Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Du har rätt till sommarsemester

Publicerad 6 maj 1999, kl 12:00

Du har rätt till sommarsemester

- Alla arbetstagare har rätt till fyra veckors sammanhållen semester mellan juni och augusti. Man kan däremot inte kräva att få sin semester i juli, det är arbetsgivaren som bestämmer när semestern ska falla ut.

Det säger SIF:s jurist Sussanne Lundberg som här svarar på de vanligaste semesterfrågorna.
Kan arbetsgivaren lägga ut semester under uppsägningstid?

- Semesterlagen säger att de inte kan göra det utan arbetstagarens medgivande. Skulle det vara uppsägning på grund av arbetsbrist och semestern redan är utlagd så den sammanfaller med uppsägningstiden kan arbetstagaren kräva att semestern upphävs.
Har den som varit sjukskriven rätt till betald semester?

- Sjukfrånvaro i upp till 180 dagar är semesterlönegrundande. Så om jag har varit sjuk hela intjänandeåret från april till mars kan jag ändå få betald semester för halva året. Man har alltid rätt till 25 dagars ledighet, men man får bara betalt för de dagar man har tjänat in.
Och om man varit föräldraledig?

- 120 dagar per förälder är semesterlönegrundande, så det blir inte en full betald semester, men nästan. Ensamstående föräldrar har rätt att räkna 180 dagar.
Hur mycket semester kan man spara?

- Man kan enligt lag spara betalda semesterdagar som överstiger 20 dagar. Den som har rätt till 25 dagars betald semester kan spara fem dagar per år. Om man kommer överens med arbetsgivare kan man spara mer än fem dagar. Dagarna kan sparas i fem år, sedan måste de tas ut. Tanken är att man ska kunna ha en lång sammanhållen semester vart femte år. Men arbetsgivaren kan skjuta upp den ett år.
Har arbetslösa rätt till semester?

- Semesterlagen rör förhållandet arbetsgivare-arbetstagare. Arbetslösa berörs alltså inte. De ska stå till arbetsmarknadens förfogande även i semestertider. Det vore rimligt att även arbetslösa fick rätt till semester och vila, men så är det inte i dag.

LINDA SVENSSON © siftidningen 1999

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.