Mutor äter förtroende. Varje gång en Arlaskandal eller Systembolagethärva slås upp i medierna börjar tanken att gro: Vem kan man lita på? Och när den känslan slår rot föds lätt en misstro mot hela det demokratiska systemet.
Helena Sundén, generalsekreterare för Institutet mot mutor, får dagligen frågor om vad som ligger inom ramen för affärsrelationer och vad som kan betraktas som otillbörliga gåvor. Svaret? Det finns ingen klar gräns.
– Allt beror på vem mottagaren är och vad som är syftet med gåvan, säger Helena Sundén.
Hon tycker att det är viktigt att den som leder ett företag sätter tydliga gränser och lever efter dem. Ledningen måste också stötta anställda som vågar ställa frågor och ifrågasätta misstänkta fakturor och brister i leverantörsleden.
– För att det ska ses som en muta måste det finnas ett affärsförhållande. Dina anställda kan du ”muta” hur mycket som helst, så länge du skattar för det.
I Sverige anmäls ungefär hundra ärenden per år till Riksenheten mot korruption. 30 procent av dem leder till åtal och 10–15 leder till fällande domar. Ärendena gäller allt från vårdhavare som ärvt egendom av vårdtagare, till umgängesresor, hockeymatcher, middagar och kryssningar. I mitten står ofta en mellanchef med goda intentioner.
– Det är lätt att råka ta emot eller ge en muta. I de flesta fall är det någon som velat vara snäll, som vill främja en relation eller velat tacka för något. Ingen har ont uppsåt, men man gör det med arbetsgivarens plånbok. Och det är lätt att bli fartblind.
Och fartblindheten – eller kulturen inom ett företag – sprider sig snabbt, och är svår att ta sig ur. De mutärenden som kommer upp i det svenska rättssystemet är som snöbollar som har rullat väldigt länge. Rutiner är så inarbetade att ingen längre ifrågasätter varför man gör som man gör.
– Korruption är som ett virus – och väldigt svårt att stoppa. Anställda som slår larm får ofta valet att vara tysta eller lämna sitt jobb.
Vad kan man göra om man misstänker att ens företag sysslar med mutor?
– Om du får känslan av att något är lurt, våga säga nej. Prioritet ett är att rapportera misstankarna internt. Och riktas misstankarna mot din närmaste chef är det viktigt att det finns andra personer i verksamheten som du kan vända dig till. Känner du att det inte går att prata om det internt så kan du anmäla det till polisens korruptionsgrupp eller ringa till oss.
Tittar man på statistiken så förekommer bygg- och fastighetssektorn, tillverkningsindustri och återförsäljare regelbundet i korruptionsärenden. Men det betyder inte att anställda där mutar och mutas mer, snarare att fler slagit näven i bordet kring problemet och anmäler.
Mutor förekommer i alla länder, alla branscher och på alla nivåer.
– En god nyhet är att företagen är mer medvetna nu än för tio år sedan. De har förstått att om man vill bygga långsiktiga och hållbara affärer så måste man spela schysst, för det skadar varumärket att hamna på förstasidorna för en skandal.
Men trots regelbundna avslöjanden och skrämmande exempel på hur man inte ska göra, fortsätter korruptionen att fylla tidningssidorna.
– Vi är bra på att prata om problemen när de väl kommer upp. Men sedan hamnar fokus på att tjäna pengar igen. Det vi försöker att prata med ledningsgrupper om är att det finns en koppling mellan att tjäna pengar långsiktigt och att ta tag i korruptionen.
Enligt Helena Sundén heter nyckeln till en frisk kultur på företag transparens. Genom policyer, genom handlingar och genom diskussioner. Men att ha regler nedpräntade betyder inte nödvändigtvis att de följs.
– Att ha en policy om mutor är bra, men se till att fylla den med praktiska exempel på situationer ni kan råka ut för och hur ni ska handla om det uppstår frågetecken. Att prata öppet om mutor kan förebygga övertramp.
– Diskutera gärna månadens dilemma på intranätet, fråga dina kollegor hur de skulle agerat om en faktura de inte kände igen damp ned i knät. Det står alltid en människa bakom mutan.
Enligt näringslivskoden, som är ett slags hjälpguide för företagen, kan definitionen för vad som är en muta eller inte delas upp i tre kategorier. Den första handlar om personer som jobbar med myndighetsutövning eller offentlig upphandling. De ska företräda hela svenska folket och bör inte försätta sig i en situation där de skulle kunna misstänkas för oegentligheter.
– Enligt koden är det förbjudet att ge förmåner till en sådan person. Och vad är då en förmån? En lunch kopplad till ett affärsmöte där båda parter är i tjänsten och där fokus är på arbetet, är det inte. Men om en myndighet kommer till en arbetsplats för att utreda ett misstänkt brott, och samtidigt blir bjuden på tårta och kaffe, så kan det misstänkas vara en förmån som kan påverka beslutet, säger Helena Sundén.
Den andra kategorin handlar om offentligt anställda och delar av den privata sektorn. Här hamnar fond-, finans- och försäkringsbranschen. Personer som förvaltar mycket pengar och förtroende. Här kan man betrakta omständigheterna: Hur mycket är gåvan värd? Vilken ställning har den som tar emot den? Finns det en naturlig koppling till min tjänst?
– Här ska du aldrig ge eller ta emot erbjudanden som ligger utanför ert vanliga umgänge. Har jag till exempel nytta i tjänsten av att bli bjuden på en hockeymatch eller konsert? Förmodligen inte.
Den tredje och sista kategorin är anställda inom privatägda företag. Här ska man gå efter öppenhet och måttfullhet. En gåva ska aldrig lämnas bakom stängda dörrar och värdet ska inte vara så stort att det kan uppfattas som ett försök till påverkan.
Böter eller fängelse
Påföljden för mutbrott är böter eller fängelse upp till två år. Ses brottet som grovt kan fängelsestraffet bli upp till sex år. Från lagstiftarens ögon ser man strängare på korruption som rör den offentliga sektorn.
Några varningstecken
Var misstänksam om gåvan ...
- ... är av betydligt värde.
- ... inte har något samband med ditt arbete.
- ... lämnas i nära anslutning till ett beslut.
- ... handlar om ett evenemang och du får ta med en vän eller anhörig.
- ... lämnas konfidentiellt.
- ... är riktad till vissa utvalda personer.
- ... avviker från gängse umgängesformer mellan dig och den som ger gåvan.
MUTOR VI MINNS
Fifa 2015. Under hösten uppdagades en muthärva som pågått i flera decennier. Fifa-medlemmar har svindlat till sig miljarder genom att sälja rättighetsavtal för tv-sändningar i flera omgångar och den sydafrikanska regeringen köpte till sig fotbolls-VM 2010. Dessutom förekom mutor i samband med valet till Fifa-president 2011, där Sepp Blatter valdes om. Efterspelet är troligtvis inte över än men Fifas etiska kommitté beslutade att stänga av Fifas president Sepp Blatter och ordföranden för det europeiska fotbollsförbundet Uefa, Michel Platini, i åtta år.
Bilprovningen 2006. Åtta anställda på en station i Mellansverige misstänktes för att ha tagit emot stora mängder sprit, choklad och öl från en kund som regelbundet besiktigade sina bilar på företaget. Nästan alla på arbetsplatsen berördes av muthärvan, inklusive arbetsledaren. Samtliga varslades om avsked och polisanmäldes.
Systembolaget 2003. Strax före jul fick ledningen reda på att det fanns ett hemligt poängsystem som florerade inom företagets butiker, som gjorde det möjligt att tjäna pengar om man sålde ett antal flaskor av en viss sorts vin. Systembolagets dåvarande vd Anitra Steen försökte länge att lösa muthärvan internt, men var till sist den som polisanmälde oegentligheterna. Huvuden rullade och 92 butikschefer åtalades för att ha tagit emot mutor för sammanlagt 1,2 miljoner kronor.
Bofors 1987. Indien ville köpa tungt artilleri och hade två leverantörer kvar i sista förhandlingsomgången: Sverige och Frankrike. Ordern på 410 stycken Haubits 77B gick till sist till svenska Bofors. På våren 1987 avslöjade Sveriges Radio att vapentillverkaren hade betalat ut 260 miljoner kronor till ett konto i Schweiz, för att muta lämpliga beslutsfattare i Indien. En förundersökning om muta startades men lades ned. Även i Indien fick skandalen stor uppmärksamhet.