Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Delningsekonomin behöver svensk partsmodell

Delningsekonomins aktörer har en jättechans att skapa hållbarhet med hjälp av den svenska modellen. Det förklarade Unionens utredare Fredrik Söderqvist för hundratals IT-människor på tech-konferensen Sime i veckan.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
Unionen deltog vid årets Sime-konferens, på Cirkus i Stockholm. Kollega

Digitaliseringen och delningsekonomin innebär att mängder av traditionella medelinkomstjobb riskerar att sopas av banan. När utbyte av varor och tjänster sker direkt via en digital plattform behövs inte lika många mellanhänder och såväl transaktions- som distributionskostnaderna blir i princip noll. Säljare, administratörer, logistiker och anställda inom transportsektorn kan behöva se sig om efter nya uppgifter.

På IT-konferensen Sime som hölls på Cirkus i Stockholm i förra veckan hade Unionens utredare Fredrik Söderqvist, som också är ledamot i Digitaliseringskommissionen, bjudits in för att tala om jobben i delningsekonomin; det vill säga den ekonomi som bygger på ett utbyte av tjänster förmedlade via digitala plattformar, med aktörer som Uber, Airbnb, Car2go mfl.

Fredrik Söderqvist tror inte att hälften av alla jobb kommer att försvinna, som vissa forskare menar. Även om han ser att utvecklingen ökar trycket och det inte minst bland Unionens medlemmar.

- Än så länge har digitaliseringen mest slagit mot lågkvalificerade jobb inom industrin, men automatiseringen kommer att ta fler jobb på tjänstemannasidan. Och där finns våra medlemmar.

Det Unionens medlemmar och resten av tjänstemännen på arbetsmarknaden behöver framöver är större omställningsförmåga, menar han. Att hela tiden uppdatera sin kompetens. Han nämner det omställningsavtal som Unionen genom PTK förhandlat med Svenskt Näringsliv om, som stöp på mållinjen i början av hösten, och som skulle ge tjänstemännen möjlighet till sex månaders kompetensutveckling med 80 procent av lönen.

- De trygghetssystem vi har i dag kommer att få utstå ett oerhört tryck om många människor på kort tid hamnar utanför en allt mer kompetenskrävande arbetsmarknad. Systemet är inte anpassat för att stödja individen i en så hög omställningstakt. Det behövs alternativa lösningar.

I dag är det en stor del av delningsekonomin som försiggår i ett skuggland, utan att verksamheten beskattas eller räknas in i statistiken. Uppdragstagarna tappar det sociala skyddsnätet. Det är inte hållbart, delningsekonomin behöver regleras, menar han.

- Men det bör vara parternas roll att reglera. Det blir för tungrott och oflexibelt om politikerna ska gå in och lagstifta på området. Vad vi behöver är en självreglering, mellan parterna. Jag tror att det finns en jättechans för delningsekonomins aktörer att skapa hållbarhet i Sverige.

Läs mer om delningsekonomin i nästa nummer av tidningen Kollega, ute den 2 december.

Om Sime

Sime är en IT-konferens som arrangeras på olika håll i världen en eller ett par gånger om året. I år hölls konferensen på Cirkus i Stockholm i veckan, och om ett par veckor är det dags för Miami. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Jonglör eller spöke – vem är du på jobbet?

Är du osynlig som ett spöke i den interna chatten och har kameran av på möten? Eller gör du hjärtan till kollegorna medan du jonglerar barn med kamera på? Vi listar fem vanliga personlighetstyper på det hybrida kontoret.
Elisabeth Brising Publicerad 18 december 2024, kl 06:04
En person utklädd till spöke står vid en dator.
Känner du dig som ett osynligt spöke på det hybrida jobbet? Eller kanske som en jonglerande bläckfisk med jour 24/7? Det digitala landskapet har även kristalliserat ut konservativa "det-var-bättre-förr-are", spralliga rookies och flexibla karriärister. Foto: Shutterstock

 Jonglören: ”Skynda, skynda – nu är det bråttom”

Dagen börjar med ett högaffektivt skrik mot vinterkläder. På något sätt kommer barnen i tid till sina institutioner. Hemma hos jonglören plingar jobbmejlen parallellt med förskolans notiser om löss och magsjuka. Jonglören tar ett djupt mindfulness-andetag och försöker jobba ikapp förra veckans vabb. 

Den här gruppen får mest gjort hemma, tycker de själva. En slipper restid, kan spara in på hunddagis och hämta telningarna nästan i tid. Distansmöjlighet och flex är ett krav på den moderna arbetsgivaren. Telefonmöten hålls med avbrott för hostattacker och begäran om ”Mer skärmtid!”. 

Jonglören dyker visserligen in på kontoret ibland, men mest för att dela varmt kaffe och överlevnadstips med andra småbarnsföräldrar. 

Spöket: ”Ingen ser vad jag gör”

Träffas är väl rätt onödigt sedan internet uppfanns, tycker Spöket. Därefter var pandemin det bästa som hänt i arbetslivet. Äntligen blev det okej att jobba hemma utan jobbig interaktion med en komplex jobbfamilj man fick på köpet med lönen. 

Bu! Likt en osalig ande kommer Spöket ibland in på kontoret vid fullmåne, eller gör en blek tumme upp i chatten för att visa att hen lever på andra sidan. 

Men meningslöst småprat, sega möten och prat om privatliv borde förbjudas på arbetstid, tycker Spöket. Hen vill bara få jobba på - i fred. Dessutom är Spöket en osynlig stjärna. Jobbet blir bra gjort, även om inget vet riktigt hur eller av vem. 

Förändringsmotståndaren: ”Allt var bättre förr”

När Förändringsmotståndaren började sin karriär fanns det knappt datorer. Alla hade ett eget rum och var på kontoret jämt – sjuka eller ej. Man skrev ut sina papper i ordentliga högar. Det togs riktig fika, två gånger per dag, och var sak i tur och ordning. 

F-motståndaren sitter ofta (ensam) på ett lugn, en kunskap och en erfarenhet som inte alltid tas till vara på kontoret. 

Nuförtiden är visst alla hemma jämt - utom Förändringsmotståndaren. På kontoret måste man i och för sig gå runt som på högstadiet med sina tillhörigheter i ett litet skåp. Ingen har tid för kaffe och kaka, i stället stressar de runt och undrar varför de är så trötta.  

Rookien: ”Tänk om jag är en bluff?”

Jobba på plats eller hemma? Allt funkar! "Det känns som jag jobbar hårdast här". Tänker rookien. Och det är ofta den yngsta, nyanställda och konsultens lott. Rookien måste bevisa sig och göra grovjobbet som andra skyr. Morgon, sen kväll, helg och natt. Allt är okej så länge rookien känner att hen utvecklas och går framåt och det kommer lite uppmuntran  och beröm. AW – underbart! 

Rookien vill komma in i gänget, synas och klättra. Hen kan verka självsäker men inunder bultar ett känsligt hjärta. Var snäll mot rookien och hen kommer leverera tillbaka. Kritisera inte för hårt - rookiens värsta mardröm är att bli avslöjad som okunnig. 

Karriäristen: ”Gör det bäst själv

Vi måste få folk tillbaka till kontoret efter pandemin, säger Karriäristen (som ofta är chef). Möten (som hen ofta ska leda) funkar trots allt bäst på plats. 

Men samtidigt gillar Karriäristen själv friheten i att vara flexibel de dagar det passar en padeltid, nätverkande lunch eller dotterns konsert.

Karriäristen skulle aldrig få för sig att sjukskriva sig eller vabba. Numer kan ju alla kontorister jobba lite närsomhelst, varsomhelst och det är inget problem, i alla fall inte för Karriäristen själv som gärna tar mötena från Mallorca på julafton. 

Men det vore nog bra om medarbetarna själva var lite mer på plats. 

Rapporten Arbetspusslet

De fem karriärtyperna är hämtade från ISS enkät och rapport  Arbetspusslet som listar fem moderna ”medarbetarpersonas”. De ska enligt rapporten tas med ”en nypa salt”.