Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Var fjärde utsätts för sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier förekommer på många arbetsplatser. Omfattningen är däremot svårare att uttala sig om, då många som utsatts håller tyst om vad de varit med om.
Anita Täpp Publicerad 17 oktober 2013, kl 15:53

Var fjärde kvinna har upplevt sexuella trakasserier på sin nuvarande eller på en tidigare arbetsplats. Men många drar sig för att anmäla sådana händelser, det framgår av undersökningen Kollega låtit göra bland drygt tusen slumpvis utvalda Unionen-medlemmar.

Sju av tio män och hälften av kvinnorna som utsatts för någon form av sexuella trakasserier, svarade att de inte hade sagt ifrån. Bara en av fem berättade för sin närmaste chef vad som hänt. 

Men det råder stor skillnad mellan siffrorna i anonyma enkäter och det antal ärenden som sedan hamnar hos fack eller diskrimineringsombudsmannen, DO. Varför anmäls inte fler sexuella trakasserier?

Ofta handlar det om ett slags maktutövning, säger genus- och organisationsforskaren Anneli Häyrén Weinestål. Och det är svårt att slå ur underläget. Ofta finns inget annat att göra, som drabbad, än att säga upp sig. 

Hur tar sig då sexuella trakasserier uttryck? Många gånger handlar trakasserierna om fysisk beröring, men ännu oftare är det vad som sägs som inte känns rätt.

– Jag visste att han betraktades som så fantastisk att ingen skulle tro mig, berättar en av de intervjuade i Kollegas undersökning. 

– Jag var säker på att den som utsatte mig för kränkningen skulle säga att jag ljög. Det skulle kännas svårt att jobba kvar i så fall, förklarar en annan varför man inte berättade om vad som hänt.

Många, 30 procent av dem som valt att inte berätta för någon om sin upplevelse, uppger också att de kände sig osäkra, kanske hade de misstolkat situationen? 

Två av tio var rädda att det skulle få konsekvenser för dem på jobbet. Lika många skämdes, och höll tyst av den anledningen.  Bland de tillfrågade uppger många att de var unga och därför inte vågade säga ifrån när de utsattes för sexuella trakasserier. 

Men det finns de som törs. Vi har tittat på tre ärenden som faktiskt drivits till domstol.

I första hand är det facket som driver den här typen av frågor för sina medlemmar. För den som inte tillhör ett fack, eller vars fack inte bedömer att de kan driva ärendet, kan DO träda in.

Fakta

Undersökningen gjordes för Kollega av Novus och besvarades av 1035 slumpvis utvalda medlemmar i Unionen.

Diskriminering

Unionens a-kassa anmäld för diskriminering av blind

I början av året anmälde Ida Östlund som är blind Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen. Orsaken är att hon inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning.
Lina Björk Publicerad 13 maj 2024, kl 06:02
En fasad med texten Unionens a-kassa. Till vänster blindskrift.
Ida Östlund har anmält Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen, då hon som blind inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning. Foto: TT/ Steven Senne/ Mats Thorén

Ida Östlund som är blind, använder ett så kallat skärmläsningsprogram som läser upp innehållet på webbsidor hon använder. Men när hon skulle använda det för att söka ersättning hos Unionens a-kassa tog det stopp. 

– Deras webbsystem är inte byggt för att jag som blind ska kunna använda det. Jag kan varken söka ersättning eller ta del av mina handlingar på inloggat läge, vilket är väldigt frustrerande. 

Hon frågade då om handläggarna kunde hjälpa henne via telefonen men eftersom det krävs mobilt Bank-ID för att godkänna handlingar gick inte det. Att träffa en fysisk person på ett kontor gick inte heller. Ida Östlund valde då att anmäla Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen med motivering att hon blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning. 

– Det sista jag vill är att bråka med a-kassan. Men det är så viktigt att man har med sig funktionsvänligheten när man bygger ett webbsystem. Nu är det krångligt även för seende personer, säger Ida Östlund. 
 

Krav på tillgänglighet

I Sverige finns ett gäng lagar som styr tillgänglighet. Sedan 2018 finns även ett webbtillgänglighetsdirektiv som innebär att webbplatser, intranät och appar ska uppfylla krav på tillgänglighet. Det kan till exempel handla om att kunna navigera och använda alla funktioner via tangentbord eller röststyrning. Att texter är lätta att förstå och att det finns möjlighet till uppläsning. 

Den som äger sidan behöver inte själv bygga in funktioner för röststyrning och uppläsning. Sidorna behöver bara skapas så att webbläsare, telefoner och hjälpmedel går att användas på dem. Det är här Ida Östlund menar att Unionens a-kassa har mer att lära. Hon har fått besked om att DO startat ett ärende av hennes anmälan. 

– Det känns bra. Kanske det hjälper någon annan. 

Unionens a-kassa har nyligen fått ta del av anmälan och har till och med den 17 maj på sig att lämna ett svar till Diskrimineringsombudsmannen. Mer än så vill man inte kommentera i nuläget.