppskattar framför allt sina lugna morgnar, ofta med långpromenad.
Passar då sextimmarsdag alla?
– Nej, det kan ju inte fungera bra i yrken där arbetsflödet är ojämnt, till exempel om man är nattportier. Och såklart inte heller om man tycker det är väldigt viktigt med fikaraster …
Text: Cajsa Högberg
Toyota center bilverkstad
Toyota Center i Mölndal införde sextimmarsdag 2002. För att kunna möta efterfrågan och ha öppet längre delades arbetsdagen in i två pass. Medarbetarna blev mer utvilade och kunderna nöjdare.
Speltillverkaren Filimundus
Filimundus i Stockholm införde sextimmarsdag 2015. Medarbetarna blev mer energiska och Filimundus stärkte sin attraktivitet som arbetsgivare.
Produktionsbyrån Background
Grafiska produktionsbyrån Background i Falun ville växa och bli mer attraktiv som arbetsgivare och införde därför sextimmarsdag 2015.
Nu börjar avtalsrörelsen för Unionen. Nästa år ska de flesta av förbundets omkring 100 kollektivavtal förhandlas om – och frågan om hur mycket vi ska jobba blir en het fråga.
Den här veckan fattade Unionens förbundsråd beslut om vilka frågor som ska prioriteras i avtalsrörelsen. Överst står högre lön, tätt följt av kortare arbetstid. Förbundet ska fortsätta driva på för att alla tjänstemän får minst 100 timmars arbetstidsförkortning per år.
Att frågan är högaktuell märktes inte minst på antalet motioner som kommit till förbundsrådet från förtroendevalda. Hela 23 stycken föreslog en inriktning mot kortare arbetstid.
Enligt en Novusundersökning som Kollega har låtit göra anser 63 procent av medlemmarna att Unionen borde arbeta hårdare för sänkt arbetstid i förhandlingarna med arbetsgivarna.
Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är medveten om att kortare arbetstid är en viktig fråga för medlemmarna.
– Att få höjd lön är det de flesta medlemmarna prioriterar högst, och på andraplats kommer kortare arbetstid, säger han.
– Under de år jag har jobbat har arbetstid alltid varit en stor fråga, även om det kanske inte uppmärksammats i medierna lika mycket som nu. Sedan 1998 har vi har haft som långsiktigt mål att sänka arbetstiden med 100 timmar om året.
Kravet har dock pausats under de senaste avtalsrörelserna, då förbundet i stället har drivit igenom flexpension för sina medlemmar. I år har det gått 26 år sedan det målet sattes upp – och Unionen är fortfarande inte i hamn.
– Med den här typen av mål tar det tid. På flera områden har vi kommit en bra bit på vägen. I Teknikavtalet har vi kortat arbetstiden med ungefär 60 timmar per år. En del tycker att det är för långsamt, andra tycker att det är en rimlig takt. Men det är viktigt att framhålla att frågan om kortare arbetstid är viktig för oss och för övriga förbund inom Facken inom industrin.
Varför ska vi ha kortare arbetstid?
– När produktiviteten ökar, när vi jobbar snabbare och effektivare med hjälp av tekniska hjälpmedel och ökad kompetens, vill vi och våra medlemmar ta ut en del av det värde som genereras i kortare arbetstid. Vi avstår en del av löneökningen till förmån för kortare arbetstid.
I Kollegas undersökning svarar 74 procent att de skulle vilja arbeta kortare veckor. Och de önskar sig en rejäl sänkning: 65 procent svarar att de vill arbeta 35 timmar eller mindre. Bara 22 procent skulle nöja sig med att jobba mellan 36 och 39 timmar i veckan.
Ungefär hälften kan tänka sig att utföra samma mängd arbete som i dag om deras arbetstid sänks. Hälften vill ha mindre att göra. Att sänka lönen i utbyte mot kortare veckor är däremot inte populärt – bara två av tio kan tänka sig det. Och det är heller inte aktuellt, enligt Martin Wästfelt.
– Det skulle ju innebära att vi hyvlar arbetstiden via kollektivavtal. Utgångspunkten är en lägre löneökning i utbyte mot en arbetstidsförkortning. Men man ska komma ihåg att arbetsgivarna inte tycker om det. Arbetsgivarna tjänar pengar när vi jobbar och därför ser de ogärna att vi jobbar mindre.
Enligt Kollegas undersökning är fortfarande 40 timmar i veckan det normala för de flesta. 75 procent svarar att de jobbar så. Av dem som har kortare arbetsvecka är det bara ett par procent som arbetar mindre än 36 timmar i veckan.
I den här avtalsrörelsen blir frågan om arbetstiden het, enligt Martin Wästfelt. Men Unionen är, till skillnad mot en del andra fackförbund, fortsatt mycket kritiskt mot att sänka arbetstiden via lagstiftning.
– Man mäter ju hela tiden kostnaden per arbetad timme och därför är arbetstiden en självklar del av löne- och avtalsrörelsen, säger han.
Martin Wästfelt tycker också att det är förvånande att de fackförbund som i vanliga fall förespråkar den svenska modellen nu vill lösa frågan med lagstiftning.
– Under 90-talet kämpade vi med näbbar och klor för att staten inte skulle ta makten över lönebildningen. De senaste åren har vi kämpat för att EU inte ska göra det med minimilönedirektivet. Om man löser den här frågan med lagstiftning lägger man ju frågan i politikernas knä. Det kan vara lockande om man tror att politikerna alltid vill sänka arbetstiden – men vi kan ju lika gärna få en majoritet som vill höja arbetstiden.
Ett exempel på det sistnämnda är Grekland, där regeringen i somras stiftade en lag som gör det möjligt för vissa företag att förlänga arbetsveckan till 48 timmar.
Vill du ha kortare veckoarbetstid?
Ja –74 % (kvinnor 82 %, män 69 %)
Nej – 15 %
Vet ej – 10 %
Borde Unionen arbeta hårdare för sänkt arbetstid i kollektivavtalen?
Ja – 63 %
Nej – 15 %
Vet ej – 22 %
På vilket sätt tycker du arbetstiden ska kortas?
Fyradagarsvecka – 54 %
Färre timmar per dag – 22 %
Spelar ingen roll, bara den blir kortare – 24 %
Vet ej – 1 %
(Frågan ställdes till de som vill ha minskad arbetstid)
Hur ser din veckoarbetstid ut i dag?
40 timmar/vecka –75 %
36-39 timmar – 21 %
32-35 timmar – 2 %
Kortare än 32 tim/vecka – 1 %
Vet ej – 1 %
Om undersökningen: 745 medlemmar besvarade enkäten, som utfördes av opinionsinstitutet Novus. Enkäten utfördes i maj 2024.