Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
1. Hur ska jag få koll på mina matvanor?Åsikterna är många när det kommer till mat. Vi äter i genomsnitt nästan 70 ton mat under vår livstid. Det vi äter förändras över tid, på grund av ålder, smakpreferenser och trender. Det gör mat och hälsa till ett av de mest svårforskade områdena. Och det vetenskapliga stödet för alla nya dieter är skralt, enligt professorn Måns Rosén som granskat den samlade vetenskapen på området och skrivit boken ”Sanningen om mat och hälsa” (Idus förlag). En anledning är att det är svårt att göra koststudier av hög kvalitet. Samtidigt finns det nästan alltid någon enstaka studie, på möss eller kanske till och med på människor, som visar att en viss kost är bra, eller dålig. Men det behöver inte betyda så mycket eftersom studien kan vara för liten eller av för låg kvalitet. Inte så konstigt att det är svårt att greppa vad som är bäst att äta? Vill du få koll på dina matvanor finns det ett enkelt sätt genom att göra ett snabbtestet Matvanekollen! och se om du följer Livsmedelsverkets kostråd. Där får du också tips om hur du kan äta grönare lagom mycket. Och få vanor som kanske är lite mer hållbara för både din hälsa och miljön. 2. Vilka hälsovinster kan jag göra om jag ändrar mina matvanor?Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, kan 80 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna, 90 procent av all typ 2-diabetes och 30 procent av alla cancersjukdomar förebyggas med bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet. Att få koll på kosten och äta mer hälsosamt innebär alltså att du kan undvika sjukdomar samt att få i dig det kroppen behöver för att vara stark och pigg. 3. Hur ska jag äta hälsosamt?Enligt svenska myndigheters kostråd bör de flesta svenskar äta mer grönsaker och frukt, mindre fett och mer fullkornsprodukter för att bli friskare. Men alla håller inte med. Det finns ju olika dieter, som LCHF, vilka exempelvis förespråkar ett högt fettintag. Vad som egentligen är en hälsosam kost debatteras flitigt i medierna och intresset har aldrig varit större för specialdieter som avviker från myndigheternas råd. Trots allt finns det en sak som de flesta experter tycks vara eniga om: Vi äter för mycket i Sverige. 4. Hur vet jag när jag äter lagom?Den gamla klyschan lagom är bäst stämmer. Både för lite och för mycket mat och näring kan leda till problem med hälsan. Här är 3 tips för att äta lagom:
5. Ska jag undvika socker, gluten och laktos?Att vi bör skära ned på socker är de flesta forskare eniga om. Men socker är inte roten till allt ont. Samma sak gäller gluten och laktos. Det finns inga tydliga hälsofördelar med att utesluta gluten eller laktos ur kosten, om du inte är gluten- eller laktosintolerant. Glutenfri mat kan ibland innehålla mer socker och fett. Studier har visat att idrottsmän som undvikit gluten varken presterade bättre eller sämre eller hade mindre inflammation i kroppen. 6. Jag äter vitaminer och kosttillskott – spelar då maten så stor roll?Det är oftast bättre att äta en vällagad balanserad kost än att ta en massa piller. Vitamintillskott i höga doser kan till och med vara skadligt, visar forskning från Karolinska Institutet. Att innehållet i maten är viktigt bekräftas också av de många studier som visar att den som äter en varierad kost med mycket frukt och grönsaker löper mindre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer. Däremot finns det vissa grupper som kan behöva vitamintillskott, exempelvis barn under två år, kvinnor som planerar en graviditet, äldre, veganer och gluten- och laktosintoleranta. Men för de allra flesta räcker en allsidig kost för att tillgodose behovet av vitaminer och mineraler. |
Text: Gertrud Dahlberg
Börja med att göra en eller två förändringar under några av veckans dagar. Det viktiga är att du hittar ett sätt som fungerar för dig.
Livsmedelsverket
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden