Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Avtal för nyanlända diskuteras
I veckan deltog Unionen på regeringens inbjudan i ett trepartssamtal för att hitta snabbfiler för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Det var det första i en serie samtal med olika branscher. Först ut var fack och arbetsgivarorganisationer inom industrin.
Syftet med trepartsamtalen är att parterna kan bidra med mer branschnära kunskap men också att skapa samsyn och underlätta matchningen av inkommande kompetens med de branscher där det råder brist på arbetskraft, berättar Unionens förhandlingschef Niklas Hjert som deltog i samtalet tillsammans med förbundsordföranden Cecilia Fahlberg. Den här gången var det fack och arbetsgivarorganisationer inom industrin som bjudits in.
- Ylva Johansson och Irene Wennemo ville höra om vi som parter kunde vara med och skapa en effektivare process. Det kanske vi kan, men det här var ett första möte, vi får resonera med motparterna och även ta upp frågan på bredare front i den egna organisationen. Sedan kan vi återkomma med förslag på modeller.
Regeringen har framhållit att man vill förbättra möjligheten att kombinera praktik och studier. Unionen har sedan tidigare ett särskilt studentmedarbetaravtal, som syftar till att underlätta för studenter att vid sidan av studierna ta jobb som är relevanta för utbildningen, och på så sätt snabba på övergången till arbetsmarknaden. Skulle det kunna inspirera till en avtalslösning för nyanlända?
- Ja, det och även yrkesintroduktionsavtalet, som också möjliggör en kombination av arbete och utbildning med handledare, säger Niklas Hjert och tillägger:
- Men det är viktigt att det görs en generell ansats för att underlätta för alla som står utanför arbetsmarknaden.
Det har tidigare talats om nya former av subventionerade anställningar för nyanlända. Men det var det inte tal om den här gången.
- Det handlar om att kombinera befintliga stöd på ett mer effektivt sätt. Det finns i dagsläget 17 olika former av subventionerade anställningar – enligt Ylva Johansson kommer regeringen se över dem och förenkla.
Ser ni någon risk med att insatserna för att hjälpa nyanlända och andra som står utanför arbetsmarknaden kan leda till försämrade villkor?
- Nej, det får inte leda till att man skapar billig arbetskraft som tränger undan annan arbetskraft, men jag har inte heller uppfattat några sådana ambitioner från vare sig regeringens sida eller arbetsgivarsidan inom industrin. Det är viktigt att vi värnar villkoren också för de här grupperna.
Trepartssamtalen om nyanländas väg in på arbetsmarknaden kommer att fortsätta under våren med parterna inom bygg- och tjänstesektorn.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
S: ”Högern spelar dubbelspel om svenska modellen”
Högerpartierna använder den svenska modellen som ett slagträ i EU-debatten, utan att egentligen bry sig. Det säger Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
”Ett slagträ”
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
”Lögn – det beror på sociala pelaren”
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Höger och vänster
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
Bråk om lönetransparens och socialt protokoll
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
