Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Bättre lönsamhet med fler kjolar

Bolag med många kvinnor i styrelserna har både högre lönsamhet och bättre aktiekursutveckling, jämfört med företag med få kvinnor. Men vad som är hönan eller ägget vet forskarna inte.
Linnea Andersson Publicerad
Juan Karita/AP/TT
Bolivianska trafikpoliser, så kallade "cholitas", övar sig inför uppdraget att skapa ordning i El Altos trafikkaos. Juan Karita/AP/TT

- Man vet inte om det går bättre för bolagen för att de har många kvinnor eller om det är tvärtom, säger Karin Thorburn, finansforskare vid Norges Handelshögskola, som både har genomfört egen kvoteringsforskning och sammanställt andra studier om kvotering.

Att aktievärdet skulle sjunka när bolagen tvingades ta in kvinnor i styrelserna var ett argument som fördes fram i Norge innan lagstiftningen kom, men den farhågan har inte besannats. Tvärtom visar forskningen att aktiemarknaden inte alls reagerade på införandet av lagen, börsbolagen varken ökade eller sjönk i värde.

En annan vanlig invändning mot kvotering är att det inte finns tillräckligt många kompetenta kvinnor. Man talar om ”gyllene kjolar”, ett fåtal kvinnor som skulle få väldigt många styrelseuppdrag eftersom de är de enda med rätt kompetens.

Men två år efter att Norge lagstiftade om kvotering var det bara tre kvinnor som hade åtta till tio uppdrag och efter ytterligare ett år hade antalet minskat till enbart två guldkjolar. Däremot har det enligt Karin Thorburn länge funnits många män med ett stort antal styrelseuppdrag. Sedan 2009 har det dock varken varit någon man eller kvinna med fler än sju styrelseuppdrag, vilket Thorburn ser som ett positiv resultat av kvoteringen.

Det verkar som att männen skärper sig när kvinnorna dyker upp på alla möten.

En amerikansk studie visar dessutom att fler kvinnor i styrelserna leder till en högre mötesnärvaro av såväl män som kvinnor. Forskningen kan inte förklara varför närvaron ökar men Karin Thorburn tror att det beror på att kvinnor tar sitt uppdrag på större allvar än män och vill vara duktiga. Något som i sin tur spiller över på männen.

- Det verkar som att männen skärper sig när kvinnorna dyker upp på alla möten, kanske för att gruppdynamiken förändras. Ska man ha en fungerande styrelse så är det första man måste göra att se till att folk kommer på mötena, säger Karin Thorburn.

Förutom den rent ekonomiska aspekten finns det andra viktiga fördelar med kvotering enligt Karin Thorburn.

- Jag är egentligen inte övertygad om att det kommer leda till mycket bättre resultat för bolagen men jag tror att det är bättre på sikt att ha ett samhälle där båda könen är väl representerade. Att det är ett samhälle vi vill leva i och lämna till våra barn.

- Den reella makten är den ekonomiska makten och det finns inget skäl att den ska kontrolleras av en gubbklubb.

Det handlar om makt och pengar.

Hon tar politiken som ett framgångsrikt exempel på kvotering. När Socialdemokraterna införde varannan damernas i kommunalpolitiken var det många som ställde sig starkt emot att kvotera in kvinnor, men nu är man så van att många skulle tycka att det vore konstigt om det bara var män i politiska sammanhang.

Varför är det fortfarande kontroversiellt med kvotering?

- För att det handlar om makt och pengar. Du kan lätt få uppemot en halv miljon per styrelseuppdrag och det är klart att du har ett antal möten om året som du måste förbereda dig inför, men det är mycket prestige. Jag kan förstå att man inte vill släppa ifrån sig den makten.

- Sedan tror jag inte att de som stänger ute kvinnor alltid förstår att de gör det, det är jättelätt att man ser sig själv i spegeln när man letar kompetens. Kvinnor uppfattas kanske som annorlunda och mer hotfulla, men det handlar nog om omedveten diskriminering, säger Karin Thorburn.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Kvinnor frågar oftare hur kollegan mår

Var fjärde kvinna frågar hur kollegorna mår varje dag. Motsvarande siffra för män är en tiondel. Det visar en enkät av Novus i samarbete med Make Equal.
Elisabeth Brising Publicerad 6 maj 2024, kl 06:01
Två kvinnor samtalar stående.
Kaffekokare och trevlighetsexpert. Vem är kontorets kurator, festfixare och florist? Känner du igen rollen hos någon eller har du tagit den själv? Foto: Shutterstock

Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal. 

Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent. 

Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad. 

Inte bara ”Tjena – läget?”

Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen. 

Alva Karlsson.jpg
Alva Karlsson. Foto: Make Equal

– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.

Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten. 

Fler kvinnor ökar uppskattningen 

Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas. 

– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson. 

Vad får det här för effekter?

– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar. 

Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?

– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra. 
 
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?

– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal. 

Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata? 

– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning. 

Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?

– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.  

Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?

– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats. 

Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande. 

”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som: 

• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.

• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det. 

• Ofta görs i skymundan. 

• Inte kräver några särskilda specialkunskaper. 

• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt. 

Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår. 

Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work. 

"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.