Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Industrifacken kräver 2,8 procent

Löneökningar på 2,8 procent. Det kräver de fem facken inom industrin i den kommande avtalsrörelsen. Dessutom vill man ha ytterligare satsningar på flexpension, jämställdhet och arbetsmiljö.
Niklas Hallstedt Publicerad
Kollega
Facken inom industrin presenterade under måndagen sina krav inför avtalsrörelsen 2016. Kollega

Med ett ettårigt avtal på 2,8 procent ser man till att medlemmarna får reallöneökningar utan att äventyra Sveriges konkurrenskraft. Det anser de fem facken, Unionen, GS, IF Metall, Livs och Sveriges Ingenjörer, som presenterade sina gemensamma avtalskrav på måndagen.

I lönekraven ingår vidare att om avtalen innehåller en lägsta löneökning ska den hamna på minst 450 kronor per månad. Även lägstlöner liksom fasta ersättningar ska höjas.

Därtill kommer krav på ytterligare avsättningar till systemen för flexpension och deltidspension. Hur mycket av de 2,8 procenten som ska användas för det ändamålet är inte preciserat ännu.

Två ytterligare krav finns också med på den gemensamma listan.

Dels vill man att arbetsgivare och fack inom industrin ska inleda ett gemensamt arbete i arbetsmiljöfrågor. Arbetet ska fokusera på införandet av Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om den psykosociala arbetsmiljön samt en förbättrad rehabiliteringsprocess.

– Vi vill se ett hållbart och utvecklande arbetsliv. Vi måste komma till rätta med den ökande ohälsan. Man ska må bra på och av jobbet. Vi ser detta som en avgörande fråga, säger Martin Linder, Unionens ordförande.

Dels vill man att parterna ska införa en gemensam modell för ett systematiskt jämställdhetsarbete. Avsikten är att införa ett arbetssätt där man kontinuerligt och systematiskt arbetar med de situationer där ojämställdhet på grund av kön förekommer.

– Det kan handla om situationer som rekrytering, befordran eller lönesättning. Vi vet också att det ofta hör ihop med föräldraskapet, kvinnor med små barn kan bli utan kompetensutveckling i flera år. Vi vill ta sikte på det som orsakar ojämställdheten, inte bara rätta till symptomen, säger Martin Linder.

Tillsammans representerar Facken inom industrin 1,1 miljoner medlemmar, varav hälften finns inom industrin. Sedan slutet av 1990-talet är det Facken inom industrin som i förhandlingar med arbetsgivarna kommit fram till de så kallade märket, nivån på löneökningar som sedan kommit att gälla även för resten av arbetsmarknaden. Samma scenario ser de fem facken framför sig även nu, trots att samordningen mellan LO-facken nyligen sprack.

– Utifrån vårt perspektiv är industriavtalet och dess lönenormering oerhört väsentligt också i framtiden, säger Anders Ferbe, IF Metalls ordförande.

– Märkets betydelse finns oaktat LO-samordning. De krav vi ställer på industrins område kommer att omvandlas på andra avtalsområden utanför industrin som vi representerar. Om det sen finns andra förbund och arbetsgivare som kraftfullt vill avvika från märket får vi se när vi kommit så långt i avtalsrörelsen.

Senast den 27 november ska de respektive förbunden ha godkänt Facken inom industrins avtalsplattform.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

IT-anställda får kortare arbetstid

Nu får även IT-anställda kortare arbetstid. Men löneökningen blir lägre än inom industrin. Dessutom undantas mindre företag från skyldigheten att förhandla med facket.
David Österberg Publicerad 3 april 2025, kl 10:07
Tid och Peter Hellberg
Förhandlingarna har varit tuffa. Men nu har fack och arbetsgivare enats om ett nytt kollektivavtal för IT-anställda. Colourbox/Anders Wiklund/TT

Nu är kollektivavtalet för anställda inom IT klart. Avtalet innebär 5,5 procents löneökningar på två år. Från 1 april i år höjs lönerna med 3 procent och 1 april nästa år höjs lönerna med 2,5 procent. 

Det nya kollektivavtalet innehåller också arbetstidsförkortning med en dag per år och ytterligare avsättning till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att jobba deltid i slutet av arbetslivet). Arbetstidsförkortningen införs nästa år.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent och flexpensionen 0,4 procent. Det totala avtalsvärdet är därmed 6,4 procent – alltså lika mycket som inom industrin.

– Arbetsgivarna har länge pratat om att svårigheter att rekrytera hindrar tillväxten. Med högre löner och bättre förutsättningar för ett arbetsliv i balans gör vi branschen mer attraktiv. Det har varit hårda förhandlingar och för Unionens medlemmars skull är jag oerhört glad över att vi lyckades nå hela vägen fram, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Tillåtet med nattarbete

I det nya avtalet finns också lättnader för mindre företag som saknar klubb vad gäller skyldigheten att MBL-förhandla. Den frågan var aktuell även i förra avtalsrörelsen, men avfärdades då helt av Unionen.

Det blir dessutom möjligt för företag med kollektivavtal att ha nattarbete. Det är i dag förbjudet om företaget inte ägnar sig åt samhällsviktig verksamhet eller har avtalat bort lagen i ett kollektivavtal.

”MBL funkar bäst när det finns klubb”

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är nöjd med IT-avtalet och tror att det leder till reallöneökningar de kommande två åren.

– Det är vår bedömning. Och man ska komma ihåg att hela avtalsvärdet är 6,4 procent. Arbetstidsförkortning och pension är i vissa avseenden mer värdefulla än en löneökning, bland annat eftersom alla får del av dem. Att vi lyckades få till arbetstidsförkortning är ett genombrott.

För företag med färre än 50 anställda som saknar klubb införs lättnader vad gäller skyldigheten att förhandla enligt MBL.

– På vissa arbetsplatser tycker medlemmarna att relationen med arbetsgivaren är så bra att det räcker att arbetsgivaren informerar om förändringar på en arbetsplatsträff.

För Unionen innebär avtalsändringen ett tillfälle att besöka arbetsplatser utan förtroendevalda för att informera om ändringen.

– Vill man ha kvar arbetsgivarens förhandlingsskyldighet har man möjlighet att välja ett arbetsplatsombud med förhandlingsmandat eller bilda en klubb. Då gäller de vanliga reglerna. MBL funkar bäst när det finns förtroendevalda på en arbetsplats. Den bygger på att båda parterna ska känna till verksamheten och det kan aldrig en ombudsman göra på samma sätt, säger Martin Wästfelt.

Vissa frågor ska förhandlas med facket

Enligt det nya kollektivavtalet ska de anställda informeras om ändringen vad gäller MBL.

– Vi kommer att åka ut till alla arbetsplatser och berätta för tjänstemännen, på betald arbetstid, om vilka regler som gäller. Överenskommelsen är absolut en eftergift, men kan i bästa fall tydliggöra hur samverkan på en arbetsplats ska gå till och leda till fler förtroendevalda.

Vissa situationer, exempelvis verksamhetsövergångar, personalneddragningar och borttagande av personalförmåner, ska även i fortsättningen MBL-förhandlas. 

IT-avtalet i korthet

  • Arbetstidsförkortning med en kalenderdag per år från och med 2026.
  • Ny samverkansordning i medbestämmandefrågor på företag med mindre än 50 anställda där det saknas klubb.
  • Förenklat regelverk införs för nattarbete.
  • Den som jobbar mer än sin avtalade deltid eller sin deltidsföräldraledighet får övertidsersättning.
  • Avtalsvärdet är 6,4 procent över två år. I det ingår avsättning till flexpension med 0,2 procent under 2025 och 0,2 procent under 2026 samt avsättning till arbetstidsförkortning under perioden om 0,5 procent.
  • Det nya avtalet gäller 1 april 2025 till 31 mars 2027.