Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Arbetsgivare måste jobba hårdare mot diskriminering

I dag är arbetet för till exempel HBTQ-inkluderande arbetsplatser frivilligt, men från årsskiftet kommer företag att bli skyldiga att jobba förebyggande för att främja alla anställdas lika rättigheter och möjligheter. Arbetet med aktiva åtgärder inom arbetslivet kommer då att omfatta samtliga diskrimineringsgrunder.
Johanna Rovira Publicerad 23 juni 2016, kl 10:23
Colourbox
Unionen välkomnar att arbetsgivare framöver måste jobba aktivt ned samtliga sju diskrimineringsgrunder. Colourbox

Fram till årsskiftet är arbetsgivarna skyldiga att jobba för att förbygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Riksdagen fattade i veckan beslut om att ändra diskrimineringslagen så att företag från och med nästa år även måste jobba förebyggande mot diskriminering och främjande av lika rättigheter också när det gäller diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

En stor framgång, anser Peter Tai Christensen, Unionens expert på likabehandling, jämställdhet och mångfald.

– Vi vet ju att det förekommer diskriminering som har samband med samtliga diskrimineringsgrunder. Att man endast var tvungen att jobba främjande och förebyggande med tre av sju diskrimineringsgrunder känns konstigt eftersom det inte finns någon inbördes hierarki mellan diskrimineringsgrunderna.

Lagändringen innebär också att arbetssättet kommer att bli annorlunda. Arbetsgivarna måste framgent kartlägga vilka risker som finns för diskriminering och repressalier eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.

Läs mer: Årliga lönekartläggningar återinförs

– Medan fokus tidigare låg på målet med arbetet är fokus i nya lagen själva det systematiska arbetssättet, som tvingar arbetsgivarna att åtgärda de risker och hinder som finns.  Vi är positiva till det mesta med ändringarna, utom att vi inte har möjlighet att i kollektivavtal ersätta bestämmelserna om aktiva åtgärder med mer ändamålsenliga och branschanpassade regler, säger Peter Tai Christensen.

Diskriminering

Unionens a-kassa anmäld för diskriminering av blind

I början av året anmälde Ida Östlund som är blind Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen. Orsaken är att hon inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning.
Lina Björk Publicerad 13 maj 2024, kl 06:02
En fasad med texten Unionens a-kassa. Till vänster blindskrift.
Ida Östlund har anmält Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen, då hon som blind inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning. Foto: TT/ Steven Senne/ Mats Thorén

Ida Östlund som är blind, använder ett så kallat skärmläsningsprogram som läser upp innehållet på webbsidor hon använder. Men när hon skulle använda det för att söka ersättning hos Unionens a-kassa tog det stopp. 

– Deras webbsystem är inte byggt för att jag som blind ska kunna använda det. Jag kan varken söka ersättning eller ta del av mina handlingar på inloggat läge, vilket är väldigt frustrerande. 

Hon frågade då om handläggarna kunde hjälpa henne via telefonen men eftersom det krävs mobilt Bank-ID för att godkänna handlingar gick inte det. Att träffa en fysisk person på ett kontor gick inte heller. Ida Östlund valde då att anmäla Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen med motivering att hon blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning. 

– Det sista jag vill är att bråka med a-kassan. Men det är så viktigt att man har med sig funktionsvänligheten när man bygger ett webbsystem. Nu är det krångligt även för seende personer, säger Ida Östlund. 
 

Krav på tillgänglighet

I Sverige finns ett gäng lagar som styr tillgänglighet. Sedan 2018 finns även ett webbtillgänglighetsdirektiv som innebär att webbplatser, intranät och appar ska uppfylla krav på tillgänglighet. Det kan till exempel handla om att kunna navigera och använda alla funktioner via tangentbord eller röststyrning. Att texter är lätta att förstå och att det finns möjlighet till uppläsning. 

Den som äger sidan behöver inte själv bygga in funktioner för röststyrning och uppläsning. Sidorna behöver bara skapas så att webbläsare, telefoner och hjälpmedel går att användas på dem. Det är här Ida Östlund menar att Unionens a-kassa har mer att lära. Hon har fått besked om att DO startat ett ärende av hennes anmälan. 

– Det känns bra. Kanske det hjälper någon annan. 

Unionens a-kassa har nyligen fått ta del av anmälan och har till och med den 17 maj på sig att lämna ett svar till Diskrimineringsombudsmannen. Mer än så vill man inte kommentera i nuläget.