Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefer blir också mobbade

Att det förkommer mobbning på arbetsplatser är inget nytt. Men att vara chef är ingen garanti för att slippa bli mobbad av sina medarbetare. Dessutom kan det vara svårare att få stöd som chef. Både när man själv blir mobbad eller anklagas för mobbning.
Linnea Andersson Publicerad

Hallå där… Christina Björklund, docent vid Karolinska Institutet, som tilldelats 3 300 000 kronor av AFA Försäkring till ett forskningsprojekt om ”uppåtgående” mobbning.

Här är fler forskningsprojekt om arbetsmiljö och hälsa som fått pengar av AFA Försäkring.

Vad ska du göra för pengarna, vad går projektet ut på?
­– Det började med att vi gjorde en studie på tidiga indikationer på mobbning och trakasserier rent allmänt och hur man kan se och förebygga mobbning. Men jag kände att det fanns ett perspektiv som man inte hade tittat på tidigare, varken i forskning eller i samhällsdebatten. Nämligen vad som händer om mobbning är uppåtgående, att man som chef eller ledare själv är utsatt för mobbning. Det finns ett maktförhållande även mellan medarbetare och chef. Du kan ju vara en riktig skitstövel som medarbetare också.

Glöms cheferna bort?
– Ja, jag tror att mobbning mot chefer förekommer mer än vad man tror men att det inte talas om det. Vi ska också titta på vilket stödsystem det finns i organisationerna för att ta hand om de här personerna. Det finns ofta många policys och riktlinjer men frågan är var perspektivet ligger. En del chefer klarar av att hantera det där perfekt men en del gör det inte. Det blir för tungt. Vågar man ta ett tufft beslut i fortsättningen om man mår dåligt?

Tror du att det är vanligare i vissa branscher?
Jag kan tänka mig att det är vanligare hos vissa chefsgrupper. Jag tror kanske att det är mellancheferna som är mest utsatta, de som har krav både upp- och nerifrån. När det kommer beslut uppifrån som du ska förmedla till dina medarbetare så uppstår det kanske frustration och då blir det den närmsta chefen som man ger sig på.

Hur yttrar sig mobbning mot chefer?
– Det är en större risk att mobba chefen så det är mer subtilit. Det kanske pratas bakom ryggen eller att du som medarbetare inte dyker upp på möten och genom att du inte bidrar så kan man som chef inte lösa sin uppgift. Det handlar egentligen om att du hindrar en person att utföra sitt arbete och det kan självklart vara tvärtom, att en chef hindrar en medarbetare att utföra sitt arbete.

Uppåtgående mobbning

Forskningsprojektet kommer att vara igång under en treårsperiod. I projektet använder man uppgifter från ett av AFA Försäkrings arbetsmiljöprogram. Man kommer också att intervjua chefer som blivit anklagade för att mobba, men blivit friade efter utredning, och chefer som upplever att de är utsatta för mobbning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.