Fackombudet Joakim Linder fick sparken efter 17 års anställning sedan han lyst igenom en kollegas lönebesked. Själv har han en annan förklaring till avskedandet. Bild: Ulf Palm

"Jag var för frispråkig"

4 kommentarer

2010-03-17 Arbetsgivare avskedar allt oftare förtroendevalda som vågat vara obekväma. En av dem är Joakim Linder som fick sparken för en bagatell.
- Jag har varit för frispråkig, företaget har velat få bort mig, säger han.

Joakim Linder reagerade på att hans arbetsgivare, armaturtillverkaren Ostnor i Mora, hade ersatt de speciella lönekuverten med vanliga, tunna standardkuvert. För att demonstrera det olämpliga i detta för tre arbetskamrater tog han slumpvis ett kuvert ur postfacken och höll upp det mot ett lysrör i taket. Kollegans löneuppgifter syntes tydligt och klart.

- Det var klantigt gjort. Det var några sekunders obetänksamhet, men avsikten var aldrig att sprida informationen och som facklig företrädare hade jag dessutom redan tillgång till löneuppgifterna. Jag gjorde det utan uppsåt eller personlig vinning, jag har inte heller stulit något eller åsamkat någon skada, säger han.

Företaget hade dock en annan uppfattning. Joakim Linder blev inkallad till personalchefen och blev anklagad för att ha tillskansat sig konfidentiella uppgifter och därmed begått en brottslig handling. Personalchefen meddelade att Joakim kunde packa ihop sina saker och gå hem - han var avskedad.

- Senare fick jag reda på att det var en kollega i Unionenklubben som hade berättat för ledningen om genomlysningen av lönekuvertet, säger Joakim Linder.

Avsked används när en arbetstagare grovt har brustit i sina skyldigheter mot arbetsgivaren, det kan till exempel handla om stöld eller våld på arbetsplatsen. Den avskedade förlorar sin uppsägningstid och lönen upphör omedelbart.

- Att avskeda istället för att säga upp på grund av personliga skäl är något arbetsgivarna använder sig av allt mer. De får ett snabbt avslut på affären och ett utmärkt förhandlingsläge gentemot den avskedade. Det kan ta ett år innan saken prövas i Arbetsdomstolen och det är inte många som är villiga att gå hemma utan lön så länge och sedan riskera att förlora. Dessutom kan man bli avstängd hos a-kassan de första tre månaderna när man avskedats. Men jag hade en buffert och tänkte att chansen borde vara stor att vinna i AD och få en hygglig uppgörelse, säger Joakim Linder.

Unionen stämde senare arbetsgivaren i Arbetsdomstolen och krävde att avskedet skulle ogiltigförklaras, att Joakim Linder skulle få sitt arbete tillbaka samt ett skadestånd på 150 000 kronor.

På kvällen efter att de centrala förhandlingarna avslutats erbjöd arbetsgivarsidan plötsligt 18 månadslöner men Joakim Linder tyckte inte att det var kompensation nog efter 17 år i företaget. Dessutom var han säker på att vinna i AD. Men då visste han inte att arbetsgivaren hade ett ess i rockärmen.

I maj, fem månader efter att Joakim Linder avskedats, fick han ett rekommenderat brev från företaget som berättade att han blivit varslad om uppsägning på grund av arbetsbrist.

Det visade sig att den lokala Unionenklubben hade gått med på en avtalsturlista där man frångått turordningsreglerna, sist in-först ut, vilket bland annat innebar att Joakim Linders tjänst skulle dras in.

- Jag blev mycket förvånad och förstod inte hur jag kunde bli uppsagd när jag redan var avskedad, jag hade ju varken anställning eller lön.

Avtalsturlistan innebar också att det inte längre spelade någon större roll om Joakim Linder fick rätt i AD eller inte.

- Om jag hade vunnit och fått mitt jobb tillbaka skulle jag vara arbetslös lik förbannat eftersom tjänsten var uppsagd. Möjligtvis skulle jag ha fått skadestånd, men inga extra månadslöner. Genom den här uppfinningsrikedomen satte man det ordinarie tillvägagångssättet ur spel.

- Det som sved allra mest var inte avskedandet, utan att bli sviken av sina egna. När klubben skrev på pappret visste de mycket väl vilka konsekvenser det skulle få. Det är ett riktigt lågvattenmärke att man som fackklubb kan gå med på en så smutsig skrivning. En normal klubb hade knycklat ihop ett sådant förslag, men det visar vilka påtryckningar företaget har utövat på de förtroendevalda, säger han.

Unionenklubben uppger att man tappade förtroendet för Joakim Linder efter händelsen med kuvertet men man är också självkritiska.

- Jag har full förståelse för att Joakim är upprörd och besviken, både på företaget och på oss i klubben. Vårt mål med avtalsturlistan var att få till stånd en uppgörelse som räddade kvar så många jobb som möjligt på företaget. Den här historien tog ett antal olycksaliga vändningar som vi i klubben hade svårt att förutse, men med facit i hand borde vi nog ha agerat annorlunda, säger klubbordförande Jouni Heikkinen.

Joakim själv är säker på att den egentliga orsaken till avskedandet är att han varit obekväm. Joakim satt som personalrepresentant i Ostnors bolagsstyrelse och kort före kuverthistorien hade han en dispyt med företagets vd mitt under ett sammanträde.

Flera anställda på företaget, som vill vara anonyma, bekräftar bilden av att Joakim Linder varit frispråkig men alltid skött sina arbetsuppgifter klanderfritt.

I höstas kunde parterna till slut förlikas efter många turer. Avskedandet ströks, Joakim fick elva månadslöner jämfört med sex uppsägningsmånader samt hjälp från Trygghetsrådet.

- Det var den bästa deal jag kunde få, bättre än om jag hade vunnit i AD. Jobbet skulle jag ändå inte få tillbaka. Men det är synd att fallet aldrig blev ordentligt genomlyst av AD:s jurister. Fast riktigt opartiskt blir det aldrig, vittnena är alla anställda av företaget, vilket kan påverka deras redogörelser till arbetsgivarens fördel.

Kennet Morin, ombudsman på Unionen och den som haft hand om Joakims fall, håller med om att det har blivit tystare ute på arbetsplatserna.

- Det finns en tendens att fackligt förtroendevalda blir angripna. Bolagen ifrågasätter till exempel den tid som läggs ner på det fackliga arbetet. Det ingår i det fackliga uppdraget att kritiskt granska uppgifter och våga påpeka felaktigheter. De som för fram en avvikande åsikt ska respekteras för sin fackliga roll, men där brister det många gånger. Angrips de fackliga blir det svårare att rekrytera och det skadar på sikt den svenska modellen, säger han.

Under de senaste två åren har Kennet Morin sett många fall där arbetsgivarna använt sig av avsked, bland annat av personer som i företagets ögon varit obekväma.

- Arbetsgivarsidan framhåller ofta att las är ett hinder för att säga upp folk. Detta är en myt. Arbetsgivarna utnyttjar i dag las till den grad att de kan i princip säga upp vem man vill. Las skall förhindra godtycke och i det syftet måste den stärkas upp.

Företaget har avböjt att kommentera fallet.

Fotnot: I kommande nummer av Kollega kan du läsa en längre intervju med Joakim Linder.

Uppdaterad 2010-03-18