Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Chef med dålig koll på arbetsmiljö?
Är du chef med dålig koll på ditt arbetsmiljöansvar? Du är inte ensam. Många chefer saknar tillräcklig kunskap om vad som gäller. Från och med den 31 mars gäller nya regler som ska göra ansvaret tydligare. Men det är arbetsgivare och inte chefer som bär ansvaret.
Den nya arbetsmiljöföreskriften som snart träder i kraft innebär att arbetsgivares ansvar över för hög arbetsbelastning, slitsamma arbetstider och kränkande särbehandling blir tydligare.
Läs mer: Nya regler om psykosocial arbetsmiljö
Arbetsgivare ska till exempel se till att arbetstiden inte leder till ohälsa hos anställda på grund av långa pass, skiftarbete, övertidsarbete eller att man är tillgänglig efter arbetsdagens slut.
– Frågan om tillgänglighet är väldigt relevant för våra medlemar så vi är jätteglada över att arbetsgivarens ansvar blir mer tydligt, säger Daniel Gullstrand, utredare på Unionen.
När Daniel Gullstrand föreläser om den nya föreskriften för Unionens chefsmedlemmar märker han att det finns en stor okunskap. Trots att arbetsgivaren ska se till att chefer med arbetsmiljöansvar har såväl rätt kunskap som resurser har de flesta chefer aldrig fått någon utbildning.
– Det är väl utmärkt att ta tillfället i akt och utbilda chefer nu när den nya föreskriften införs.
Han är dock noga med att poängtera att den nya föreskriften inte innebär att du som chef får ett större ansvar, utan att arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar. Däremot skärps kraven på arbetsgivarna i och med att deras ansvar preciseras.
– Jag tycker det är fel att få chefer att tro att det är de som bryter mot lagen om de inte kan det här, det skapar extra negativ stress.
För att kunna ta ditt arbetsmiljöansvar som chef är det viktigt att du har rätt förutsättningar och ett rimligt antal underställda. Arbetsmiljölagen gäller alla anställda – även chefer – och som chef måste du ha möjlighet att sätta ner foten. Samtidigt har du ett ansvar att påtala brister i arbetsmiljön uppåt i organisationen.
Du har säkert läst om chefer som åtalas efter olycksfall på jobbet. Även om arbetsmiljöansvaret alltid ligger på arbetsgivaren kan en chef, som tilldelats arbetsmiljöansvar, straffas om någon blir skadad, sjuk, utsätts för allvarlig fara eller i värsta fall avlider. Trots att arbetsgivaren har delegerat arbetsmiljöansvaret till en chef är det dock inte säkert att det är chefen som döms, utan det är en sak för domstolen att avgöra och kan till exempel handla om vilka resurser chefen haft att ta sitt ansvar.
Enligt Daniel Gullstrand har många av Unionens medlemmar en otydlig arbetsbeskrivning samtidigt som de tar mycket ansvar. Är arbetsuppgifterna dessutom knutna till en särskild person är risken stor att man tar hem jobb efter arbetsdagens slut eller när man är sjuk.
För att undvika att anställda jobbar för mycket eller blir stressad över ovissheten om vad som förväntas av dem kan det vara bra att ta fram en tydlig arbetsbeskrivning, vilket man som anställda har rätt till enligt arbetsmiljöföreskriften.
Tips!
- Delegera – se till att du har tid att ta dig an ditt arbetsmiljöansvar.
- Ta fram en policy – t.ex. en tillgänglighetspolicy över hur och när man bäst kontaktar varandra utanför arbetstid.
- Involvera dina medarbetare – anställda ska känna till och ha möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet.
TÄNK PÅ!
- Det är arbetsgivaren ansvar att fördela arbetsmiljöansvaret på dig som chef samt att utbilda och ge dig rätt resurser för att kunna ta det ansvaret.
- Om du som chef bryter mot arbetsmiljölagen och någon blir skadad, sjuk eller dör kan det blir fråga om en brottsutredning. Men även om du har tilldelats arbetsmiljöansvar är det inte säkert att det är du som har straffansvar.
- Har du dålig koll på hur ditt ansvar se ut? Ta upp det med din arbetsgivare och tala om att du har rätt till relevant utbildning.
- Föreskriften säger att arbetsgivare ska ha mål för verksamhetens arbetsmiljö som ska främja hälsa. Det kan vara både kvantitativa och kvalitativa mål, men det de ska gå att följa upp.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Klart: Nu ska koldioxiden fångas in
Sveriges första och en av världens största anläggningar för att fånga in koldioxid från atmosfären har fått klartecken att byggas. Men den nya tekniken är riskfylld – ett gasläckage kan bli förödande.
Med hinken full av verktyg tar underhållsingenjören Jonas Karlsson trapporna de 68 metrarna upp genom pannhuset inuti kraftvärmeverket i Värtahamnen i Stockholm. När han når ända upp visar pulsmätaren 160.
Budskapet går hem. Stockholm Exergis ledning inser att bolaget måste installera hissar i de två höga torn som kommer att resa sig nästan hundra meter mot skyn när den nya anläggningen för koldioxidinfångning är på plats.
– Säkerheten är a och o. Ingen skulle orka jobba efter att ha gått trapporna hela vägen, säger Unionenmedlemmen Jonas Karlsson när han beskriver det pedagogiska experiment han utförde för några månader sedan.
Tornen blir den mest synliga delen av anläggningen, som ska fånga in 800.000 ton koldioxid per år. Det är mer än vad Stockholms vägtrafik släpper ut under samma period. Samtidigt har tornen väckt en del protester från närboende.
Beslut om att satsa på att fånga koldioxid
I slutet på mars kom beskedet: Styrelsen för Stockholm Exergi beslutade att bygga en av världens största anläggningar för infångning och permanent lagring av koldioxid, så kallad bio-CCS. Bygget börjar omgående och målsättningen är att vara i drift under 2028.
Röken som i dag stiger ur kraftvärmeverkets skorsten ska då i stället ledas i ett rör över Lidingövägen och ner till koldioxidinfångningen i den nya anläggningen i Energihamnen, en del av Norra Djurgårdsstaden.
Den koldioxid som fångas in från biokraftvärmeverket ska komprimeras till flytande form. Från kajen transporteras den sedan med fartyg till permanent lagring under havsbottnen utanför Bergen i Norge. Där mineraliseras koldioxiden och blir en del av berggrunden.
– Koldioxidinfångningen är ett tekniskt pilotprojekt, men även ett pilotprojekt i säkerhetstänk. Tekniken är ny och innebär nya risker, säger Jonas Karlsson när Kollega besöker forskningsanläggningen som varit i gång sedan 2019.
På kajen kommer det att stå åtta cylinderformade tankar på 2000 kubikmeter styck där den flytande koldioxiden kommer att förvaras i väntan på nästa fartyg. I miljötillståndet bedöms risken för läckage som liten men det kommer ändå finnas en skyddsbarriär för att skydda boende i området.
– Skulle det bli ett läckage trycks koldioxiden ut över havet. Den är tyngre än luft och lägger sig ovanpå vattenytan. Är det minsta lilla vind kommer koldioxiden att lösas upp, säger Jonas Karlsson.
Ska leda till negativa utsläpp
Utanför kraftvärmeverket öppnar Fabian Levihn dörrarna till den containerstora forskningsanläggning som visar hur avskiljningen går till. Han är chef för forskning och utveckling på Stockholm Exergi och van vid att lägga orden så att de många besökare bolaget har förhoppningsvis ska förstå, från skolklasser till kungaparet och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Även forskningsanläggningen har två torn, men i betydligt mindre skala. Rökgasen komprimeras och förs in i det ena tornet som fylls upp med rökgas. Från toppen av tornet rinner sedan en vätska som består av kaliumkarbonat löst i vatten.
Efter en kemisk reaktion förs vätskan vidare till det andra tornet. När blandningen värms till 105 grader separeras koldioxiden från rökgaserna.
– Vi har gjort alla tester som krävs. Men det går att förbättra tekniken och vi kommer att fortsätta med det även efter 2028 när fullskaleanläggningen tas i bruk, säger Fabian Levihn, som i testerna samarbetar med KTH, där han är docent i energisystemens ekonomi och företagande.
Genom att skilja av koldioxid från bioeldad värmeproduktion likt den i Värtan skapas så kallade negativa utsläpp.
– De behövs eftersom det inte går att minska alla fossila utsläpp. För att vi ska ha en chans att klara Parisavtalet behövs 600 anläggningar av den här typen i världen, säger Fabian Levihn.
Parisavtalet
- Ett globalt klimatavtal som trädde i kraft 2016.
- Kärnan i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser.
- Ett av målen i avtalet är att hålla den globala uppvärmningen långt under 2 °C och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C.
Källa: Stockholm Exergi och Naturvårdsverket
Kritik från andra forskare
Men satsningen får också kritik. Alexander Olsson, forskare vid Linköpings universitet, anser att försöket i Värtan görs utan tillräcklig diskussion om riskerna:
– Man använder en ny teknik och det finns alltid risker med det. Samtidigt finns det inte riktigt någon plan B. Vad händer om tekniken inte funkar som den ska, kommer målet att ändras i så fall?
Han är också bekymrad över att takten i det övriga miljöarbetet i Stockholmsområdet kan stanna av och att politikernas ambition att minska utsläppen från bland annat biltrafiken och sopförbränningen minskar.
– Politikerna förlitar sig på att koldioxidinfångningen räcker för att klara stadens klimatmål, säger Alexander Olsson.
Även när det gäller lagringen finns en del osäkerhet, menar han.
– Vi vet inte om tekniken fungerar säkert. Just i Stockholms fall är kanske inte lagringen något problem eftersom det är ganska små mängder det rör sig om. Det blir dock ett problem senare när många intressenter vill lagra koldioxid på ett begränsat utrymme.
Är det inte viktigt att någon går före?
– Absolut. Tekniken är av allt döma helt nödvändig, men vi tycker man ska ha en kritisk inställning och se hur koldioxidinfångningen kan påverka den övriga klimatpolitiken.
Exergis vd håller inte med om kritiken
Stockholm Exergis VD Anders Egelrud tillbakavisar kritiken.
– Jag tycker att den har ett för snävt perspektiv. Det är ingen tvekan om att koldioxidinfångning kommer att krävas, men vi behöver också andra tekniker som motverkar klimatuppvärmningen, säger han.
Är det risk att man förlitar sig för mycket på koldioxidinfångningen?
– Stockholms stad har en väldigt ambitiös plan för trafiken och andra områden, men ska vi vara ärliga finns det inte en stad och inte ett företag med höga klimatmål som inte också kommer behöva köpa teknisk kolsänka för att nå sina mål, till exempel genom koldioxidinfångning.
Är du trygg med att det kommer finnas den lagringskapacitet ni behöver?
– Att lagra på det här sättet i porös berggrund med ett fast berglager ovanpå som blir tätslutande är otroligt säkert.
Bärbara gasvarnare ett måste
En gul liten dosa ligger på en avsats inne i forskningsanläggningen och påminner om risken för gasläckage, en av de främsta arbetsmiljöriskerna i den nya anläggningen.
– Dosan är ett gaslarm. Alla som jobbar i byggnaden ska ha en dosa på sig, framför allt för att ha koll på koldioxiden. Det kommer även finnas fasta gasvarnare, både inne i anläggningen och utanför, säger Jonas Karlsson.
Luften vi andas in innehåller 0,04 procent koldioxid. Är halten 10 procent blir du förgiftad på en minut (se ruta).
– Det är en riskfylld verksamhet och vi kommer att vara många på en liten yta under byggnationstiden. När vi bestämmer nivån på den personliga skyddsutrustningen tittar vi även på möjligheten att ha en liten lufttub i fickan på skyddskläderna. Ser du ett vitt moln är det koldioxid och då ska du stoppa tuben i munnen.
Bolagets devis är att jobba säkert eller inte alls.
– Alla har mandat att stoppa jobb om det skulle behövas av säkerhetsskäl, säger Jonas Karlsson.
Torbjörn Tenfält
Förgiftning vid 10 procent koldioxid
- 90 procent av koldioxiden från Värtaverket ska anläggningen fånga in. I dag släpps 18 procent koldioxid ut. Målet är alltså att släppa ut 1,8 procent.
- I Sverige finns ett 40-tal anläggningar som är lämpliga för koldioxidinfångning. Det handlar främst om pappersbruk och kommunala och privata energibolag. Drygt 20 är i gång och provar tekniken, men Stockholm Exergi har kommit längst.
- Luften vi andas innehåller 0,04 procent koldioxid, medan den vi andas ut innehåller 3,8 procent. Du kan vara i ett rum instängd med 5 procent koldioxid i max en timme, därefter blir du förgiftad. Är halten koldioxid i rummet 10 procent blir du förgiftad på en minut.
Källa: Stockholm Exergi och Naturvårdsverket
