Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Feber

Om feber ska hjälpa kroppen att läka ut en infektion, varför ska man då ta febernedsättande? Jag brukar yra om det när jag ligger nerbäddad med halsont och feberfrossa. Febern måste väl ändå vara ett starkare vapen mot virus och bakterier? Den uppfanns långt före Ipren och Alvedon i alla fall.
Eva Karlsson Publicerad

Så nu måste jag fråga, vad är vitsen med feber, dr Knutson?
– Ja, det kan man fråga sig. En teori är att bakterier växer sämre vid höga temperaturer och att feber är en del av skyddet mot infektioner.

Allmänläkare Per Knutson är van att svara på udda frågor. Varje söndag morgon får han ledtrådar i P4:s Mannheimer & Tengby och ju snabbare han kommer på den sjukdom Anna Mannheimer har i åtanke desto högre poäng får han. Som verksamhetschef på Internetsjukhuset möter han sina patienter via nätet eller telefonen. Patienten, en anhörig eller en sjuksköterska kan förse honom med bilder eller videoklipp på till exempel en svullnad eller ett sår. För att han ska få ett väldokumenterat underlag att diagnostisera utifrån kan patienten också få hjälp med undersökningen via ett onlinebibliotek som har instruktiva videofilmer.

Per Knutson kan också lyssna på patienternas hjärta via ett anpassat stetoskop. Men än så länge kan han inte ta tempen på dem, det får de göra själva.

Om febern ska hjälpa kroppen, varför ska man då ta febernedsättande som läkemedelsföretagen propagerar för?
– Läkemedelsföretagen skulle knappast sälja febernedsättande i den enorma omfattning de gör om det inte var så att vi verkligen mår mycket bättre av att inte ha feber. Jag tror att det har funnits febernedsättande naturmedel i alla tider och de har säkert varit en mycket viktig del i både medicinmäns och läkares arsenal eftersom effekten och förbättringen är både snabb och påtaglig.

Går läkningen av en infektionssjukdom snabbare med febernedsättande?
– Det går inte att svara på eftersom det är så många faktorer som påverkar förloppet. Förr i tiden var rekommendationen att man skulle bädda ned sig när man var sjuk. Numera anser man att patienter ska vara uppe och röra på sig så fort det går. Febernedsättande medicin minskar inte bara febern utan de verkar även antiinflammatoriskt. Det vill säga man blir mindre hängig och orkar vara uppe i stället för att bara ligga nedbäddad och kanske dra på sig en lunginflammation. Jag rekommenderar väldigt ofta febernedsättande.

Hur mycket kan den normala kroppstemperaturen variera?
– Mellan 36,8 och 37,2 uppfattar jag som vanligast. Många personer kallar sig själva för "lågtempare" och jag har mätt temperaturer på friska personer som haft under 36 grader. Men vad som är normal kroppstemperatur är lite av en ickefråga för de flesta läkare. Vi brukar börja intressera oss för temperaturer över 38.

Finns det olika slags feber?
– Ja, och febertypen är viktig. Slängande feber med frossa kan hänga samman med blodförgiftning. Relativt stabil men inte så hög temperaturförhöjning mellan 38 och 39 som pågår i minst några veckor kan tyda på cancer, kroniska inflammationer eller infektioner. Sådan feber ska utredas av läkare. Ofta finner man ingen orsak och då får man acceptera att man är en "högtempare".

Hur hög feber kan en vuxen person klara?
– Det finns inget exakt svar, men jag har aldrig hört talas om någon som har 43 grader. Det verkar som om det finns ett naturligt stopp vid 42.

Hur låg kan den bli utan att man dör?
– Jag tror att 28 grader är något av en undre gräns. På sjukhuset i Tromsö vid norra Atlantkusten har man ett ordspråk om sjömän som trillat i havet och blivit rejält nedkylda: "Ingen får dödförklaras förrän de har värmts upp till normal kroppstemperatur."

Finns det någon sjukdom som ger samma effekt som rejäl nedkylning?
– Jag vet inte säkert men sjukdomar som påverkar hormonbalansen skulle kunna ge så kallad hypotermi.

Kan man få högre kroppstemperatur fastän man inte har feber?
– Ägglossningen, mitt i menscykeln, brukar ge cirka en halv grads temperaturökning. Vill man bli gravid kan termometern vara till hjälp.

Är alla slags febertermometrar tillförlitliga?
– Nej, termometern i sig kan vara dålig och ge fel värde men oftast beror felen på metoden och hos användaren. Kroppens temperatur varierar starkt mellan olika platser. Vi vet alla hur kalla fingrar och tår kan bli. I kroppstemperatursammanhang är det den så kallade kärntemperaturen som gäller och den mäts i rumpan. Men rektaltemperaturen som är "golden standard" är en otymplig metod och få använder den i hemmet. Man mäter oftare i örat eller i munnen men det är inte säkert att kroppens kärntemperatur avspeglas riktigt i varken munnen eller örat. En temperaturmätning ger sällan för höga temperaturer, däremot är det lätt de blir för låga.

V Det finns en sort man inte ska köpa och det är en urdålig febertermometer som man ska sätta mot pannan.

Vad har du själv för kroppstemperatur och vad gör du när du får feber?
– Jag vet faktiskt inte men den är typ 37. Så fort jag känner mig hängig tar jag genast en tablett.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips

Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Publicerad 20 november 2024, kl 06:01
En leende kvinna på ljust kontor, till vänster. Till höger en mörk landsväg, vinter och kvällstid.
Så fångar du ljuset i vintermörkret. Dagsljus har betydligt bättre effekt på ditt mående än lampor. Även om du får dagsljuset från ett fönster. Foto: Colourbox.

Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.

Arne Lowden.
Arne Lowden. Foto: Privat.

Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.

Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.

Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.

– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas

införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.

Så påverkar mörkret din hälsa

Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.

– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.

Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.

– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.

Tips för att må bättre under vintern

I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.

– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.

Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.

– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.

Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.

– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.

Han förordar det även vintertid. 

– Skaffa bara ett sittunderlag.

Ljusbrist negativt för humöret

Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.

– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.

Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?

– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.

Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.

– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.

Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.

Text: KATARINA MARKIEWICZ

Maxa ditt ljusintag på jobbet

 

1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.

2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.

3. Möten och samtal utomhus.

4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.

5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?

 

Källa: Arne Lowden