Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Sören blev uppsagd för sin övervikt

Sören Bergström hade jobbat nästan 20 år på samma företag när han blev uppsagd på grund av personliga skäl. En av orsakerna var hans övervikt. Unionen har stämt företaget för diskriminering – trots att vikt inte är någon diskrimineringsgrund.
Lina Björk Publicerad 9 november 2020, kl 10:06
Åke Ericson
Vikt är ingen diskrimineringsgrund, men det är däremot funktionsnedsättning på grund av övervikt. Åke Ericson

Arbetet som resande tekniker var stundtals fysiskt krävande. Sören Bergström reparerade städmaskiner hemma hos kunder, vilket ibland krävde att han låg på golvet och mekade. Efter en långsamt eskalerande viktuppgång hade kroppen börjat värka, det gjorde ständigt ont i rygg och ben.

– Chefen gav mig pikar för min vikt. Jag vet att jag är överviktig, men jag gör mitt jobb. Det tisslades och tasslades och var ofta en jargong som inte var helt schysst och jag kände mig påhoppad, säger han.

Efter en akut näthinneavlossning blev Sören Bergström sjukskriven och tillbaka på jobbet blev han skickad till företagshälsovården. När läkaren frågade hur han mådde brast det.

– Det kändes som en börda släppte när jag berättade att det inte var så bra. Det hade gått upp och ner i livet förut men nu hade jag fallit pladask – det var totalt mörker.

Det konstaterades att Sören Bergström led av en djup depression. Med medicinering började ljuset dock återvända och han började med sin rehabiliteringsplan, bland annat fysioterapi.

I ett möte med arbetsgivaren och Unionen sa chefen att han ville att Sören skulle hålla sig helt nykter. Sören hade aldrig varit onykter på jobbet men chefen ville att han skulle undvika alkohol för att förbättra sin hälsa.

– Jag tyckte att det gick överstyr och att de ville kontrollera allt, men sa okej. Sedan kom sommarsemestern – jag mådde bättre och ville ta en bira med polarna. Chefen anser att jag brutit ett avtal på grund av det.

När hösten kom började Sören Bergström att återkomma till arbetet i små steg, några timmar om dagen. Han skickades också till företagshälsovården igen där han fick göra olika tester: rita cirklar på en tavla, lyfta saker, stiga upp på pallar.

– Nu i efterhand kändes det som att de använde de testerna som ett verktyg för att få bort mig. Kort tid efter kom chefen med ett papper där det stod att jag var uppsagd på grund av personliga skäl. Det kändes som ett svek, att jag inte dög någonting till. Det är ju galet om man inte kan få vara kvar på sin arbetsplats på grund av sin vikt.

När Unionens ombudsman skulle förhandla om uppsägningen med företaget tog det stopp. Sören Bergström ville ha ett års uppsägningslön, men arbetsgivaren sa nej. Unionen har nu stämt maskinserviceföretaget på sammanlagt 130 000 kronor för diskriminering.

Vikt är inte någon diskrimineringsgrund, men förbundet menar att hans övervikt orsakat honom funktionsnedsättningar som gjorde det svårt för honom att utföra vissa arbetsuppgifter.

Henrietta Huzell är doktor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet. Hon ser tecken på att arbetsgivarnas vilja att ha hälsosamma medarbetare kan glida över på de anställdas privatliv.

För några år sedan gjorde hon en undersökning bland 1 000 företag i Sverige, som visade att sju av tio arbetsgivare väljer bort överviktiga vid nyrekryteringar. Samma undersökning visade att 90 procent av de tillfrågade arbetsgivarna ville att de anställda skulle ha god fysik.

– Man tror att den sunda kroppen är den smala kroppen. När arbetsgivare fick uttrycka sina önskemål svarade de att övervikt inte var ett problem – samtidigt föredrog man en muskulös och tränad kropp som dessutom kopplades till egenskaper som pliktkänsla, självkontroll och god moral, säger hon.

I andra änden kopplades övervikt i undersökningen till en risk att bli sjuk och i förlängningen ökade kostnader för företaget.

– Många arbetsgivare svarade att de är rädda för att det utökade ansvaret vid sjukskrivningar och därför försöker se till att de som anställs från början är hälsosamma. Den tränade kroppen blev en sådan markör, medan den överviktiga kroppen blev en varningsmarkör.

Vad får en sådan syn på övervikt för effekter?
– Framför allt innebär det en exkludering av väldigt många människor, säger arbetslivsforskaren Henrietta Huzell.

– I undersökningen märkte vi också att fokuseringen på hälsa och utseende inte enbart förekom i branscher som hade kundnära relationer – hälsotrenden fanns överallt. Även internationellt sett kunde vi se att Sveriges arbetsgivare var mer fokuserade på utseende än arbetsgivare i många andra länder, så vi är nog mindre toleranta än vi tror.

DISKRIMINERING I ARBETSLIVET

Det finns sju olika diskrimineringsgrunder i Diskrimineringslagen.

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck 
  • Etnisk tillhörighet
  • Sexuell läggning
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Ålder
Diskriminering

Unionens a-kassa anmäld för diskriminering av blind

I början av året anmälde Ida Östlund som är blind Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen. Orsaken är att hon inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning.
Lina Björk Publicerad 13 maj 2024, kl 06:02
En fasad med texten Unionens a-kassa. Till vänster blindskrift.
Ida Östlund har anmält Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen, då hon som blind inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning. Foto: TT/ Steven Senne/ Mats Thorén

Ida Östlund som är blind, använder ett så kallat skärmläsningsprogram som läser upp innehållet på webbsidor hon använder. Men när hon skulle använda det för att söka ersättning hos Unionens a-kassa tog det stopp. 

– Deras webbsystem är inte byggt för att jag som blind ska kunna använda det. Jag kan varken söka ersättning eller ta del av mina handlingar på inloggat läge, vilket är väldigt frustrerande. 

Hon frågade då om handläggarna kunde hjälpa henne via telefonen men eftersom det krävs mobilt Bank-ID för att godkänna handlingar gick inte det. Att träffa en fysisk person på ett kontor gick inte heller. Ida Östlund valde då att anmäla Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen med motivering att hon blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning. 

– Det sista jag vill är att bråka med a-kassan. Men det är så viktigt att man har med sig funktionsvänligheten när man bygger ett webbsystem. Nu är det krångligt även för seende personer, säger Ida Östlund. 
 

Krav på tillgänglighet

I Sverige finns ett gäng lagar som styr tillgänglighet. Sedan 2018 finns även ett webbtillgänglighetsdirektiv som innebär att webbplatser, intranät och appar ska uppfylla krav på tillgänglighet. Det kan till exempel handla om att kunna navigera och använda alla funktioner via tangentbord eller röststyrning. Att texter är lätta att förstå och att det finns möjlighet till uppläsning. 

Den som äger sidan behöver inte själv bygga in funktioner för röststyrning och uppläsning. Sidorna behöver bara skapas så att webbläsare, telefoner och hjälpmedel går att användas på dem. Det är här Ida Östlund menar att Unionens a-kassa har mer att lära. Hon har fått besked om att DO startat ett ärende av hennes anmälan. 

– Det känns bra. Kanske det hjälper någon annan. 

Unionens a-kassa har nyligen fått ta del av anmälan och har till och med den 17 maj på sig att lämna ett svar till Diskrimineringsombudsmannen. Mer än så vill man inte kommentera i nuläget.