Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Män överskattas och får högre lön

Kvinnor får fortfarande mindre betalt än män för samma jobb. Bland annat för att män överskattas samtidigt som kvinnor underskattas. Störst är löneskillnaden inom högkvalificerade yrken och forskare menar därför att det är där man bör lägga krutet.
Linnea Andersson Publicerad 4 mars 2016, kl 11:21
Man står på stol och tar emot applåder från kollegor.
Vi överskattar mäns kunskap och förmåga medan vi underskattar kvinnors kompetens. Foto: Colourbox

Kvinnors genomsnittliga heltidslön är fortfarande 86,8 procent av männens och även om skillnaden minskar går det långsamt. På tio år minskade gapet endast med 3,1 procentenheter.  Det skriver Forskning.se och hänvisar till siffror från Medlingsinstitutet.

Störst är skillnaden mellan könen inom högkvalificerade yrken.  Bland lågkvalificerade yrken är lönegapet betydligt mindre och har dessutom minskat markant sedan 70-talet, medan det knappt rört sig alls i de högkvalificerade yrkesgrupperna.

För att komma till rätta med löneskillnaderna borde arbetsmarknadens parter rikta in sig på just de högkvalificerade yrkesgrupperna, enligt Johanna Kumlin, forskare i sociologi och expert på Diskrimineringsombudsmannen.

– Det är där kvinnorna halkar efter männen, särskilt sedan de blivit föräldrar. Arbetsgivare borde fråga sig om de fördelar lönepremierande ansvar och arbetsuppgifter olika mellan män och kvinnor, säger Johanna Kumlin till Forskning.se.

Att blir förälder sätter käppar i hjulet för kvinnors karriärer och mammor avstår i högre grad än pappor att söka nytt jobb.

Samtidigt ses föräldraskap snarare som en fördel hos män. Enligt Johanna Kumlin ökar männens chans att bli befordrade när de blir pappor.

– Varför det är så vet vi inte riktigt, men möjligen ser arbetsgivarna att män som blir fäder blir bra chefsämnen, säger Johanna Kumlin.

Att karriärmöjligheterna skiljer sig åt mellan mödrar och fäder inom högkvalificerade yrken kan beror på att det, i dessa jobb, ofta krävs att man är ständigt tillgänglig, arbetar övertid, deltar i aktiviteter utanför ordinarie arbetstid och har möjlighet att åka på tjänsteresor. Forskning visar att kvinnor har svårare än män att kombinera sitt föräldraskap med sådana krav i arbetslivet.

Studier visar att män med höga löneanspråk uppfattas positivt medan kvinnor uppfattas negativt.

En annan orsak till att kvinnor får mindre betalt än män är att vi överskattar mäns kunskap och förmåga medan vi underskattar kvinnors kompetens. Kvinnor är oftare än män överkvalificerade för sina jobb.

Även i löneförhandlingar får de olika förväntningarna på kvinnor och män konsekvenser, då kvinnor i regel begär lägre lön än män.

– Vi bör fråga oss varför de gör det. Studier visar att män med höga löneanspråk uppfattas positivt, som att de är framåt, medan kvinnor uppfattas negativt, som att de är krävande eller orealistiska. Det finns risk att kvinnor omedvetet sänker sina anspråk för att inte möta negativa reaktioner.

Johanna Kumlin anser att Diskrimineringslagstiftningen och föräldraledighetslagen visserligen sätter normer men att det är viktigt att jobba vidare med löneskillnaderna i praktiken.

Sofia Strid, docent i genusvetenskap vid Örebro universitet, menar att det går att åstadkomma jämställda löner i betydligt snabbare takt men att det finns en ovilja att reglera hårdare, både från politiker och från arbetsgivare.

Hon påpekar dock att det finns rent ekonomiska skäl att snabba på jämställdheten.

– Arbetsplatser som är jämställda med avseende på lönesättning, föräldraledighetsuttag och antalet kvinnor och män, har lägre sjukdomstal än ojämställda arbetsplatser, säger Sofia Strid till Forskning.se.

Jämställdhet

Kvinnor frågar oftare hur kollegan mår

Var fjärde kvinna frågar hur kollegorna mår varje dag. Motsvarande siffra för män är en tiondel. Det visar en enkät av Novus i samarbete med Make Equal.
Elisabeth Brising Publicerad 6 maj 2024, kl 06:01
Två kvinnor samtalar stående.
Kaffekokare och trevlighetsexpert. Vem är kontorets kurator, festfixare och florist? Känner du igen rollen hos någon eller har du tagit den själv? Foto: Shutterstock

Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal. 

Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent. 

Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad. 

Inte bara ”Tjena – läget?”

Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen. 

Alva Karlsson.jpg
Alva Karlsson. Foto: Make Equal

– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.

Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten. 

Fler kvinnor ökar uppskattningen 

Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas. 

– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson. 

Vad får det här för effekter?

– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar. 

Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?

– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra. 
 
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?

– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal. 

Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata? 

– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning. 

Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?

– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.  

Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?

– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats. 

Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande. 

”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som: 

• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.

• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det. 

• Ofta görs i skymundan. 

• Inte kräver några särskilda specialkunskaper. 

• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt. 

Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår. 

Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work. 

"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.