Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Förtroendevald har koppling till nazistsajter

Den aktiva SD-politikern Ann-Katrin Löfwenhamn som nyligen valdes om som ledamot i Unionens regionstyrelse i Dalarna visar sig nu också gilla flera sidor på Facebook med stark koppling till nazism.
Publicerad
Skärmdumpar från Facebook.
Några av de sidor och grupper på Facebook som Ann-Katrin Löfwenhamn, ledamot i regionstyrelsen för Unionen i Dalarna, gillar. Skärmdumpar från Facebook.

Ann-Katrin Löfwenhamn har en Facebooksida där vem som helst kan se vilka sidor hon gillar och grupper hon är med i. Det handlar om hundratals, däribland tre med kopplingar till nazistiska sajter.

En av sidorna heter NEJ TACK! Till moské i Sverige och har 70 195 ”gillare”. I beskrivningen står: ”Vi som är emot all form av utländsk ockupation av svensk mark!” Kontaktuppgifter till dem som ligger bakom sidan är Nordfront och Svenskarnas Partis hemsidor.

Nordfront är portalen för Svenska motståndsrörelsen som anses vara den mest våldsamma svenska nazistiska grupperingen. Svenska motståndsrörelsen låg bland annat bakom attacken i Kärrtorp och dess medlemmar har kopplats till såväl mord som mordförsök. Deras ledare är Klas Lund, som är dömd för dråp. Den andra är alltså det nazistiska partiet Svenskarnas parti som röstades in i Grästorps kommun förra valet, och som till hösten ställer upp i runt 30 kommunval.

De övriga två sidor som hon aktivt gillar är Stoppa vänsterns hat och våld, som också domineras av länkar från Nordfront och Realisten (som är Svenskarnas partis nyhetsportal). Den andra heter Nej tack till moské i Borlänge som också länkar flitig till de båda, och där det senaste inlägget är en fråga om ”vilka som anser att det nytt förekommande ”flyktingboendet” i Sunnansjö är ett acceptabelt initiativ!”

På frågan hur det här hänger ihop med Unionens stadgar om alla människors lika värde vill Ann-Katrin Löfwenhamn inte svara.

- Det är inget jag vet om. Jag lägger ingen energi på att ta reda på vilka som står bakom vissa sidor.

Men du får deras uppdateringar, och vad säger du nu när du vet?

- Inget speciellt, jag är absolut inte nazist. Och inte rasist heller. Punkt.

Leif Nicklagård, Unionens förbundssekreterare, kommenterar uppgifterna i ett mejl:

"Som medlem ska du stå bakom våra grundläggande värderingar om allas lika värde. Om en medlem agerar på ett sätt som står i strid med dessa värderingar i Unionens namn kommer vi att agera och resultatet kan bli att medlemmen blir utesluten... Även en medlem som blir anklagad för att bryta mot Unionens stadgar har samma rätt som alla medlemmar att få medlemskapet prövat på ett rättssäkert sätt som tål en rättslig prövning."
 

Kollega
brev@kollega.se

 
På grund av innehållet i ett antal inskickade kommentarer har vi valt att stänga för ytterligare kommentarer till artikeln. / Redaktionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.