Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Sverige brukar hamna i botten jämfört med många andra länder, när det granskas hur mycket man tjänar på att studera vidare efter gymnasiet. Men enligt en ny rapport från Utbildningskanslersämbetet, UKÄ, så finns det en positiv så kallad lönepremie för högre utbildning i Sverige. Hur stor premien är varierar ordentligt mellan olika utbildningar.
Mest valuta för studierna får du om du pluggar till läkare eller något inom bank, försäkring och finansiering. Ingenjörer av olika slag, jurister och folk som pluggat samhällsbyggnad och byggnadsverk får också en bra lönepremie. Likaså de som satsat på industriell ekonomi och organisation samt marknadsföring.
Läs mer: Framtidens jobb - och så hög lön får du
Väljer du däremot att studera något konstnärligt, som till exempel formgivning eller musik, dans och dramatik, kan du inte räkna med ett fett lönekonto. Samtliga är utbildningar som ger en negativ lönepremie, det vill säga, utbildning som ger sämre lön än om du struntat helt i att studera utan börjat jobba direkt efter gymnasiet. Det samma gäller om du satsar på en lantmästarexamen, på att plugga till förskolare, eller studerar filosofi och logik.
Oavsett utbildningsnivå är det klart och tydligt alltid positivt ur lönesynpunkt att vara man, enligt rapporten. Och ju mer män tjänar desto större är skillnaden mellan könen. Ändå har kvinnor mer att vinna på att studera än män och får alltså större lönepremie efter högskoleexamen, visar rapporten. Orsaken tros vara att män kan få jobb i välbetalda branscher direkt efter gymnasiet, medan kvinnor som inte pluggar vidare ofta hamnar inom lägre betalda kvinnoyrken.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.