Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Feta diskrimineras på jobbet

Många överviktiga upplever att de blir illa behandlade i arbetslivet. I Danmark pågår ett rättsfall där en dagbarnvårdare hävdar att han blev diskriminerad på grund av sin vikt när han blev uppsagd.
Anita Täpp Publicerad 22 mars 2017, kl 05:50
Shutterstock
Shutterstock

Flera undersökningar har visat att överviktiga diskrimineras på arbetsmarknaden – de har mycket sämre chans vid rekrytering, tjänar sämre och avskedas lättare än andra.

Den bilden känner också Jenny Vinglid, ordförande för Riksförbundet Hälsa oberoende av storlek, väl igen genom sina kontakter med överviktiga medlemmar. Ändå vet hon ännu ingen som har gjort en DO-anmälan.

– Vi vill ju gärna att problemet lyfts fram och försöker därför uppmuntra alla som känner sig drabbade att anmäla det, men hittills verkar ingen ha gjort det, säger hon.

Att det numera är möjligt att anmäla en arbetsgivare för diskriminering till följd av fetma beror på det danska rättsfallet.

När dagbarnvårdarens fackförbund drev fallet i danska tingsrätten begärde den att EU-domstolen skulle avgöra om fetmadiskriminering strider mot EU:s likabehandlingsdirektiv. I slutet av 2013 slog domstolen fast att även om fetma inte är ett handikapp i sig så kan den – om den leder till begränsningar i arbetsförmågan – klassas som ett funktionshinder som är skyddat av EU:s direktiv mot diskriminering.

Förra våren meddelade den danska tingsrätten att man inte ansåg att den kommun som sagt upp dagbarnvårdaren hade gjort sig skyldig till diskriminering. Nu driver hans fackförbund fallet vidare till länsrätten.

På Diskrimineringsombudsmannen har man ingen uppgift om ifall någon i Sverige har anmält att den blivit diskriminerad på grund av fetma.

Att många som känner sig illa behandlade i arbetslivet inte anmäler det tror Jenny Vinglid kan bero på att de inte alltid inser att det kan handla om diskriminering.

– Det kan ju vara svårt att ”ta på”. Om du på en anställningsintervju känner att du troligtvis får helt andra frågor om dina motionsvanor än andra, och sedan inte får jobbet. Då är det svårt att veta om arbetsgivarens beslut beror på övervikten eller på något annat, säger hon.

– Många som har ett BMI på 35 eller mer och har haft sjukdomen i många år tycker att de mår bra och tänker inte på att de är överviktiga. Då kanske de inte sätter det i samband med att de blir uppsagda. Eller så kan man tycka att det är skamfullt att ha blivit uppsagd på grund av sin vikt.

DET DANSKA RÄTTSFALLET

Karsten Karltoft hade jobbat som dagbarnvårdare i en dansk kommun i 15 år och hade goda vitsord när han 2010 blev uppsagd på grund av färre barn i kommunen. Han vägde 160 kilo redan när han anställdes. Men vid tre tillfällen före uppsägningen hade Karstens högsta chef uttalat sig bekymrat om hans vikt. Karsten Karltoft och hans fackförbund menar att han blev utvald bland 135 anställda på grund av sin fetma och att det var diskriminering. Fallet väntas komma upp i länsrätten senare i år.

Diskriminering

Unionens a-kassa anmäld för diskriminering av blind

I början av året anmälde Ida Östlund som är blind Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen. Orsaken är att hon inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning.
Lina Björk Publicerad 13 maj 2024, kl 06:02
En fasad med texten Unionens a-kassa. Till vänster blindskrift.
Ida Östlund har anmält Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen, då hon som blind inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning. Foto: TT/ Steven Senne/ Mats Thorén

Ida Östlund som är blind, använder ett så kallat skärmläsningsprogram som läser upp innehållet på webbsidor hon använder. Men när hon skulle använda det för att söka ersättning hos Unionens a-kassa tog det stopp. 

– Deras webbsystem är inte byggt för att jag som blind ska kunna använda det. Jag kan varken söka ersättning eller ta del av mina handlingar på inloggat läge, vilket är väldigt frustrerande. 

Hon frågade då om handläggarna kunde hjälpa henne via telefonen men eftersom det krävs mobilt Bank-ID för att godkänna handlingar gick inte det. Att träffa en fysisk person på ett kontor gick inte heller. Ida Östlund valde då att anmäla Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen med motivering att hon blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning. 

– Det sista jag vill är att bråka med a-kassan. Men det är så viktigt att man har med sig funktionsvänligheten när man bygger ett webbsystem. Nu är det krångligt även för seende personer, säger Ida Östlund. 
 

Krav på tillgänglighet

I Sverige finns ett gäng lagar som styr tillgänglighet. Sedan 2018 finns även ett webbtillgänglighetsdirektiv som innebär att webbplatser, intranät och appar ska uppfylla krav på tillgänglighet. Det kan till exempel handla om att kunna navigera och använda alla funktioner via tangentbord eller röststyrning. Att texter är lätta att förstå och att det finns möjlighet till uppläsning. 

Den som äger sidan behöver inte själv bygga in funktioner för röststyrning och uppläsning. Sidorna behöver bara skapas så att webbläsare, telefoner och hjälpmedel går att användas på dem. Det är här Ida Östlund menar att Unionens a-kassa har mer att lära. Hon har fått besked om att DO startat ett ärende av hennes anmälan. 

– Det känns bra. Kanske det hjälper någon annan. 

Unionens a-kassa har nyligen fått ta del av anmälan och har till och med den 17 maj på sig att lämna ett svar till Diskrimineringsombudsmannen. Mer än så vill man inte kommentera i nuläget.