Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Unionen anklagar ishockeyförbundet för diskriminering

Svenska ishockeyförbundet har inte gjort någon lönekartläggning på flera år. Det kan ha lett till lönediskriminering, enligt Unionen. Nu lovar förbundet bättring.
David Österberg Publicerad 17 april 2020, kl 16:22
Christine Olsson/TT
Unionens fackklubb på Svenska ishockeyförbundet anklagar förbundet för könsdiskriminering i samband med lönesättning. Generalsekreterare Tommy Boustedt delar dock inte fackets uppfattning. Christine Olsson/TT

Tidigare i veckan avslöjade SVT Sport att Svenska ishockeyförbundet anklagas för könsdiskriminerande lönesättning. Enligt Unionenklubben saknar förbundet helt lönestrategi och lönepolicy vilket i sin tur har lett till könsdiskriminering.

Förbundsledningen får också kritik för hur löneförhandlingarna går till. Flera anställda uppger att de inte fått ha några lönesamtal alls.

Lukas Ringqvist är central ombudsman på Unionen och ansvarar för idrotten. Han bekräftar för Kollega att Unionen genomfört en förhandling som gällde löneprocessen hos Svenska ishockeyförbundet. Han säger att parterna nu är överens om att en lönekartläggning ska göras och att eventuella osakliga löneskillnader ska korrigeras. De har också gjort upp en plan för hur lönearbetet ska fungera lokalt.

Generalsekreterare för Svenska ishockeyförbundet, Tommy Boustedt säger till SVT Sport att han under sina 19 år på förbundet hittills inte sett något behov av lönekartläggningar, men att han anser att behovet nu finns.

I ett mejl till Kollega skriver han att han inte delar fackklubbens uppfattning om att förbundet ägnar sig åt könsdiskriminerande lönesättning:

”Vi strävar efter en rättvis lönesättning och därför har vi varit överens med facket om att göra en noggrann lönekartläggning för att få rätt fakta. Den kartläggningen håller just nu på att avslutas”, skriver han.

Tommy Boustedt skriver också att cheferna ska bli bättre på att hålla lönesamtal: ”… är det så att vi kan förbättra de samtalen så är det så klart något vi tar med oss. Jag tycker det är oerhört viktigt med ett bra samarbete mellan arbetsgivare och facket och vi sitter ned nu för att tillsammans lägga upp en bra plan för vårt fortsatta samarbete.”

Alla företag ska kartlägga löner

Alla arbetsgivare ska enligt lag göra lönekartläggningar. Syftet är att upptäcka och åtgärda osakliga löneskillnader mellan könen. Företag med minst tio anställda ska dessutom dokumentera kartläggningen och de åtgärder som planeras.

Diskriminering

Unionens a-kassa anmäld för diskriminering av blind

I början av året anmälde Ida Östlund som är blind Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen. Orsaken är att hon inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning.
Lina Björk Publicerad 13 maj 2024, kl 06:02
En fasad med texten Unionens a-kassa. Till vänster blindskrift.
Ida Östlund har anmält Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen, då hon som blind inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning. Foto: TT/ Steven Senne/ Mats Thorén

Ida Östlund som är blind, använder ett så kallat skärmläsningsprogram som läser upp innehållet på webbsidor hon använder. Men när hon skulle använda det för att söka ersättning hos Unionens a-kassa tog det stopp. 

– Deras webbsystem är inte byggt för att jag som blind ska kunna använda det. Jag kan varken söka ersättning eller ta del av mina handlingar på inloggat läge, vilket är väldigt frustrerande. 

Hon frågade då om handläggarna kunde hjälpa henne via telefonen men eftersom det krävs mobilt Bank-ID för att godkänna handlingar gick inte det. Att träffa en fysisk person på ett kontor gick inte heller. Ida Östlund valde då att anmäla Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen med motivering att hon blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning. 

– Det sista jag vill är att bråka med a-kassan. Men det är så viktigt att man har med sig funktionsvänligheten när man bygger ett webbsystem. Nu är det krångligt även för seende personer, säger Ida Östlund. 
 

Krav på tillgänglighet

I Sverige finns ett gäng lagar som styr tillgänglighet. Sedan 2018 finns även ett webbtillgänglighetsdirektiv som innebär att webbplatser, intranät och appar ska uppfylla krav på tillgänglighet. Det kan till exempel handla om att kunna navigera och använda alla funktioner via tangentbord eller röststyrning. Att texter är lätta att förstå och att det finns möjlighet till uppläsning. 

Den som äger sidan behöver inte själv bygga in funktioner för röststyrning och uppläsning. Sidorna behöver bara skapas så att webbläsare, telefoner och hjälpmedel går att användas på dem. Det är här Ida Östlund menar att Unionens a-kassa har mer att lära. Hon har fått besked om att DO startat ett ärende av hennes anmälan. 

– Det känns bra. Kanske det hjälper någon annan. 

Unionens a-kassa har nyligen fått ta del av anmälan och har till och med den 17 maj på sig att lämna ett svar till Diskrimineringsombudsmannen. Mer än så vill man inte kommentera i nuläget.