Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Bye bye Ericsson
Ericsson gör sig av med 3 000 anställda i Sverige. Samtidigt har bolaget fler anställda än någonsin - ute i världen. Kollega.se har löpande rapporterat om neddragningsplaner och varsel under året - när vi nu gör ett slags bokslut och samlar årets rapportering blir bilden tydlig: i dag är Ericsson mer utländskt än svenskt.
För den Ericssonanställde i Borås, som riskerar att bli arbetslös efter 20 år på företaget, är beskedet om ”betydande neddragningar” en kalldusch. Inte blir det mycket bättre av att det sägs att de uppsagda har goda utsikter att få nya jobb. Tänk om man är en av dem som inte lyckas?
Det har förts fram ett antal förklaringar till Ericssons negativa utveckling, som teknisk inkompetens i ledningen, usel omvärldsanalys och misskött kompetensutveckling av de anställda. Det ligger säkert en hel del i dessa förklaringar. Misstag begås, somliga lockande att göra sig lustig över i efterhand – 2007 lär Ericssons ingenjörer ha avfärdat den första Iphone-mobilen som ”en skittelefon som ingen skulle köpa”.
Ericsson har hamnat på efterkälken. När utbyggnaden av mobilnäten avstannat krävs nya produkter för att tjäna pengar. Nu är det utvecklingen av nästa generations system, 5G, som hägrar. Där är vi inte ännu.
Men hur dåligt går det egentligen för Ericsson? Läget är utan tvekan pressat, årets andra hälft har hittills gått uselt med ett kraftigt försäljningsras och sjunkande börsvärde.Men ofta tycks resonemanget utgå från Ericsson anno 2000. Då var det Sveriges största bolag med ett börsvärde på 1 800 miljarder kronor och runt 40 000 anställda i Sverige. I dag är det ett helt annat företag. Börsvärdet når inte upp till 200 miljarder och antalet medarbetare i Sverige är snart under 15 000.
Samtidigt: hitintills har Ericsson gått med vinst och delat ut pengar till ägarna. Och tittar man globalt så är företaget ungefär i samma storleksordning som för 16 år sedan med 116 000 anställda - även om antalet svenska jobb inom Ericsson nu är på samma nivå som på 50-talet. (Se graf nedan - eller i mer detalj här.)
Men kanske har vi gått varvet runt? Nu flyttar nämligen allt fler företag tillbaka tillverkningen till Sverige. Låga löner, som inte längre är så mycket lägre än i Sverige, kompenserar inte för sämre kvalitet. Dessutom finns det fördelar med att ha utveckling och produktion nära varandra. Jobben finns alltså, om än utomlands. Den utvecklingen är inte Ericsson ensamt om; forskning och utveckling behålls i Sverige, medan tillverkningsjobben hamnar i låglöneländer.
Dit har Ericsson ännu inte nått. Kanske är det ett tecken på att företaget inte är i takt med tiden. I en artikel i Sydsvenskan jämför Jan Svensson, före detta utvecklingschef på Ericsson i Lund, dagens situation med hur det var när Ericsson lade ned datorsatsningen mot slutet av 1980-talet. Vilket så småningom ledde till den framgångsrika satsningen på mobiltelefoni.
På samma sätt som då kan Ericsson nu få loss viktiga resurser just när branschen går från 4G till 5G-teknik. Nu frigörs en massa kompetenta människor för att syssla med nästa framtidssatsning som vi kanske inte riktigt vet vad den går ut på, menar Jan Svensson.
Nog bådar det gott att Ericsson också satsar framåt genom att anställa 1 000 nya ingenjörer – även om det kan tyckas märkligt att man inte gett redan anställda chans till kompetensutveckling.
Skulle det inte lyckas lär det få konsekvenser. Sverige klarar sig säkert utan Ericsson, men antagligen inte lika bra som i dag. Ericsson fungerar som nav för det telekomkluster som är så viktigt för Sverige. Och företagets roll som plantskola för svenska ingenjörer går inte att överskatta.
Text: Niklas Hallstedt
Grafik: Gabriella Westberg
Vad gör Unionen?
3 frågor till förbundsordförande Martin Linder (bild ovan):
Du har i samband med neddragningarna kritiserat Ericsson för bristande ledarskap. Vad tycker du behöver göras?
– Jag anser att styrelsen och ägarna har misslyckats med att visa en framtidsstrategi och att tydligt peka ut riktningen för såväl de anställda som för aktieägarna. Den bristen har blivit ännu mer uppenbar när jag har talat med medlemmar runt om i landet.
– Dessutom är det problematiskt att Ericsson i detta kritiska läge behövde så lång tid på sig för att få fram en ordinarie vd. Det gör ledningen svag. Unionen kräver att Ericssons ledning vårdar och utvecklar de viktiga värden som företaget tillsammans med de anställda och samhället har skapat. Företaget är med sin enorma kompetens navet i landets telecom-kluster och behövs för utvecklingen av svenskt näringsliv.
Du vill också att Ericsson skriver ned sina avkastningskrav. Kan du utveckla det?
– I Sverige har vi har för närvarande en historiskt låg ränta och till följd av det även låga löneökningar. Trots detta har Ericssons avkastningskrav på 15 procent. Det är orimligt, eftersom det tvingar fram både besparingar och färre investeringar. Ägarnas avkastningskrav borde justeras ned till rimliga nivåer.
Vad gör Unionen just nu för att stödja medlemmarna på Ericsson?
– Unionen har löpande kontakter med regeringens samordnare och olika myndigheter för att försöka påverka vad som händer inom Ericsson. Vi gör allt vi kan men har inte ensam makt över det som sker. Däremot lovar Unionen att stötta alla berörda medlemmar. En viktig fråga är att hitta ett nytt system som gör att de som varit anställda länge på Ericsson kan få tillgodoräkna sig den kompetens de fått genom åren. En validering skulle göra att den här dolda kompetensen blir mer synlig för kommande arbetsgivare.
Text: Gertrud Dahlberg
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
No guaranteed wages in Northvolt's US reconstruction
Northvolt's financial troubles continue. Now, the battery manufacturer's hopes rest on a reconstruction in the USA. However, the process means that the state guaranteed wages – lönegaranti – will not apply to Union members.
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Maintaining control with Chapter 11
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
No guaranteed wages for employees
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Unionen: "Will collect unpaid wages"
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
CHAPTER 11
- American reconstruction process aimed at giving a company a chance to continue with all or parts of its operations. Normally, no administrator is appointed, and the debtor continues to run the business themselves.
- The company must present a plan that must be approved by the court. The plan aims to determine which debts the debtor should pay and which debts should be written off. The plan also provides the opportunity to terminate unfavorable contracts and reorganize the business so that it can continue to operate profitably.
- One advantage of turning to a court in the USA instead of using the Swedish reconstruction process is that a Chapter 11 has an impact in several countries. If a group has companies in different countries, they are all drawn under the same process instead of carrying it out in each country and risking different outcomes.
