Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Unionen öppnar stödlinje mot mansplaining

Unionen inleder en kampanj som tar avstamp i härskartekniker på jobbet. I kampanjen ingår bland annat en telefonlinje dit den kan ringa som exempelvis blivit utsatt för så kallad mansplaining.
Anita Täpp Publicerad 14 november 2016, kl 13:01
Clara Henry, Elaine Eksvärd, Peter Tai Christensen och Seher Yilmaz ovanför Mansplaining-jourens logga.
Bloggaren Clara Henry, retorikexperten Elaine Eksvärd, Unionens jämställdhetsexpert Peter Tai Christensen och Rättviseförmedlingens ordförande Seher Yilmaz är några av de som svarar på frågor om mansplaining för Unionens stödlinje. (Bläddra till nästa bild.) Foto: TT/skärmdump

Enligt en undersökning som Unionen gjorde förra året upplever drygt 20 procent av de kvinnliga privatanställda tjänstemännen att de har blivit utsatta för könsrelaterad diskriminering och trakasserier på jobbet.

Det kan exempelvis handla om så kallad mansplaining (se faktaruta) och andra manliga härskartekniker.

För att få fler att känna igen och motarbeta detta satsar nu Unionen på en kampanj i vilken ett Facebookevent, serietecknade exempel på härskartekniker och en ”mansplainingakut” ingår.

Måndagen den 14 november öppnas ”mansplaningakuten”, en tillfällig telefonlinje för män och kvinnor som vill dela med sig av sina erfarenheter och ställa frågor.

Telefonlinjen kommer bland annat vara bemannad av Unionens jämställdhetsexpert Peter Tai Christensen och en rad engagerade opinionsbildare i ämnet, däribland Elaine Eksvärd, Nina Åkestam, Clara Henry, Manne Forssberg och Seher Yilmaz.

– Vi har valt de svarande utifrån att de har profilerat sig i ämnet. Men de är inte Unionens företrädare utan svarar utifrån sig själva, påpekar Nina Kullberg, varumärkesansvarig på Unionen.

Varför kommer man att ringa till ”mansplainingakuten” ?
– En del kanske vill berätta om något de har varit med om och fråga hur de skulle ha kunnat agera och få lite retoriktips, säger Nina Kullberg.

– Sedan tror jag också att det kommer ringa en del män,  som kommer att undra varför vi skuldbelägger dem när de inte tycker att de själva ägnar sig åt härskarteknik utan att de kanske själva blir utsatta för det. Och det är viktigt att komma ihåg att härskarteknik inte är genusbundet, att både män och kvinnor kan bli utsatta för det. Men det viktiga är att vi öppnar ögonen för det här och får igång en diskussion.

Unionen planerar nu för att dra igång en retorikutbildning för förtroendevalda, eventuellt under våren.

– Vi har inga färdiga lösningar, men ju mer man pratar om det desto bättre blir det. Då är det bra om de förtroendevalda får upp ögonen för problemet så att man kan bemöta  härskarteknik på arbetsplatserna. Många ägnar sig nog åt  ”mansplaining”  utan att tänka på det och om de får självinsikt så kanske de slutar med det, säger Nina Kullberg.

Mansplaining

Ordet mansplaining är bildat av engelska ”man” och ”explaining” och innebär att en man eller kvinna förklarar något för en person på ett överlägset och/eller förminskande sätt.

Diskriminering

Unionens a-kassa anmäld för diskriminering av blind

I början av året anmälde Ida Östlund som är blind Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen. Orsaken är att hon inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning.
Lina Björk Publicerad 13 maj 2024, kl 06:02
En fasad med texten Unionens a-kassa. Till vänster blindskrift.
Ida Östlund har anmält Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen, då hon som blind inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning. Foto: TT/ Steven Senne/ Mats Thorén

Ida Östlund som är blind, använder ett så kallat skärmläsningsprogram som läser upp innehållet på webbsidor hon använder. Men när hon skulle använda det för att söka ersättning hos Unionens a-kassa tog det stopp. 

– Deras webbsystem är inte byggt för att jag som blind ska kunna använda det. Jag kan varken söka ersättning eller ta del av mina handlingar på inloggat läge, vilket är väldigt frustrerande. 

Hon frågade då om handläggarna kunde hjälpa henne via telefonen men eftersom det krävs mobilt Bank-ID för att godkänna handlingar gick inte det. Att träffa en fysisk person på ett kontor gick inte heller. Ida Östlund valde då att anmäla Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen med motivering att hon blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning. 

– Det sista jag vill är att bråka med a-kassan. Men det är så viktigt att man har med sig funktionsvänligheten när man bygger ett webbsystem. Nu är det krångligt även för seende personer, säger Ida Östlund. 
 

Krav på tillgänglighet

I Sverige finns ett gäng lagar som styr tillgänglighet. Sedan 2018 finns även ett webbtillgänglighetsdirektiv som innebär att webbplatser, intranät och appar ska uppfylla krav på tillgänglighet. Det kan till exempel handla om att kunna navigera och använda alla funktioner via tangentbord eller röststyrning. Att texter är lätta att förstå och att det finns möjlighet till uppläsning. 

Den som äger sidan behöver inte själv bygga in funktioner för röststyrning och uppläsning. Sidorna behöver bara skapas så att webbläsare, telefoner och hjälpmedel går att användas på dem. Det är här Ida Östlund menar att Unionens a-kassa har mer att lära. Hon har fått besked om att DO startat ett ärende av hennes anmälan. 

– Det känns bra. Kanske det hjälper någon annan. 

Unionens a-kassa har nyligen fått ta del av anmälan och har till och med den 17 maj på sig att lämna ett svar till Diskrimineringsombudsmannen. Mer än så vill man inte kommentera i nuläget.