Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Dubbel stämning för trakasserande chef

Chefen söp henne full och stoppade handen innanför hennes byxor. Det nya jobbet blev en skräckupplevelse för den unga kvinnan, som drabbades av ångestattacker och slutligen tvingades säga upp sig. Unionen kräver därför arbetsgivaren på ersättning både för de sexuella trakasserierna och för att kvinnan tvingades sluta sin anställning.
Niklas Hallstedt Publicerad 26 september 2016, kl 11:08
Colourbox
Colourbox

Det var ett av hennes allra första jobb och ett jobb som hon fått efter att ha varit arbetslös en längre tid. Redan avslutningsdagen efter den första arbetsveckan började de sexuella trakasserierna, enligt Unionens stämningsansökan.

Chefen bjöd på alkohol och kvinnan uppfattade det som att hon var tvungen att dricka för att få behålla jobbet. Hon drack så mycket att hon kräktes och sedan somnade på en madrass som chefen lagt ut på golvet. När hon vaknade satt han på hennes rygg och knäppte upp hennes bh och förde också ned en hand i hennes byxor. Med hjälp av mobiltelefonen lyckades kvinnan få kontakt med sin pojkvän och sin mamma, som kom och hämtade henne. Hela den följande helgen mådde hon dåligt och funderade på om chefen kanske också drogat henne.

Trots att kvinnan tydligt klargjorde för chefen att hon inte ville ha någon fysisk kontakt med honom fortsatte trakasserierna. Bland annat visade chefen henne en låda med löspenisar som han ville att de skulle leka med. En annan dag ville han att hon skulle ha på sig en maskeraddräkt, kallad tjänstekvinnans klänning, med tydlig sexuell karaktär.

Allt det här ledde till att kvinnan drabbades av ångestattacker och fick svårt att sova. Hon blev sjukskriven på heltid och skrev också ett brev till företaget där hon meddelade att hon frånträdde sin anställning med omedelbar verkan.

Unionen kräver nu företaget på ersättning för de sexuella trakasserierna på 125 000 kronor. Till det kommer ytterligare skadeståndskrav på över 130 000 kronor, bland annat eftersom kvinnan tvingades sluta på grund av företagets agerande.

Vid sidan om Unionens stämning har det också väckts allmänt åtal mot chefen. Brottsrubricering i det fallet är sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning.

Diskriminering

Unionens a-kassa anmäld för diskriminering av blind

I början av året anmälde Ida Östlund som är blind Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen. Orsaken är att hon inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning.
Lina Björk Publicerad 13 maj 2024, kl 06:02
En fasad med texten Unionens a-kassa. Till vänster blindskrift.
Ida Östlund har anmält Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen, då hon som blind inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning. Foto: TT/ Steven Senne/ Mats Thorén

Ida Östlund som är blind, använder ett så kallat skärmläsningsprogram som läser upp innehållet på webbsidor hon använder. Men när hon skulle använda det för att söka ersättning hos Unionens a-kassa tog det stopp. 

– Deras webbsystem är inte byggt för att jag som blind ska kunna använda det. Jag kan varken söka ersättning eller ta del av mina handlingar på inloggat läge, vilket är väldigt frustrerande. 

Hon frågade då om handläggarna kunde hjälpa henne via telefonen men eftersom det krävs mobilt Bank-ID för att godkänna handlingar gick inte det. Att träffa en fysisk person på ett kontor gick inte heller. Ida Östlund valde då att anmäla Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen med motivering att hon blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning. 

– Det sista jag vill är att bråka med a-kassan. Men det är så viktigt att man har med sig funktionsvänligheten när man bygger ett webbsystem. Nu är det krångligt även för seende personer, säger Ida Östlund. 
 

Krav på tillgänglighet

I Sverige finns ett gäng lagar som styr tillgänglighet. Sedan 2018 finns även ett webbtillgänglighetsdirektiv som innebär att webbplatser, intranät och appar ska uppfylla krav på tillgänglighet. Det kan till exempel handla om att kunna navigera och använda alla funktioner via tangentbord eller röststyrning. Att texter är lätta att förstå och att det finns möjlighet till uppläsning. 

Den som äger sidan behöver inte själv bygga in funktioner för röststyrning och uppläsning. Sidorna behöver bara skapas så att webbläsare, telefoner och hjälpmedel går att användas på dem. Det är här Ida Östlund menar att Unionens a-kassa har mer att lära. Hon har fått besked om att DO startat ett ärende av hennes anmälan. 

– Det känns bra. Kanske det hjälper någon annan. 

Unionens a-kassa har nyligen fått ta del av anmälan och har till och med den 17 maj på sig att lämna ett svar till Diskrimineringsombudsmannen. Mer än så vill man inte kommentera i nuläget.