Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Facket vill ta över ansvar från DO

Risken för arbetsgivare som inte gör lönekartläggningar att råka ut för ett vite är mycket liten. Unionen vill därför ta över tillsynsansvaret från Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Lina Björk Publicerad 17 november 2020, kl 08:55
Jessica Gow / TT
Unionen vill använda kollektivavtal för att motverka diskriminering vid exempelvis rekrytering och föräldraskap. Jessica Gow / TT

Alla arbetsgivare ska enligt diskrimineringslagen genomföra lönekartläggningar varje år för att upptäcka osakliga löneskillnader. Om inte företagen sköter sig har DO möjlighet att ansöka om vitesföreläggande för lagbrottet, men det görs mycket sällan. Enligt tidningen Arbetsvärlden har man inte begärt ett sådant sedan 2015.

Unionen och andra fackförbund har drivit frågan om att ta över tillsynen av det förebyggande arbetet kring diskriminering i flera år. Bland annat har man föreslagit att lagens bestämmelser och regler ska vara semidispositiva, alltså att man i stället ska kunna reglera frågan i kollektivavtal och på så sätt ha större mandat att agera om arbetsgivare inte sköter sitt jobb.

Läs mer: Lönekartläggning - en väg mot jämlika löner

– Vi tror att vi kan nå större framgång genom att driva de här frågorna genom våra kollektivavtal. DO har begränsade resurser och klarar inte av tillsynen på arbetsplatserna, utan nöjer sig med att konstatera brister, men säkerställer inte förbättringar. Vi har en närvaro på arbetsplatserna och är mer pådrivande i frågorna, säger Peter Tai Christensen, mångfaldsexpert på Unionen.

Skulle en arbetsgivare missköta sig skulle det innebära ett brott mot kollektivavtalet och större möjligheter att begära skadestånd.

– Vi skulle inte nöja oss med att påtala brister. Vi har väl utarbetade rutiner för att följa upp och se till att det sker en förändring. Missköter sig en arbetsgivare skulle det bli en förhandling och i sista led en stämning som hamnar i Arbetsdomstolen.

Läs mer: "DO borde agera hårdare"

Unionen vill att man i ett centralt avtal kommer överens om att reglera arbetet för att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering i frågor som rekrytering, föräldraskap och arbetsförhållanden genom kollektivavtal. Skulle man inte komma överens, eller om företaget inte har kollektivavtal så gäller dock fortfarande reglerna i lagen.

– Vi skulle ta över ansvaret för det främjande förebyggande arbetet, inte själva diskrimineringsförbuden. Man ska alltså inte kunna skriva avtal om vad som är exempelvis könsdiskriminering eller etnisk diskriminering, säger Peter Tai Christensen.

Lönekartläggning

I lönekartläggningen ska arbetsgivaren bedöma om löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete har ett samband med kön. För att kunna det behövs både en kartläggning och en analys. 

Det här ska kartläggas:

  • Bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas på arbetsplatsen
  • Löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika arbete
  • Löneskillnader mellan grupper med arbetstagare som utför arbete som är (eller brukar anses vara) kvinnodominerat med en annan grupp med arbetstagare som är att betrakta som likvärdigt med sådant arbete (men som inte är eller brukar anses vara kvinnodominerat).

DO

Diskriminering

Unionens a-kassa anmäld för diskriminering av blind

I början av året anmälde Ida Östlund som är blind Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen. Orsaken är att hon inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning.
Lina Björk Publicerad 13 maj 2024, kl 06:02
En fasad med texten Unionens a-kassa. Till vänster blindskrift.
Ida Östlund har anmält Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen, då hon som blind inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning. Foto: TT/ Steven Senne/ Mats Thorén

Ida Östlund som är blind, använder ett så kallat skärmläsningsprogram som läser upp innehållet på webbsidor hon använder. Men när hon skulle använda det för att söka ersättning hos Unionens a-kassa tog det stopp. 

– Deras webbsystem är inte byggt för att jag som blind ska kunna använda det. Jag kan varken söka ersättning eller ta del av mina handlingar på inloggat läge, vilket är väldigt frustrerande. 

Hon frågade då om handläggarna kunde hjälpa henne via telefonen men eftersom det krävs mobilt Bank-ID för att godkänna handlingar gick inte det. Att träffa en fysisk person på ett kontor gick inte heller. Ida Östlund valde då att anmäla Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen med motivering att hon blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning. 

– Det sista jag vill är att bråka med a-kassan. Men det är så viktigt att man har med sig funktionsvänligheten när man bygger ett webbsystem. Nu är det krångligt även för seende personer, säger Ida Östlund. 
 

Krav på tillgänglighet

I Sverige finns ett gäng lagar som styr tillgänglighet. Sedan 2018 finns även ett webbtillgänglighetsdirektiv som innebär att webbplatser, intranät och appar ska uppfylla krav på tillgänglighet. Det kan till exempel handla om att kunna navigera och använda alla funktioner via tangentbord eller röststyrning. Att texter är lätta att förstå och att det finns möjlighet till uppläsning. 

Den som äger sidan behöver inte själv bygga in funktioner för röststyrning och uppläsning. Sidorna behöver bara skapas så att webbläsare, telefoner och hjälpmedel går att användas på dem. Det är här Ida Östlund menar att Unionens a-kassa har mer att lära. Hon har fått besked om att DO startat ett ärende av hennes anmälan. 

– Det känns bra. Kanske det hjälper någon annan. 

Unionens a-kassa har nyligen fått ta del av anmälan och har till och med den 17 maj på sig att lämna ett svar till Diskrimineringsombudsmannen. Mer än så vill man inte kommentera i nuläget.